Schematerapi
Schematerapi är en psykoterapimetod som hjälper dig bryta ”scheman”, inre mönster av tankar och känslor som formats under uppväxten.
Vad är schematerapi?
Schematerapi är en psykoterapimetod som hjälper dig bryta inre mönster av tankar och känslor som formats under uppväxten, så kallade ”scheman”.
Metoden kombinerar tekniker från:
- KBT
- Psykodynamisk terapi
- Anknytningsteori
- Gestaltterapi
Terapin används vid bland annat personlighetssyndrom, ätstörningar och depression.
Målet med schematerapi är att bryta dysfunktionella mönster och hjälpa dig att möta dina känslomässiga behov på ett hälsosamt sätt, även om de inte blev tillgodosedda under barndomen.
Schematerapi utvecklades på 1980-talet av den amerikanske psykologen Jeffrey Young (2003).
Alla människor har grundläggande känslomässiga behov, särskilt under barndomen.
I schematerapi spelar relationen mellan dig och din terapeut en stor roll, eftersom den fungerar som en modell för en trygg och tillitsfull relation.
Denna ”läkande” relation är ett centralt verktyg i behandlingen.
Vad är scheman i schematerapi?
Scheman i schematerapi kan ses som en metafor över vad vi lärt oss om oss själva och vår omgivning.
Det innefattar våra tanke-och beteendemönster.
Det kan beskrivas som våra grundantaganden om den värld vi lever i, och genomsyrar sättet vi ser på oss själva och vår miljö.
Scheman tenderar att utvecklas under barndomen och är vanligtvis svåra att förändra, även om de fortsätter att utvecklas under livets gång.
Scheman har två sidor:
Trygghet:
Scheman hjälper oss förutse vad som kan hända baserat på tidigare livshändelser.
Det skapar en stabil syn på världen, oavsett om bilden är korrekt eller inte.
Maladaptivitet
Vi tenderar att bara uppmärksamma information som ’passar in’ i våra existerande scheman och bortse från det som inte gör det.
Det kan bli problematiskt när schemat är felaktigt eller skadligt.
Tidiga dysfunktionella scheman
I schematerapi pratar man framför allt om tidiga dysfunktionella scheman.
Dessa uppstår när grundläggande behov inte blivit tillgodosedda i barndomen, exempelvis behovet av trygghet, omsorg eller bekräftelse, och kopplas till olika former av psykisk ohälsa.
Ett exempel: ett barn som inte utvecklat en trygg anknytning till en närstående kan i vuxen ålder få maladaptiva scheman aktiverade som väcker traumatiska minnen, känslor och kroppsliga reaktioner.
Om barnet blivit lämnat av en förälder kan det leda till att personen som vuxen omedvetet förutsätter att andra människor kommer att överge dem.
Detta gör det svårt att bygga och behålla relationer.
5 kategorier av scheman
I schematerapi brukar man tala om 18 olika scheman som kan placeras i fem kategorier:
Frånkoppling och avvisande
- Övergivenhet och instabilitet
- Misstro och övergrepp
- Känslomässig försummelse
- Defekt och skam
- Social isolering och utanförskap
Bristande autonomi och prestationsrelaterade problem
- Beroende och inkompetens
- Sårbarhet för skada eller sjukdomar
- Ett underutvecklat jag
- Misslyckande
Bristande förmåga till gränssättning
- Berättigande och grandiositet
- Otillräcklig självkontroll och självdisciplin
Överdriven givmildhet och osjälviskhet
- Underkastelse
- Självuppoffrande
- Bekräftelsesökande
Vigilans och överdriven hämning av känslor och beteenden
- Negativitet och pessimism
- Emotionell hämning
- Obevekliga normer och hyperkritisk
- Bestraffande
Copingstilar
Copingstilar kallas våra reaktioner (tankar, känslor och beteenden) på scheman.
De uppstår vanligtvis i barndomen som ett försök till att anpassa sig till utmanande situationer.
Syftet med dessa är hantering av smärta och överlevnad.
De brukar kunna liknas vid ”fight, flight or freeze” reaktionerna som aktiveras av det autonoma nervsystemet vid fara.
I schematerapi brukar man tala om tre maladaptiva copingstilar:
1. Överkompensation (kamp):
Överkompensation innebär att man försöker slå tillbaka mot schemat, genom att tänka, känna och agera tvärtemot.
Utåt sett kan dessa personer se starka ut, men under ytan kämpar många med sig själva eftersom de fortfarande styrs av sitt schema.
2. Undvikande (flykt):
Undvikande innebär att vi anpassar livet utifrån att våra scheman inte triggas i gång att aktiveras.
