Stress – orsaker – symtom och behandling
Stress är kroppens och hjärnans reaktion när kraven du möter känns större än de resurser du har. Kortvarig stress är ofarlig och kan till och med hjälpa dig att prestera. Problemen uppstår när stressen pågår länge utan återhämtning och börjar ge fysiska och psykiska symtom.
Vad är stress?
Stress är ett naturligt försvar som gör dig redo att hantera utmaningar och hot. När du ställs inför ett krav, till exempel en deadline eller ett svårt samtal, höjer hjärnan pulsen, spänner musklerna och skärper uppmärksamheten. Det som utlöser reaktionen kallas en stressor.
Hur stressad du blir beror på balansen mellan krav och resurser. Kraven kan komma utifrån, som en hög arbetsbelastning, men lika ofta inifrån, i form av de krav du ställer på dig själv. Dina resurser är till exempel tid, energi, kunskap och stöd från andra.
Därför kan samma arbetsvecka kännas hanterbar ena gången och överväldigande nästa, beroende på hur du har sovit eller vad mer som pågår i ditt liv.
Kortvarig stress är inte farlig. Kroppen klarar ett högt tempo under en period, så länge den får återhämta sig efteråt, till exempel genom att du sover gott efter en intensiv dag.
Stress blir skadlig först när belastningen pågår i månader eller år utan tillräcklig återhämtning. Då hinner kroppen aldrig varva ner mellan påslagen, och du blir trött och uppvarvad på samma gång.
Vanliga symtom på stress
Stress ger både fysiska och psykiska symtom och kan påverka hur du beter dig. Vanliga tecken är sömnsvårigheter, spänningsvärk, irritation och koncentrationssvårigheter. Vid kortvarig stress är symtomen oftast milda och går över när pressen släpper. Pågår stressen länge utan återhämtning blir symtomen fler, starkare och svårare att bli av med.
Fysiska symtom vid stress
De fysiska symtomen uppstår eftersom kroppen ställer om till beredskap. Musklerna spänns, pulsen går upp och kroppen prioriterar ner sådant som matsmältning och återhämtning.
- Sömnsvårigheter. Du har svårt att somna, vaknar flera gånger eller vaknar för tidigt och kan inte somna om. Hjärnan är fortfarande i beredskap, trots att du försöker vila. Ett vanligt exempel är att du ligger vaken och går igenom morgondagens att göra-lista.
- Trötthet. Du är trött redan på morgonen, trots att du har sovit tillräckligt länge. När stressnivån är hög räcker sömnen inte till för att du ska känna dig utvilad.
- Spänningsvärk i nacke och axlar. Musklerna är spända under långa perioder, vilket ger värk och stelhet. Många märker det först framåt kvällen eller efter en intensiv arbetsvecka.
- Huvudvärk och yrsel. Huvudvärken är ofta diffus och svår att koppla till något särskilt. Yrseln kan kännas som ostadighet eller lätt svindel, särskilt under pressade dagar. Läs mer om neurologiska symtom vid stress.
- Hjärtklappning och tryck över bröstet. Hjärtat slår snabbare och du kan känna hjärtslagen tydligt, ibland tillsammans med ett tryck över bröstet. Samma symtom kan ha andra orsaker, så om du får ont i bröstet ska du alltid låta en läkare undersöka det.
- Andningssvårigheter. Andningen blir ytlig och snabb, och det kan kännas som att du inte får luft hela vägen ner. Många märker det under stressiga möten eller när de sitter fast i trafiken.
- Orolig mage. Du får ont i magen, mår illa eller får ändrade tarmvanor. Magen och tarmen är känsliga för stress, och den som har IBS får ofta mer besvär under stressiga perioder.
- Fler infektioner. Du blir lättare förkyld eller sjuk, eftersom långvarig stress försvagar immunförsvaret. Många känner igen sig i att bli sjuka så fort de går på semester.
- Hudbesvär. Eksem och klåda kan bli värre när du är stressad, så kallade stressutslag. Vissa får röda, kliande utslag som kommer och går i takt med stressnivån.
Psykiska symtom vid stress
Stress påverkar både hur du tänker och hur du känner dig. Ofta märker människor i din närhet förändringen innan du själv gör det.
