Stress – orsaker – symtom och behandling

Stress är kroppens och hjärnans sätt att vara redo när det ställs krav som kräver ansträngning. Men när vi utsätts för konstant stress utan att kunna stänga av uppstår stressproblem som kan ha många allvarliga konsekvenser. I den här artikeln berättar psykologen Julia mer om stress, dess orsaker, vanliga symtom och behandling. Du får även tips på hur du själv kan hantera din stress bättre.

Psykolog Julia Stenbrinck

Författare

Psykolog Julia Stenbrink

Julia Stenbrink är psykolog med utbildning från Karolinska Institutet. Hon har tidigare arbetat inom psykiatrin och primärvården med psykisk ohälsa. Hon har god erfarenhet av att behandla både barn, ungdomar och vuxna samt föräldrastöd.

Vad är stress?

När vi utsätts för mycket eller svåra krav så jobbar kroppen och hjärnan för att hantera dessa på bästa sätt. Detta innebär att hjärnan börjar prioritera med kroppens resurser för att klara av den ansträngning som behövs för att klara kraven. Detta kan vara bra i stunden, men blir ofta skadligt för oss i längden.

Stress behöver inte vara farligt, det kan till och med vara bra. Stress i korta stunder kan få oss att göra saker mer effektivt eller leda till att vi klarar utmaningar vi inte skulle annars. Stress blir farligt först när vi upplever det under en längre tid utan att få tillräckligt med återhämtning.

Vilka typer av stress finns det?

Stress är för många ett negativt laddat ord. Det är förknippat med utbrändhet och trötthet. Men faktum är att det finns både Positiv Stress och Negativ Stress.

Positiv stress är kortvarig stress. Den typ av stress som gör att vi är redo att tackla svåra utmaningar. Det är den aktivering som gör att vi jobbar mer effektivt och presterar så bra som möjligt. Det är hjälpsam stress.

Negativ stress är långvarig stress. När stressen håller i sig är den inte längre hjälpsam utan snarare skadlig. Under långvarig stress sker en rad olika förändringar i kroppen och hjärnan som gör att vi mår sämre och presterar sämre.

Boka tid för KBT behandling av stress

Lider du av stress och utmattning och vill prata med en psykolog för behandling av dina problem?

Olivia E
Täby
Christoffer M
Stockholm city
Eva S
Södermalm
Julia L
Vasastan
Sara M
Kungsholmen
Viktoria M
Kungsholmen
Roland M
Göteborg
Andrea W
Södermalm
Malin B
Göteborg
Lovisa L
Uppsala
Maria C
Vasastan
Wendela W
Göteborg
Lina S
Vasastan
Petra N
Göteborg
Angelica N
Stockholm city
Andrea Ö
Göteborg
Jakob H
Vasastan
Matilda N
Östermalm
Martin S
Södermalm
Frida P
Solna
Liselotte S
Kungsholmen
Philippa K
Göteborg
Julia S
Kungsholmen
Susanna M
Solna
Jasmine P
Vasastan

Symtom och varningssignaler vid stress

Det finns många olika saker som händer i kroppen vid stress. Eftersom stress kan vara både tillfällig och långvarig så kan man uppleva vissa av dessa symptom under kortare perioder eller under en längre tid.

Fysiska symtom

  • Hudutslag
  • Yrsel
  • Försvagat immunförsvar
  • Ökad smärtkänslighet
  • Spändhet i axlar och nacke
  • Huvudvärk
  • Magproblem
  • Sömnsvårigheter
  • Trötthet

Många av de fysiska symptomen som hudutslag, yrsel, magproblem och försvagat immunförsvar beror på att kroppens begränsade resurser fördelas om under stress. Vissa funktioner blir därför lidande, vilket visar sig i de fysiska symptomen.
Läs mer om utmattningssyndrom.

Psykiska symtom

  • Svårigheter att minnas saker

Vid långvarig stress krymper hippocampus alltså delen i hjärnan som har hand om minnet. Detta gör att det blir svårare att minnas saker.

  • Lättretlighet

Vid stress upplever många en ökad lättretlighet. Det blir svårare att reglera sina känslor och tänka empatiskt när man är stressad. Småsaker som inte stressar en när man känner sig återhämtad kan väcka stor irritation vid höga stressnivåer.

