Fakta om terapi – psykoterapi och psykologisk behandling

Terapi betyder behandling av mentalt eller känslomässigt sjukdomstillstånd och är ett samlingsbegrepp för ett flertal olika behandlingsmetoder. I den här artikeln kommer psykologen Liselotte att informera om psykologisk terapi, vad det innebär och hur det fungerar.

Författare

Psykolog Liselotte Starck

Liselotte Starck är psykolog med examen från Karolinska Institutet. Hon har erfarenhet av KBT-behandling för flera av de vanligaste problemen som social fobi, panikattacker, tvång, depression och har även jobbat med tonåringar och deras familjer.

Vad är terapi?

Psykologisk terapi är en form av samtal eller annan kommunikation där man tillsammans med terapeuten utforskar något i livet på ett sätt som möjliggör förändring eller förbättring. Det terapeutiska samtalet är till för att patienten ska kunna se på saker på ett nytt sätt. Genom att utforska tillsammans med terapeuten finns möjlighet att vrida och vända på känslor, tankar och beteenden och komma fram till nya insikter och möjligheter.

När används terapi?

Det terapeutiska arbetet kan ibland fungera som enbart stöttning i en svår situation, då kan terapeuten finnas där för att hjälpa till att sätta ord på känslor och ge empati. Terapeuten kan också vara där när patienten vill förändra en vana eller utforska sitt inre för att nå en djupare förståelse för sig själv. Det terapeutiska arbetet kan pågå både när man mår som sämst och när man mår som bäst. Vid vissa psykiatriska sjukdomar eller tillstånd är det terapeutiska arbetet en del av behandlingen av sjukdomen.

Terapi kan både vara väldigt fritt och utforskande eller mer problemlösningsinriktat och handla om bara ett specifikt, begränsat område. Terapi kan utföras på många olika sätt, det vanligaste är att två personer sitter och samtalar i ett lugnt rum men man kan utöva terapi på många olika sätt, i grupp, genom konstnärliga uttryck, med hela familjer, ute på promenad, genom exponering på olika ställen, genom lek eller spel, i hemmet osv.
Läs om att få terapi i Stockholm.
Läs om att få terapi i Göteborg.
Läs om att få terapi i Uppsala.
Läs om att få terapi i Malmö

Läs mer om våra psykologer

Våra psykologer är empatiska och skickliga inom psykologisk behandling..

Andrea W
City – Hötorget
Liselotte S
Vasastan
Jakob H
Vasastan
Olivia E
Täby
Sara M
Kungsholmen
Viktoria M
Kungsholmen
Malin B
Göteborg
Lovisa L
Uppsala
Wendela W
Göteborg
Lina S
Vasastan
Christoffer M
Stockholm city
Petra N
Göteborg
Matilda N
Östermalm
Martin S
Södermalm
Julia S
Kungsholmen
Susanna M
Solna

Vanliga anledningar att få terapi

Olika psykologiska terapiformer

KBT terapi

KBT står för Känslor, Beteenden och tankar. Terapin syftar efter att kartlägga, förstå och jobba med personens känslor, tankar och beteenden för att denna ska få djupare förståelse för olika delar av sig själv och få hjälp med att tex bryta destruktiva handlingsmönster som leder till dåligt mående. KBT kan se både framåt, bakåt och i nuet och vilar mycket på tankar om hur människans inlärning går till. Läs mer om KBT-terapi här.

ACT terapi

ACT står för Acceptance and Commitment therapy. Terapin syftar till att få personen att acceptera de delarna av livet som inte går att förändra och att lära sig att agera i linje med sina egna uppsatta livsvärden även under omständigheter som inte är optimala (tex att kunna göra saker som känns värdefulla för personen även om den har kronisk smärta). Läs mer om ACT-terapi här.

DBT terapi

DBT står för Dialektisk Beteende Terapi. Denna typ av terapi är särskilt utformad för personer som har diagnosen EIPS (också känt som Borderline). Metoden syftar till att lära personen olika färdigheter: framförallt färdigheter att känna igen, förstå och kunna reglera de egna känslorna. Terapin är intensiv och utförs både i grupp och individuellt under en längre tid. Läs mer om DBT-terapi här.

Psykoanalys

En form av terapi som är relativt ovanlig idag och som bygger på de tankar Freud hade om människan. Tanken i psykoanalys är inte primärt att personen skall få symtomlindring (tex ha mindre ångest) utan att nå djupare självinsikt.

Psykodynamisk terapi

Psykodynamisk terapi är influerad av psykoanalysens tankar om människan men är en modernare form av terapi som bland annat bedrivs i både kortare och längre format. En av de grundläggande idéerna är att personen har någon form av inre konflikt som härrör från den tidiga barndomen. Läs mer om psykodynamisk terapi.

Parterapi

Denna form av terapi syftar ofta till att bryta dåliga kommunikationsmönster inom familjen eller paret. Terapeuten finns med för att sätta ljus på de problem som finns inom paret eller familjen och skapa en större förståelse för de olika individernas perspektiv. Mer information om parterapi.

Gruppterapi

Gruppterapi kan bedrivas inom många olika problemområden. Vanligt inom tex beroendevård och DBT, men kan utföras med olika typer av grupper som delar problematik (tex panikångest eller social fobi). Här kan deltagarna dela med sig av erfarenheter och detta kan ofta minska skam och ensamhetskänslor hos de olika personerna i gruppen. Terapeuten fungerar som moderator och ledare för gruppen och ser till så att alla personer får ta plats. Mer information om gruppterapi.