- Koncentrationssvårigheter. Du har svårt att hålla fokus och tappar tråden mitt i en uppgift. Du kanske läser samma sida i en bok flera gånger utan att ta in vad som står.
- Sämre minne. Du glömmer vad någon just sa eller varför du gick in i ett rum. När hjärnan är upptagen av alla krav finns det mindre utrymme kvar för att lagra ny information.
- Svårt att hålla många saker i huvudet. Att hålla flera uppgifter igång samtidigt, något du tidigare klarade utan problem, känns plötsligt övermäktigt. Du börjar på mycket men får inget färdigt.
- Irritation och kort stubin. Småsaker som en långsam kassakö eller en fråga från barnen gör dig arg. Stressen tar så mycket av din kapacitet att det inte finns något utrymme kvar för små störningar.
- Oro och ångest. Tankarna kretsar kring sådant som ska göras eller kan gå fel, ofta mest på kvällen. Vissa får även panikattacker. Här kan du läsa mer om ångest.
- Nedstämdhet. Det blir svårare att känna glädje och tillfredsställelse, även när något går bra. Vissa känner sig snarare likgiltiga än ledsna.
Gör vårt stresstest online
Hur märks stress i ditt beteende?
Stress förändrar ofta vad du gör, inte bara hur du mår. Ett vanligt mönster är att du höjer tempot och väljer bort vila, träning och vänner eftersom tiden inte räcker till. Det du väljer bort är ofta just det som hade gett dig ny energi.
Många börjar också ta hjälp av något för att orka. Du kanske tar en extra kopp kaffe för att hålla dig igång, ett glas vin för att varva ner eller äter mer socker och fett som tröst. Andra drar sig undan socialt eller tappar lusten till sex. Var för sig är det här vanliga vanor, men tillsammans är de ett tydligt tecken på att stressen har tagit över.
Vilka symtom kan långvarig stress ge?
Långvarig stress ger samma typ av symtom som kortvarig stress, men de blir fler, starkare och går inte över när du vilar. Särskilt minnet och förmågan att planera och tänka strukturerat blir tydligt sämre. Många beskriver det som en inre motor som går på högvarv även när de försöker vila.
Två tidiga varningssignaler är sömnproblem som håller i sig och en trötthet som inte försvinner efter en ledig helg eller semester. Om belastningen fortsätter kan det leda till utmattningssyndrom, ett tillstånd där det kan ta lång tid att återhämta sig.
Med tiden påverkas även kroppen. Långvarig stress kan bland annat ge högt blodtryck och värk i musklerna, och efter många år kan risken för hjärtinfarkt öka.
Hur blir jag av med stress? – 10 tips
Du blir av med stress genom att minska belastningen och öka återhämtningen, helst båda samtidigt. Det finns ingen enskild metod som fungerar bäst för alla.
Därför handlar det om att hitta en kombination som passar dig och din vardag. Det viktigaste är att sömn, rörelse och vila får plats även under perioder med höga krav.
- Planera in återhämtning varje dag. Återhämtning är allt som ger dig energi, till exempel en promenad, en hobby eller att umgås med någon du tycker om. Skriv in den i kalendern på samma sätt som ett möte, eftersom återhämtning annars är det första som försvinner när tiden blir knapp.
- Prioritera sömnen. Under sömnen återhämtar sig kroppen och hjärnan efter dagens påfrestningar. Försök att lägga dig och gå upp ungefär samma tid varje dag, och stäng av mobilen en stund innan du ska sova.
- Rör på dig. Fysisk aktivitet hjälper kroppen att varva ner efter stressreaktionen och gör det lättare att sova. Det behöver inte vara hård träning, en rask promenad på lunchen räcker långt.
- Ta korta pauser under dagen. Små pauser på några minuter ger kroppen en chans att sänka tempot innan stressen hinner byggas upp. Sätt gärna en timer som påminner dig om att resa dig, sträcka på dig eller titta ut genom fönstret.
- Sänk kraven där det går. Skriv ner allt du har att göra och rangordna det, eftersom allt inte kan ha högsta prioritet. Fråga dig också vilka krav som kommer från dig själv. Ett “tillräckligt bra” resultat är ofta fullt godtagbart för alla utom dig.