  • Ökad upplevelse av hot

Vid stress reagerar hjärnan som att den är utsatt för hot. Aktiviteten i Amygdalan, ett område i hjärnan som har hand om upplevelser av stress och rädsla, ökar.

  • Ångest

Det är vanligt att uppleva mer ångest när man är stressad. Ångest är en respons som sker när hjärnan upplever att det finns hot. Eftersom stress påverkar hjärnan så att den uppfattar hot lättare så ökar det också ofta mängden ångest en person upplever. Det finns dessutom många överlappande symptom mellan ångest och stressproblematik som kan leda till att det är svårt att avgöra om man upplever stress eller ångest. Läs mer om ångest.

  • Nedstämdhet

När vi är stressade tenderar vi att begränsa saker som ger oss glädje och avslappning. Det är vanligt att känna att man helt enkelt inte hinner med roliga saker och att det är något ”extra” i livet, men inte något som måste prioriteras. Detta leder tyvärr ofta till att personer med stressproblematik blir nedstämda då att minska positiva och återhämtande saker i livet också minskar glädje, energi och motivation. Att uppleva höga nivåer av stress under en längre period är en riskfaktor för att utveckla depression. Läs mer information om nedstämdhet.

  • Låga energinivåer

Det är jobbigt att vara stressad. Ofta fyller man dagarna med saker som tar energi snarare än saker som ger energi. Detta leder till att man ofta känner sig sliten och tung i kroppen, samt att man inte orkar med det man vill i vardagen.

  • Koncentrationssvårigheter

Det är svårt att multi-taska. När man är stressad är det vanligt att man börjar försöka lösa alla problem samtidigt eller att man hela tiden försöker planera framåt för nästa steg. Det är även vanligt att fysiskt försöka göra flera saker samtidigt. Hjärnan klarar inte att ta hand om hur många uppgifter som helst samtidigt. Precis som att en dator kan börja lagga om man har flera tunga program i gång samtidigt så blir det svårt för hjärnan att kunna koncentrera sig väl när det finns för många uppgifter att ta tag i samtidigt.

  • Känslighet mot ljud och ljus

Hjärnan har begränsade resurser att göra alla olika små jobb och uppgifter som den utför. En uppgift som hjärnan konstant håller på och jobbar med är att försöka filtrera mellan olika stimuli, exempelvis ljud och ljus, men även intryck från de andra sinnena. När man är stressad går mycket av hjärnans resurser åt till att hantera alla de krav som har lett till den höga stressen. Filtreringen kan då bli sämre och intrycken kännas irriterande och överväldigande.

När blir vi stressade?

Vad som gör en stressad är individuellt och beror mycket på hur man uppfattar sin situation och sina möjligheter. Saker eller situationer som stressar en kallas för stressorer. Vanliga stressorer är:

  • Hög belastning på jobbet

Detta kan vara i form av att du har många olika uppgifter att göra samtidigt eller att du har för svåra uppgifter.

  • Att ha småbarn

De flesta som har barn är väldigt nöjda med att vara föräldrar. Trots det så är småbarnsåren ofta fyllda av stress då små barn kräver väldigt mycket tid och energi. Det är även vanligt att man som förälder får minskad sömn under tiden man har små barn. Bristande sömn leder till att man blir extra känslig för stress.

  • Att ha mycket prov och läxor

Många ungdomar upplever stor stress över läxor och prov. Skoluppgifter ställer ofta inte bara ett krav på ungdomarna i form av att prestera akademiskt, många upplever även en social press från kompisar och föräldrar att bete sig på ett visst sätt eller att klara vissa saker.

  • När vi har lite kontroll

Krav känns ofta ännu mer ansträngande när vi känner att vi inte har möjlighet att påverka dem på något sätt.

  • När vi får mer ansvar än vi känner att vi klarar av

För att vi ska känna oss trygga och lugna krävs att vi känner att vi har någorlunda kontroll på situationen vi befinner oss i och kan lita på att vi har de förmågor som efterfrågas.

  • Konflikter

Konflikter kan uppfattas ofta som hot och därmed trigga i gång stress. Konflikter kan leda till rädslor för att en relation ska ta slut eller att man ska bli av med något annat viktigt för en. Det är därför vanligt att känna att man är på helspänn när man befinner sig i en konflikt och att det finns mycket tankar som hänger efter en även när man inte aktivt befinner sig i konflikten.