Schematerapi

Schematerapi, är en terapeutisk metod som integrerar principer från kognitiv beteendeterapi (KBT), gestaltterapi, och psykoanalys. Scheman är djupa, långvariga kärnövertygelser och mönster av uppfattning som utvecklas under barndomen och påverkar hur vi ser på oss själva, andra och världen runt omkring oss. Läs mer om schematerapi.

Metakognitiv terapi

Metakognitiv terapi fokuserar hur vi betraktar våra problem snarare än problemen i sig själva. Fokuset ligger på att slägga negativa tankar och ändra på hur vi upplever våra tankar. Därigenom blir våra upplevelser enklare och vi kan släppa negativa tankar. Läs om Metakognitiv terapi.

Vem får utföra terapi

Terapeut och terapi är inte skyddade titlar, dvs vem som helst får säga att de utför terapi. Därför är det viktigt att man som patient vet vilken yrkestitel personen har som utför terapin. Skyddade titlar är psykoterapeut, psykolog, läkare/psykiatriker, socionom, kurator och präst. Dessa grupper jobbar ofta med en form av samtal som kan likna eller är terapeutiskt arbete. Läs mer om terapeuter.

Det finns också personer som stöttar andra i tex grupper inom beroendevården som AA och leder samtal. Den formen av samtal kan vara mycket värdefullt för individen och hjälpa till insikt och positiva förändringar i livet. Ta reda på vilken utbildning din terapeut har så att du kan vara trygg i att personen har en god kunskap om det mänskliga psyket och måendet.

Det är psykoterapeuter och psykologer som du kan vara säker på har gått en gedigen utbildning i just terapeutiskt arbete. Psykoterapeut kan man bli om man har en grundutbildning i ett människoinriktat arbete sen tidigare. Till exempel så utbildar sig socionomer, sjuksköterskor, läkare och präster ibland vidare till att bli psykoterapeuter. Även psykologer utbildar sig ibland till psykoterapeuter men alla psykologer har gått grundutbildning i psykoterapi.

Vad gör man i terapi

I terapin fokuserar man på att titta noga på personens känslo-, tanke och handlingsmönster som leder till dåligt mående. Det kan ofta vara mönster som uppstår i olika områden av livet: i relationer, på jobbet, i vardagen eller bara vid enstaka tillfällen. I arbetet med terapeuten kan mycket hända: det kan vara praktiskt och innefatta praktiska övningar som är vanligt vid tex tvångsproblematik eller vid olika fobier. Då kan terapeuten ibland finnas med vid exponeringsövningarna och ibland gör patienten jobbet själv som hemuppgifter.

Ibland handlar arbetet mer om känslomässiga övningar i att tex våga visa sina känslor i terapirummet och kanske berätta saker man aldrig vågat sätta ord på tidigare. Även om det finns mallar och riktlinjer kring hur behandling ska ske vid olika diagnoser är alla människor och varje terapisession unika. Ibland kanske terapeuten hjälper patienten att reda ut sina tankar och känslor kring ett stort livsbeslut, ibland kanske patienten behöver få prata länge om en svår händelse och ibland kanske man bara känner att man vill förstå sig själv bättre.

Hur ofta går man i terapi

Det kan man bestämma själv. Vanligt är att om man känner sig mycket motiverad eller är i en period av dåligt mående att gå ca en gång i veckan. Personer i stor livskris kanske temporärt behöver gå oftare än så i några veckor tills det känns lugnare.

Vanligt är också att gå en gång varannan vecka om problemet inte uppstår varje dag, tex om man har social fobi och detta endast uppstår i vissa situationer. Parterapi brukar man också gå i kanske en gång varannan vecka för att det ska hinna hända saker i relationen som man kan prata om i terapin.

Vilken terapi ska du välja?

Generellt visar studier att en av de viktigaste bitarna för att en terapi ska vara verksam är den så kallade alliansen mellan terapeuten och patienten. Med allians menas den kontakt som finns mellan terapeut och patient. Eftersom det terapeutiska arbetet är en så pass personlig upplevelse bör patienten göra sig mån om att känna sig hemma med terapeuten. Känner du dig sedd, förstådd och lyssnad på har du antagligen kommit rätt. Olika typer av terapi är olika bra för olika former av tillstånd.

Har man inte någon specifik diagnos så spelar eventuellt själva metoden inte lika stor roll. Har man dock ett tydligt inringat tillstånd som tex EIPS som visat sig bli hjälpt av DBT eller kanske social fobi som ofta blir väsentligt bättre med KBT kan metoden spela större roll. Viktigast är som sagt att du och terapeuten kan jobba bra tillsammans och att du känner att du kan vara ärlig med din terapeut. När ni har kommit en bit i arbetet, fundera på vad som funkat för dig i terapin och vad som kanske funkat mindre bra, terapi är ett komplext arbete och en duktig terapeut vill alltid ha feedback.

Hur kan Svea KBT hjälpa dig?

På Svea KBT arbetar många duktiga psykologer som är skickliga inom psykologiskt terapi. Du är varmt välkommen att kontakta oss för en inledande konsultation om bästa behandlingsmetod eller lämpligaste psykologen för ditt behov och dina omständigheter.