Exempelvis kan det innebära att man omedvetet undviker sina känslor.
Undvikande kan leda till missbruk, överätande eller tvångsmässiga beteenden.
3. Uppgivenhet (handlingslöshet):
Uppgivenhet innebär att man lever utifrån att sitt dysfunktionella schema är sant.
Det blir som självuppfyllande profetior – att det man förutser utifrån schemat blir till verklighet.
Detta kan visa sig genom att man exempelvis söker sig till destruktiva partners eller situationer där barndomens trauman fortsätter att upplevas.
Modes i schematerapi
Modes är olika sinnestillstånd som skiftar.
Det innefattar vårt dominerande känslomässiga tillstånd, schema och reaktioner som är aktiva för varje individ i olika situationer.
Dessa modes faller under ett kontinuum, vilket innebär att vissa är mer dysfunktionella än andra.
Individer med exempelvis borderline personlighetssyndrom upplever ofta snabba, intensiva och fluktuerande modes, vilket gör att små saker ofta kan trigga starka känslor väldigt snabbt.
Det finns tio olika modes som är indelade i fyra domäner:
Barn-modes
- Det sårbara barnet
- Det arga barnet
- Det impulsiva/odisciplinerade barnet
- Det lyckliga barnet.
Dysfunktionella copingmodes
- Följsam kapitulering
- Känsloavstängt skydd
- Överkompenserande
Dysfunktionella föräldrastilar
- Den bestraffande föräldern
- Den krävande föräldern
Frisk vuxen-mode
- Den friska vuxne
Tekniker inom schematerapi
Schematerapi använder ett antal centrala tekniker.
De två mest grundläggande är ’Limited Reparenting’ (begränsad återföräldring) och ’Empathic Confrontation’ (empatisk konfrontation).
Två andra vanliga tekniker är ’Imagery Rescripting’ (omskrivning av inre bilder) och ’Chair Work’ (stolarbete).
Limited reparenting
Limited Reparenting (begränsad återföräldring) syftar till att motverka tidiga dysfunktionella scheman.
Detta utförs genom att terapeuten, inom terapins ramar, möter de känslomässiga behov som inte tillgodosågs i barndomen.
Terapeuten samlar in information om din tidiga barndom eftersom dessa erfarenheter har stor betydelse för dina scheman och copingstilar.
Genom relationen kan du gradvis internalisera värmen och omtanken från terapeuten, och så småningom göra den till din egen.
Empathic confrontation
Vid Empathic Confrontation (empatisk konfrontation) lyfter terapeuten dina maladaptiva tankar och beteenden på ett empatiskt och icke-dömande sätt.
Tekniken är effektiv eftersom du tillsammans med terapeuten arbetar med vad som händer ’här och nu’ i terapirummet, inte bara teoretiskt.
Imagery rescripting
Imagery Rescripting (omskrivning av inre bilder, ofta förkortat IMR) används för att bearbeta svåra inre bilder, traumatiska minnen eller återkommande mardrömmar som bidrar till psykiskt lidande.
I terapin blundar du, visualiserar minnet och ’skriver om’ händelsen tillsammans med terapeuten.
Tekniken hjälper dig närma dig svåra bilder aktivt istället för att undvika dem.
Ett exempel: en person med barndomstrauma kan träda in i bilden som sitt vuxna jag och stötta sitt yngre jag i den svåra situationen.
Att skapa en ny version av minnet kan vara läkande och ge en känsla av trygghet och kontroll.
Chair work
Chair Work (stolarbete) är en rollspels-teknik som hjälper dig öva upp självmedkänsla.
Du rör dig mellan två stolar och för en dialog mellan olika delar av dig själv, eller återskapar scener från ditt förflutna.
Du kan också föra samtal med personer som funnits eller finns i ditt liv.
Syftet är att ta itu med självdestruktiva mönster och tidiga dysfunktionella scheman, samt att vidga ditt perspektiv och förstå andras synvinklar.
Tekniken kan vara en kraftfull känslomässigt läkande process vid traumatiska livshändelser.
Det kan bidra till att man vidgar sitt eget perspektiv för att förstå andras synvinklar.
Likaväl är det en känslomässig läkande process av traumatiska livshändelser.
Hur kan vi på Svea KBT hjälpa dig?
Om du tror att Schematerapi passar för din situation så är du välkommen att kontakta oss för mer information.
Vi kan ge dig rekommendation om terapi och behandlingsplan för just dina behov och kan svara på ytterligare frågor som du har.
Källor:
Young, J. E., Klosko, J. S., & Weishaar, M. E. (2003). Schema Therapy: A Practitioner’s Guide. Guilford Press.