  • När relationer tar slut

Slutet på en relation kan leda till mycket stress. För de flesta betyder ett uppbrott att en trygg person som var en viktig del i ens sociala nätverk, kanske även den man upplever kände en bäst, försvinner från ens liv. Detta förändrar ofta många saker i ens dagliga rutiner. För vissa innebär det en flytt och att man behöver komma överens om hur man ska göra med barnen.  Slutet på en relation innebär ofta många förändringar och leder till en känsla av osäkerhet. Dessutom kan ett uppbrott innebära att man inte längre har någon att dela ansvar och vardagssysslor med. Det kan även leda till förändringar i ens ekonomi som bidrar till ytterligare stress.

  • Sjukdom

När man är sjuk har man ofta mindre energi, vilket kan leda till att man uppfattar de krav som finns som ännu mer ansträngande.

6 Tips för att minska din stress

1. Planera in återhämtning

Det kan lätt kännas som att återhämtning är något som bara händer eller att det inte är så viktigt. Men det är lätt att fylla upp dagen med en massa saker som man måste göra och då missa att ha någon återhämtning. Återhämtning är det viktigaste och bästa sättet att motverka negativa effekter av stress. Återhämtning innebär egentligen allt som ger dig energi. Fundera på vad du känner dig energi och försöka att planera in mer av detta i vardagen.

2. Gör en avslappningsövning

När man är stressad kan det kännas svårt att göra tid för regelbunden återhämtning. En kompromiss kan då vara att göra en avslappningsövning varje dag eller när det finns extra stort behov.

3. Säg nej till mer ansvar

Stress beror i många fall på att man har alldeles för mycket uppgifter eller områden att försöka ta hand om på samma gång. Märker du att du upplever symptom på stress så är det klokt att inte ta på sig ännu fler uppgifter eller ansvarsområden. Det är även bra att fundera på om något av de ansvar du har kan delegeras till någon annan.

4. Använd en lista för att prioritera dina åtaganden

Personer som är stressade känner ofta att alla åtaganden är superviktiga att det inte går att välja bort något. Det kan därför vara bra att rangordna alla åtaganden man har. Alla saker kan inte vara högsta prioritet. Kanske kan du lägga lite mindre energi på två eller tre saker för att kunna ta hand om det du prioriterar högst. Ett tips är att skriva upp ”hälsa” på listan.

5. Få en massage

Stressade personer går ofta runt och är spända i hela kroppen. En massage är inte bara bra återhämtning i form av att man vilar. En massage leder till att oxytocin frigörs i kroppen, vilket ökar ditt generella välmående.

6. Sätt en timer

Det är lätt att glömma bort att ta pauser. Att sätta en timer kan hjälpa dig att ta korta regelbundna pauser. Korta pauser ger dig en chans att slappna av och återhämta dig något inför den resterande jobbdagen.

Vad händer i kroppen vid stress?

När vi upplever stress påverkas kroppen på en mängd olika sätt. Stresshormoner frigörs och det sympatiska nervsystemet aktiveras. En del förändringar är kortsiktiga, medan andra kan ge långsiktig eller ibland till och med permanent påverkan på hur kroppen fungerar.

Nervsystemet

När vi är stressade drar vårt sympatiska nervsystem i gång. Det innebär att vår kropp gör sig redo att anta utmaningar. Detta brukar refereras till som kamp eller flyktreaktionen. Kroppen sätter sig i kamp eller flykt genom att bland annat omfördela den energin som finns i kroppen till de delar som behöver de mest i situationer där man kan tänkas behöva fly eller slåss. Detta innebär bland annat en omfördelning av blodet så att mer går ut i musklerna.

När musklerna blir ordentligt syresatta kan de jobba hårdare. Några andra saker som händer är att våra pupiller vidgas så att vi kan se längre. Luftrören vidgas så att vi kan andas in mer syre. Binjurarna frisätter stresshormon. Urinblåsan slappnar av. Aktiviteten i mag- och tarmkanalen minskar för att ha energi över till annat.

Stresshormoner

Under stress frigörs stresshormon. Dessa stresshormoner heter adrenalin och kortisol och tillverkas i olika delar av binjurarna. Adrenalin frigörs vid akut stress och är det som gör att vi hamnar i kamp eller flykt läge. Kortisol är ett långsammare hormon vars syfte är att skydda immunförsvarets celler från inflammation. Denna effekt funkar dock endast i korta doser. När det frigörs kortisol under längre perioder sker motsatt effekt. Immunförsvaret blir nedsatt.