- Säg nej och be om hjälp. Ta inte på dig fler uppgifter när du redan märker symtom på stress. Se också över om något av det du ansvarar för kan lämnas över till någon annan, både på jobbet och hemma.
- Gör en avslappningsövning. När det är svårt att hitta tid för längre återhämtning kan en kort övning varje dag vara en bra kompromiss. Att andas lugnt och långsamt ut i några minuter signalerar till kroppen att faran är över.
- Träna på att vara närvarande. Med mindfulness, eller medveten närvaro, övar du på att rikta uppmärksamheten mot det du gör just nu i stället för mot morgondagens att göra-lista. Vardagliga sysslor som att diska eller gå till bussen kan då bli små stunder av vila.
- Var vaksam på snabba lösningar. Kaffe för att orka och vin för att varva ner kan kännas som en hjälp i stunden. På sikt försämrar de sömnen och gör det svårare för kroppen att återhämta sig.
- Prata med någon. Att berätta för en vän, en partner eller din chef hur du mår gör det lättare att få stöd och att faktiskt ändra något. Om stressen beror på arbetet är det chefens ansvar att hjälpa dig att se över arbetsbelastningen.
Det finns fler sätt att hantera svåra situationer och känslor, och du kan läsa mer om dem i vår artikel om copingstrategier.
Psykologen svarar
Irritation. Väldigt många tänker att stress innebär att man känner sig stressad, springer fort och har mycket på jobbet. Men en del av de mest stressade personer jag träffar säger snarare att de blivit en version av sig själva som de inte riktigt tycker om.
De blir arga när barnen frågar något eller att partnern tuggar för högt. Någon går långsamt framför dem på trottoaren och det känns nästan provocerande.
När hjärnan är överbelastad så finns det liksom ingen kapacitet kvar för små störningar. Och då är det lätt att börja tänka ”vad har hänt med mig, varför är jag så fruktansvärt lättirriterad?”.
Att återhämtning känns ineffektivt. Många av de människor jag träffar har blivit väldigt duktiga på att prestera och optimera. Sedan kommer de till mig och vill gärna optimera sin återhämtning också.
”Hur många minuter ska jag promenera? Ska jag meditera före eller efter frukost? Hur snabbt borde jag känna effekt? När kan jag gå tillbaka till jobbet?” Och då kan återhämtningen nästan bli ännu ett projekt man ska lyckas med. Ibland behöver vi göra precis tvärtom och träna på att göra något utan att det ska leda någonstans. Det kan vara väldigt svårt för en person som har levt väldigt länge med foten på gaspedalen.
Vilka typer av stress finns det?
Stress delas ofta in efter hur länge den pågår: akut stress är kortvarig och kronisk stress är långvarig. Man talar också om positiv och negativ stress, beroende på om stressen hjälper dig eller får dig att må dåligt.
Akut stress
Akut stress är kroppens snabba reaktion på en tillfällig utmaning, som att hålla en presentation eller springa för att hinna med tåget.
Pulsen stiger, andningen blir snabbare och du blir mer fokuserad under några minuter eller timmar. När situationen är över varvar kroppen ner igen. Akut stress är inte farlig, eftersom stressreaktionen är gjord för att slås på en kort stund och sedan stängas av.
Kronisk stress
Kronisk stress är stress som pågår i månader eller år utan tillräcklig återhämtning. Kroppen hinner aldrig återgå till vila, så du går på högvarv även när du försöker koppla av.
Ett typiskt exempel är en lång period med hög arbetsbelastning samtidigt som du har mycket ansvar hemma. Kronisk stress ökar risken för depression och för det som i vardagligt tal kallas utbrändhet.
Vad är skillnaden mellan positiv och negativ stress?
Positiv stress gör dig skärpt och hjälper dig att prestera, medan negativ stress får dig att må dåligt. Lagom mycket stress kan göra dig mer fokuserad, till exempel inför ett prov eller en match. Stressen kan till och med kännas bra när du ser fram emot något. Negativ stress uppstår när stressen blir för intensiv eller pågår för länge.