Förhöjda kortisolnivåer uppfattas för hjärnan som att vi befinner oss i ett konstant hotläge. Kroppen går då ner i energispararläge. Detta leder till att mer fett lagras till buken, att vi blir lättare irriterade, trötta och får sämre minne och koncentration.

Sköldkörteln

Vid långsiktig stress påverkas även sköldkörteln. Sköldkörtelns uppgift är att producera hormoner som påverkar ämnesomsättningen. Vid stress produceras extra mycket sköldkörtelhormon. Detta ökar risken att utveckla hypertyreos. Personer med hypertyreos upplever bland annat trötthet, aptitförändringar, hjärtklappningar och försämrad tolerans mot värme.   Stress kan även göra så att sköldkörtelns antikroppar börjar attackera den friska kroppen, vilket kan föra med sig symptom som utmattning, försämrad matsmältning, förtunning av hud och hår, och sömnproblem

Stress på jobbet

Stress på jobbet orsakas ofta av att flera olika faktorer. Det ställs ofta krav på prestationer, men också på att man ska komma bra överens med chefen och kollegor. Kanske har du för mycket jobb, är i en konflikt med en kollega eller känner dig otrygg i din jobbsituation.

Vad kan en arbetsgivare göra för att minska stress på jobbet?

Arbetsgivare har en väldigt stor påverkan på hur stressad dess anställda blir. Som arbetsgivare finns det flera saker du kan göra för att minska stress på jobbet.

  • Var tydlig kring förväntningar

Något som ofta bidrar till stress är att inte veta vad man ska göra eller vad som förväntas. Detta kan leda till att anställda jobbar mer än vad som egentligen behövs för att undvika att de inte presterar på för låg nivå. Detta kan upplevas positivt för sig som arbetsgivare, men det kan leda till sjukskrivningar.

  • Uppmuntra pauser

Att ha korta pauser under arbetsdagen gör att dina anställda har chans att ladda upp extra energi och på så sätt vara mer fokuserade på sina jobb. För dig som arbetsgivare är det viktigt att skapa ett arbetsklimat där pauser ses som positiva.

  • Låt dina anställda vara i fred utanför arbetstid

Det är vanligt att ha svårigheter att hålla en god arbetslivsbalans. Du som arbetsgivare kan uppmuntra en god balans genom att se till att dina anställda inte får mejl eller samtal utanför sin jobbtid och att det finns tydligt uttryckt att de inte förväntas svara på sin lediga tid.

  • Undvik att kommentera på sjukledighet

Det är lätt att känna sig skyldig för att man anmäler sig sjuk när man bara är lite sjuk. Detta kan leda till att det är svårt att stanna hemma när man faktiskt behöver detta. Om du som arbetsgivare kommenterar på sjukledigheten är det lätt att det uppfattas av din anställd som kritik eller som att hen lämnar sina kollegor i sticket.

  • Använd flextid

När flextid får användas ger du dina anställda mer kontroll. Känslan av kontroll minskar risken att känna stress. Det tillåter även din anställda att välja färdsätt som utnyttjar tiden på ett optimalt sätt och ha mindre oro kring att komma sent.

  • Låt dina anställda vara med och påverka

När dina anställda får vara med och bestämma har de chans att tydligt förmedla vad de hinner och inte hinner med. De kan även känna sig mer nöjda med sitt arbetsklimat och därmed ha en mer positiv syn på sitt jobb. Känslan av att vilja göra det man behöver göra minskar belastningen av jobbet.

  • Matcha mängden arbete till mängden anställda

Du som chef är ansvarig för att arbetsbördan är lagom för dina anställda. Även om det går för tre anställda att göra jobbet för fyra anställda, så är inte hållbart i längden. Genom att ha tillräckligt många anställda ökar du hållbarhet för dina anställda i yrket. Det innebär att dina anställda kan må bättre på jobbet, bli sjuka mer sällan och samtidigt kunna uttrycka sig om er arbetsplats på ett positivt sätt. Det är även viktigt att dina anställda inte har för lite att göra, då detta kan leda till oro över att få behålla sitt jobb eller leda till att de känner sig uttråkade.

Hur behandlas stress med KBT?

En stressbehandling kan se lite olika ut beroende på dina behov. Att stressbehandlingen kan se olika ut beror på att det kan finnas olika orsaker till att du har blivit så stressad som du har blivit. För vissa personer kan stress uppstå för att man har svårigheter att lösa problem som uppstår, vilket gör att man till slut har alldeles för många problem att försöka lösa samtidigt. För andra personer kan det handla om att man inte känner sig värd att ta tid för återhämtning eller att man har svårt att säga nej till att ta på sig mer ansvar. Nedan följer en rad komponenter som kan inkluderas i en stressbehandling

  1. Psykoedukation om stress. Det är viktigt att förstå stress och dess påverkan på kroppen och sinnet. När vi är stressade beter vi oss annorlunda än vi gör när vi inte är stressade. Vi kan också uppleva mer andra negativa känslor och tankar än vanligt. Dessa symptom kan kännas otäcka om man inte förstår vad de beror på. I stort sett alla stressbehandlingar börjar därför med att du får lära dig om hur stress funkar och påverkar.
  2. Registrering och identifiering av stressorer. När man är stressad kan det kännas som att man är stressad över allt i livet. Oftast så stämmer inte detta. Man är oftast mest stressad över ett eller ett par områden i livet. Dessa områden kan stressa en även när man inte är i de stressfulla situationerna, vilket bidar till känslan av att man alltid är stressad för allt. Genom att registrera när och var stressen uppkommer eller är starkare är det lättare att angripa stressen på rätt sätt.
  3. Planering av återhämtning. Vad som är återhämtande är olika för olika personer. Det som är gemensamt för personer med stressproblematik är att de har för lite återhämtning. Under din stressbehandling får du hjälp att hitta saker som är återhämtande för just dig och hjälp att planera in dem så att det funkar i ditt liv.
  4. Avslappningsövningar. Många personer som är väldigt stressade kan känna att de vill ha ett snabbt sätt att minska stressen på. Detta kan ofta åstadkommas med avslappningsövningar. Under behandlingen kan du därför få lära dig olika sorters avslappningsövningar så att du har något för att snabbt minska stressen när du känner dig överväldigad.
  5. Gränssättning – Att säga nej. Det är vanligt att personer med stressproblematik tar på sig alldeles för mycket ansvar eller uppgifter. Detta sker ofta på jobbet, men kan även ske hemma eller kopplat till fritidsaktiviteter. Det kan kännas konstigt och ovant att säga nej. Det kan även finnas rädslor kring vad som kan hända om man säger nej. Är man ovan med att säga nej kan det vara svårt att ens veta hur man gör. Din psykolog kan hjälpa dig med strategier kring att säga nej.
  6. Hantera relationer som bidrar till stress. Ibland är det som stressar en konflikt i en relation. Det kan därför vara hjälpsamt att få lära sig hur man ska hantera sina relationer för att på så sätt minska sin stress.
  7. Problemlösning. Ibland kan man bli stressad av saker som faktiskt har praktiska lösningar eller för att man har svårt att välja mellan olika lösningar. En del av stressbehandlingen kan då vara att gå igenom hur man kan lösa problem på ett strukturerat sätt.
  8. Medveten närvaro. När man är stressad oroar man sig ofta över framtiden. Med medveten närvaro kan man lära sig att vara mer i nuet och på så sätt hitta återkoppling även i vardagliga aktiviteter. Med medveten närvaro kan man lära sig att få vissa saker som annars känns stressiga, exempelvis att diska, att ge återhämtning.
  9. Vidmakthållande plan. Stressbehandlingar bör alltid avslutas med att en vidmakthållande plan upprättas. Det är lätt att känna att man kan sluta gå till sin psykolog när man har kommit till den punkt att planen ska upprättas, men det är en viktig del av att skapa hållbar förändring. När man skapar en vidmakthållande plan identifierar man tecken på att saker kan bli svåra igen samt hur man märker på sig själv att man är i riskzonen för att låta stressen ta över. Man gör även en plan för hur man ska möta dessa potentiella hinder och förhindra att behöva hamna på samma ställe man var innan man började behandlingen.

Mindfulness och stress

Mindfulness är ett bra sätt att bekämpa stress. Mindfulness innebär att vi är i nuet på ett sätt som tillåter oss att koppla bort från saker som ska hända imorgon eller om en timme. Det låter oss ha fokus på vad vi gör i stunden i stället för att oroa oss över att exempelvis inte gjort ett tillräckligt bra jobb igår. Mindfulness är ett sätt att hitta återhämtning i de små stunderna i vardagen. Det tillåter oss att uppleva det som händer just nu med alla våra sinnen. Mindfulness är ett simpelt verktyg, men det kräver övning för att faktiskt lyckas använda det i sin vardag.