- Positiv stress är kortvarig och har ett tydligt slut. Du känner dig laddad och fokuserad, till exempel inför en anställningsintervju som du ser fram emot. När intervjun är över varvar kroppen ner, och efteråt är du trött på ett skönt sätt.
- Negativ stress är långvarig eller återkommer hela tiden. Du känner dig uppvarvad men samtidigt trött och otillräcklig, som efter flera månader av övertid utan lediga helger. Eftersom kroppen inte hinner återhämta sig mellan påslagen byggs belastningen upp över tid.
Vad händer i kroppen vid stress?
När hjärnan uppfattar ett hot eller ett krav aktiveras det sympatiska nervsystemet, den del av nervsystemet som styr bland annat puls, blodtryck och andning. Samtidigt frisätter binjurarna stresshormonerna adrenalin, noradrenalin och kortisol. Tillsammans gör de kroppen redo att agera snabbt, något som brukar kallas kamp eller flykt (på engelska fight or flight).
Vad innebär kamp eller flykt?
Kamp eller flykt är kroppens sätt att på några sekunder förbereda dig för att slåss eller springa därifrån. Reaktionen utvecklades för att klara fysiska faror, men den slås på precis likadant inför en deadline eller ett jobbigt mejl.
- Pulsen och blodtrycket stiger. Hjärtat pumpar ut mer blod till musklerna, så att de får syre och kan arbeta hårdare. Därför kan du känna hjärtat slå tydligt inför en presentation.
- Andningen blir snabbare. Du andas in mer syre för att möta kroppens ökade behov. Om andningen blir för snabb och ytlig kan du få en känsla av att inte få tillräckligt med luft.
- Musklerna och hjärnan får extra energi. Stresshormonerna frigör socker i blodet, så att kroppen har bränsle för en snabb insats. Det är en av anledningarna till att du kan bli skakig när stressen släpper.
- Blodet flyttas från magen och huden. Matsmältningen prioriteras ner när blodet behövs i musklerna och hjärnan. Därför är det vanligt att få fjärilar i magen, illamående eller dålig aptit när du är stressad.
- Smärtkänsligheten minskar. Kroppen dämpar smärtsignalerna tillfälligt så att de inte hindrar dig från att agera. Många märker först efteråt att de har slagit sig eller fått ont.
- Blodet levrar sig snabbare. Om du skulle skadas minskar det blodförlusten. I en vardaglig stressituation fyller det ingen funktion, men reaktionen är densamma.
Kan kroppen reagera tvärtom vid stress?
Ja, när en situation känns hopplös kan kroppen i stället aktivera det parasympatiska nervsystemet, den del som normalt sänker tempot. Pulsen och blodtrycket sjunker, och du kan känna dig trött, yr och nedstämd. Reaktionen brukar beskrivas som att kroppen “spelar död”, och den förklarar varför stress inte alltid känns uppvarvad utan ibland snarare tung och kraftlös.
Vad händer i kroppen vid långvarig stress?
Vid långvarig stress stängs reaktionen aldrig av helt, så kroppen stannar i ett läge av beredskap. Blodtrycket förblir förhöjt, immunförsvaret försvagas och sömnen blir sämre, vilket gör att kroppen får allt svårare att återhämta sig. Det är därför kortvarig stress är ofarlig medan långvarig stress kan leda till ohälsa.
Vad orsakar stress?
Stress uppstår när kraven du möter känns större än de resurser du har för att hantera dem. Kraven kan komma från omgivningen, som en tung arbetsbörda, eller från dig själv, som en vilja att alltid prestera på topp. Det som stressar en person behöver inte stressa en annan, eftersom upplevelsen beror på både situationen och hur du tolkar den.
Vanliga orsaker till stress
- Hög arbetsbelastning. Du har för många uppgifter, för korta deadlines eller uppgifter som är för svåra i förhållande till tiden du har. Arbetet är en av de vanligaste orsakerna till långvarig stress, särskilt när det fortsätter i tankarna även efter arbetsdagen. Läs mer om stress på jobbet.
- Lite kontroll över situationen. Krav känns tyngre när du inte kan påverka dem, till exempel när någon annan bestämmer ditt schema eller prioriteringar ändras utan förvarning. Upplevelsen av kontroll är ofta lika viktig som hur mycket du har att göra.
- För lite att göra. Understimulans kan också vara stressande, eftersom känslan av att inte bidra väcker oro och tristess. Det är vanligt till exempel vid en otydlig roll på jobbet eller under en lång väntan på besked.
- Höga krav på dig själv. Många av de krav som stressar mest kommer inifrån, som att allt ska vara perfekt eller att du aldrig får göra någon besviken. Inre krav är svåra att upptäcka, eftersom de ofta känns som självklarheter snarare än val.
- Småbarnsåren. Små barn kräver mycket tid och energi, och sömnen blir ofta sämre under flera år. Brist på sömn gör dessutom att du blir mer känslig för all annan stress.
- Skola, prov och läxor. Många unga känner press att prestera, både från skolan och från föräldrar och kompisar. Läs mer om skolstress.
- Konflikter och relationsproblem. En konflikt med en partner, en vän eller en kollega fortsätter ofta att snurra i tankarna även när ni inte träffas. Det gör att kroppen är på helspänn långt efter själva grälet.
- Separation och andra stora förändringar. Ett uppbrott, en flytt eller ett nytt jobb förändrar vardagen på många plan samtidigt. Rutiner, ekonomi och socialt stöd kan förändras på kort tid, vilket skapar osäkerhet.
- Ekonomiska bekymmer. Oro för räkningar, skulder eller att förlora jobbet är svår att stänga av, eftersom den påverkar så mycket av ditt liv. Den här typen av stress kan pågå länge utan att du kan göra något åt den.
- Sjukdom. När du själv eller någon nära dig är sjuk minskar energin, samtidigt som kraven ofta ökar. Vardagliga uppgifter kan då kännas mer ansträngande än vanligt.
Varför blir vissa mer stressade än andra?
Hur stressad du blir beror på din personlighet, dina tidigare erfarenheter och hur mycket möjlighet du har till vila och återhämtning. En person som sover bra och har stöd från omgivningen klarar oftast en tuff period bättre än någon som redan är sliten. Vissa situationer, som en mycket hög arbetsbelastning, upplevs ändå som stressande av de flesta.
Hur behandlas stress?
Stressproblem behandlas oftast med KBT (kognitiv beteendeterapi), en psykologisk behandling där du lär dig förändra tankar och beteenden som håller stressen vid liv.
KBT är den metod som har gett bäst effekt i studier av stresshantering. Behandlingen kan ges individuellt hos en psykolog, i grupp eller via internet. Den anpassas alltid efter vad som orsakar just din stress.
Hur fungerar KBT för stress?
En stressbehandling består av flera delar, och din psykolog väljer ut dem som passar dina behov. Om du till exempel har svårt att säga nej läggs mer tid på gränssättning, medan någon som ältar mycket arbetar mer med tankar och inre krav.
- Kunskap om stress. Du lär dig hur stress påverkar kroppen, tankarna och beteendet. När du förstår varför du sover dåligt eller glömmer saker blir symtomen mindre skrämmande, och det blir lättare att se vad som behöver förändras.
- Kartläggning av stressorer. Under en period antecknar du när, var och i vilka situationer stressen ökar. Många upptäcker att de inte är stressade över allt, utan över ett eller två tydliga områden som påverkar resten av livet.
- Planering av återhämtning. Tillsammans med psykologen hittar du aktiviteter som faktiskt ger dig energi och planerar in dem på ett sätt som fungerar i din vardag. Målet är att återhämtningen ska bli en vana, inte ännu en uppgift att klara av.
- Avslappning och andning. Du lär dig korta övningar som sänker kroppens stressnivå när det behövs. Med träning kan du använda dem mitt i en pressad situation, till exempel innan ett svårt möte.
- Tankar och inre krav. Du får hjälp att upptäcka och ifrågasätta tankar som “allt måste bli perfekt” eller “jag får inte göra någon besviken”. När de inre kraven sänks minskar ofta stressen, även om de yttre kraven är desamma.