Vad kan jag göra som närstående till någon som är stressad?

  • Undvik att komma med egna förväntningar

En person som är stressad upplever ofta att det finns väldigt många och höga krav som hen behöver uppfylla. Som närstående är det viktigt att försöka låta bli att lägga extra förväntningar på den stressade personen. Även om din närstående alltid presterar väldigt väl eller tar hand om många saker så kan förväntningar om detta alltid ska ske. Om en person alltid får högsta betyg eller alltid har fått alla jobb och befordringar den velat ha förut så är det bra att inte säga saker som ”Det är klart att du kommer få ett A” eller ”Det där jobbet är garanterat ditt”. Man kan i stället säga saker som ”Jag tror på dig, men oavsett hur det går så tycker jag att du är duktig som försöker”

  • Uppmuntra till återhämtning

Något som är väldigt viktigt för alla, men speciellt för personer med stress, är återhämtning. Det kan vara svårt att känna att man får ta tid till återhämtning. Som närstående kan du komma med förslag på återhämtande aktiviteter, vara sällskap vid återhämtande aktiviteter och att uttrycka positiva åsikter kring att välja återhämtning över annat.

  • Ta över lite av det personen har att göra (om det går)

I många fall så går det att avlasta personen lite grann. Det kan exempelvis innebära att man lagar mat till personen, är barnvakt eller tar över några arbetsuppgifter. Det kan även innebära att man tar det sociala ansvar ens närstående ofta tar genom att själv vara den som planerar och fixar sociala tillställningar. Det är dock viktigt att inte försöka ta över för mycket av personens uppgifter och värna om sina egna energinivåer.

  • Uppmuntra till delegering

I vissa fall kommer stressen hos en närstående helt från något som du inte är iblandad i alls. I sådana fall kan det vara omöjligt att ta över och bära en liten bit av ansvaret eller arbetsbördan själv. Men ofta så finns det någon annan som skulle kunna ta över vissa uppgifter. Många stressade personer tenderar att ta på sig mer än vad de faktiskt behöver. Som närstående kan du uppmuntra till att den stressade personen kan be andra att göra lite av jobbet.

  • Använd uppmuntrande ord som inte är kopplade till prestation eller ansvar

En anledning till att en del personer blir stressade är att de fått mycket beröm för prestationer i sitt liv och då identifierar sig som en person som presterar väl. Det kan därför vara viktigt att uppmuntra andra saker som är positiva med personen.

  • Var extra peppande när den stressade personen presterar sämre än förväntat

Det finns troligtvis många situationer din närstående upplever att det finns krav på vad, hur, hur mycket eller hur bra hen ska göra något. Dessa krav är ibland ställda från de som är runt omkring och ibland inifrån. Om du peppar och berömmer din närstående när hen presterar sämre än hen förväntat så ger du den stressade personen ett större spann att agera inom där en del av spannet innebär att göra mindre eller prestera sämre än tidigare. Om din närstående berättar att hen exempelvis fick ett B på ett prov när hen förväntade ett A, köper en tårta i stället för att baka den själv eller inte är så snabb som förväntat är det bra om du är lite extra peppande och bekräftar att hen är bra.

När bör jag söka hjälp?

Många med stressproblematik söker hjälp senare än vad som är optimalt. Om du känner dig överväldigad och stressad över de krav som ställs på dig är det bra att söka hjälp. Det är extra viktigt att söka hjälp om du har börjat uppleva besvär med minnet, att sova tillräckligt eller att du har en stor förändring i din aptit.

Hur kan Svea KBT hjälpa?

Hos Svea KBT får du en stressbehandling som är skräddarsydd för just dig och dina behov. Du kommer få hjälp att hitta vad som gör dig stressad och strategier för att minska stressen på ett hållbart sätt. Hos oss finns det ingen gräns för hur många besök du får ha. Vi hjälper dig tills du känner att du har din stress under kontroll. Detta betyder olika längd av behandling för olika personer, men också att du får vara med och bestämma så att behandlingen fungerar för dig.

Kontakta oss idag för ett inledande bedömningssamtal om bästa psykolog och behandlingsmetod för dina behov.