- Gränssättning. Du tränar på att säga nej och att be om hjälp utan att få dåligt samvete. Psykologen hjälper dig med konkreta sätt att formulera dig, både på jobbet och hemma.
- Problemlösning. Problem som känns oöverstigliga bryts ner i mindre steg. Det gör det lättare att komma vidare med sådant som har legat och skavt länge.
- Medveten närvaro. Du övar på att vara i nuet i stället för att oroa dig för det som ska hända. Vardagliga stunder kan då ge återhämtning i stället för att fyllas av planering.
- Plan för att förebygga återfall. Mot slutet gör ni en plan för hur du känner igen tidiga tecken på att stressen ökar igen och vad du ska göra då. Planen gör att förändringarna håller även efter att behandlingen är avslutad.
Finns det medicin mot stress?
Det finns inget läkemedel som behandlar stress i sig. Om stressen har lett till exempelvis depression, ångest eller svåra sömnproblem kan en läkare bedöma om läkemedel behövs som ett komplement. Grunden i behandlingen är ändå att minska belastningen och öka återhämtningen, ofta med hjälp av KBT.
Vad kan du göra som närstående till någon som är stressad?
Som närstående hjälper du mest genom att minska trycket på personen, inte genom att lösa allt åt hen. Den som är stressad har oftast redan för många krav på sig, både från andra och från sig själv. Ditt stöd kan göra det lättare att prioritera vila och att be om hjälp.
- Lägg inte till fler förväntningar. Undvik att säga saker som “det är klart att du får jobbet” eller “du fixar det här, det gör du alltid”. Det är menat som uppmuntran men blir ett krav till. Säg hellre “jag tror på dig, men det spelar ingen roll för mig hur det går”.
- Uppmuntra återhämtning. Föreslå något avkopplande som ni kan göra tillsammans, till exempel en promenad eller en lugn kväll hemma. Visa också tydligt att du tycker att det är bra när personen väljer vila framför fler uppgifter.
- Avlasta där du kan. Du kan laga mat, hämta på förskolan eller ta över planeringen av sociala aktiviteter under en period. Ta inte över för mycket, eftersom du också behöver ha energi kvar för dig själv.
- Uppmuntra till att delegera. Ofta finns det någon annan, på jobbet eller i familjen, som kan ta över en del av uppgifterna. Många som är stressade tar på sig mer än de behöver, så det kan hjälpa att du påminner om att det är okej att be om hjälp.
- Ge beröm som inte handlar om prestation. Säg att du uppskattar personen för den hen är, till exempel för humorn eller omtanken, inte bara för vad hen klarar av. Det är särskilt viktigt för den som är van vid att få bekräftelse genom att prestera.
- Var extra stöttande när något går sämre än väntat. Om personen får ett sämre betyg än planerat eller köper en tårta i stället för att baka själv, visa att det är helt okej. Det hjälper personen att sänka de egna kraven och tillåta sig att göra mindre.
- Säg till om du är orolig. Om du märker att personen sover dåligt, drar sig undan eller verkar nedstämd under en längre tid kan du föreslå att hen söker hjälp. Erbjud dig gärna att hjälpa till med att boka en tid.
När bör jag söka hjälp för stress?
Sök hjälp om stressen inte går över trots att du vilar, eller om den har påverkat din sömn, ditt minne eller ditt humör under flera veckor. Ju tidigare du får hjälp, desto snabbare brukar återhämtningen gå. Många väntar för länge, eftersom de tänker att det ska bli bättre när en viss period är över.
Det här är tecken på att du bör kontakta vården:
- Sömnproblem som håller i sig. Du har svårt att somna eller vaknar tidigt, och det fortsätter även under helger och ledighet. Långvariga sömnstörningar är ofta ett av de första tecknen på att stressen börjar bli skadlig.
- Trötthet som inte går över. Du känner dig lika sliten efter en ledig vecka som före. Tröttheten sitter inte bara i kroppen, utan gör det också svårt att orka med sådant du tidigare tyckte om.
- Problem med minne och koncentration. Du glömmer saker på jobbet, tappar tråden i samtal eller har svårt att läsa. När de kognitiva besvären börjar påverka arbetet eller vardagen är det dags att söka hjälp.
- Hjärtklappning, tryck över bröstet eller ångest. Kroppsliga symtom som återkommer ofta bör undersökas, både för att utesluta andra orsaker och för att få hjälp med stressen.
- Nedstämdhet och hopplöshet. Du känner dig nere de flesta dagar eller har svårt att se en väg ut ur situationen. Långvarig stress ökar risken för depression, och därför ska nedstämdhet tas på allvar.
Har du tankar på att du inte vill leva ska du söka hjälp direkt. Ring 112 eller kontakta en psykiatrisk akutmottagning.
Du kan i första hand vända dig till din vårdcentral eller företagshälsovård. Ring 1177 om du vill ha råd om vart du ska vända dig.
Du kan också boka en tid hos en psykolog för att få hjälp med stressen, till exempel via en gratis konsultation hos oss.
Hur blir man sjukskriven för stress?
Du blir sjukskriven av en läkare, som bedömer om stressen har lett till en diagnos och om den sätter ner din förmåga att arbeta. Stress i sig är ingen diagnos, men den kan leda till exempelvis akut stressreaktion, anpassningsstörning eller utmattningssyndrom. Det är bara läkare som kan skriva läkarintyg för sjukskrivning, inte psykologer.
Så här fungerar det om du är anställd:
- Sjukanmäl dig till din arbetsgivare. Gör det första dagen du är hemma.
- Arbetsgivaren betalar sjuklön de första 14 dagarna. Den första dagen görs ett karensavdrag.
- Skaffa läkarintyg från den åttonde dagen. Kontakta vårdcentralen eller företagshälsovården i tid. Din arbetsgivare kan också begära intyg tidigare.
- Ansök om sjukpenning från dag 15. Då tar Försäkringskassan över, och du ansöker via Mina sidor.
Hur länge kan man vara sjukskriven för stress?
Hur länge du är sjukskriven beror på vilken diagnos stressen har lett till och hur mycket din arbetsförmåga är nedsatt. Socialstyrelsens riktlinjer ger följande ramar:
- Akut stressreaktion. Vid en medelsvår reaktion kan du sjukskrivas på heltid eller deltid i upp till 4 veckor. Vid lindriga besvär rekommenderas att du fortsätter arbeta, eftersom arbetet då ofta hjälper.
- Anpassningsstörning. Vid medelsvåra till svåra besvär kan du sjukskrivas på heltid eller deltid i upp till 3 månader.
- Utmattningssyndrom. I den akuta fasen kan du sjukskrivas på heltid eller deltid i upp till 6 månader. Om de kognitiva besvären håller i sig kan sjukskrivningen pågå i ett år eller längre.
Återgången till arbetet sker oftast gradvis, till exempel genom att du börjar på deltid. Att gå tillbaka på heltid för snabbt kan göra att besvären kommer tillbaka.
- 1177. Stress (2023), Att känna sig stressad (2024), Atopiskt eksem (2022) och Magsår (2022).
- Bounhoure, J. P. (2012). Takotsubo or stress cardiomyopathy. Cardiovascular Psychiatry and Neurology, 2012, 637672.
- Försäkringskassan. Sjukskriven när du är anställd.
- Hjärnfonden (2026). Stress – vad är det? Så påverkas kroppen.
- Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen. Vad är stress? (2025), Allmänna symtom på stress (2024), Symptom på stress vid utmattningssyndrom (2024) och Återhämtning, stresshantering och sömn (2024).
- National Cancer Institute (2022). Stress and Cancer.
- Reddin, C., m.fl. (2022). Association of psychosocial stress with risk of acute stroke. JAMA Network Open.
- Richardson, K. M., & Rothstein, H. R. (2008). Effects of occupational stress management intervention programs: A meta-analysis. Journal of Occupational Health Psychology, 13(1).
- Rosengren, A., m.fl. (2004). Association of psychosocial risk factors with risk of acute myocardial infarction (the INTERHEART study). The Lancet, 364(9438), 953–962.
- Socialstyrelsen (2017). Försäkringsmedicinskt beslutsstöd: akut stressreaktion, anpassningsstörning och utmattningssyndrom.