Schematerapi

Vad är scheman i schematerapi?

Scheman i schematerapi kan ses som en metafor över vad vi lärt oss om oss själva och vår omgivning. Det innefattar våra tanke-och beteendemönster. Det kan beskrivas som våra grundantaganden om den värld vi lever i, och genomsyrar sättet vi ser på oss själva och vår miljö.

Scheman tenderar att utvecklas under barndomen och är vanligtvis svåra att förändra, även om de fortsätter att utvecklas under livets gång. Å ena sidan bidrar scheman med trygghet i form av att vi kan förutse vad som troligtvis kan hända baserat på tidigare livshändelser.

Det hjälper oss att upprätthålla en stabil syn på vår omvärld – oavsett om den är korrekt eller inte. Å andra sidan tenderar vi att endast uppmärksamma information som “passar in” i våra existerande scheman, vilket kan bli maladaptivt då vi ignorerar eller bortser från information som är inkonsekvent till detta.

Tidiga dysfunktionella scheman

I schematerapi pratar man framför allt om tidiga dysfunktionella scheman, vilket orsakas av destruktiva livshändelser där man som liten inte fått sina grundläggande behov tillfredsställda. Dessa dysfunktionella scheman ser man som bidragande till psykisk ohälsa.

Ett exempel är om man växt upp i en familj och inte utvecklat en trygg anknytning till sin viktiga andre, då kan de maladaptiva scheman aktiveras i vuxen ålder och aktivera traumatiska minnen, känslor och kroppsliga sensationer. Exempelvis kanske man blivit lämnad av en förälder som liten. Följaktligen kan det leda till att man förutsätter att människor kommer att överge en, vilket gör det svårt att bevara relationer.

5 kategorier av scheman

I schematerapi brukar man tala om 18 olika scheman som kan placeras i fem kategorier:

Frånvaro och avvisande

• Övergivenhet och instabilitet
• Misstro och utnyttjad
• Känslomässig försummelse
• Defekt och skam
• Social isolering och utanförskap

Bristande autonomi och prestationsrelaterade problem

• Beroende och inkompetens
• Sårbarhet för skada eller sjukdomar
• Ett underutvecklat jag
• Misslyckande

Bristande förmåga till gränssättning

• Berättigad och grandiositet
• Otillräcklig självkontroll och självdisciplin

Överdriven givmildhet och osjälviskhet

• Underkastelse
• Självuppoffrande
• Bekräftelsesökande

Vigilans och överdriven hämning av känslor och beteenden

• Negativitet och pessimism
• Emotionell hämning
• Obevekliga normer och överdrivet kritisk
• Bestraffande

Copingstilar

Copingstilar kallas våra reaktioner (tankar, känslor och beteenden) på scheman. De uppstår vanligtvis i barndomen som ett försök till att anpassa sig till utmanande situationer. Syftet med dessa är hantering av smärta och överlevnad. De brukar kunna liknas vid ”fight, flight or freeze” reaktionerna som aktiveras av det autonoma nervsystemet vid fara. Läs mer om copingstrategier.

I schematerapi brukar man tala om tre maladaptiva copingstilar:

1. Överkompensation (kamp) – överkompensation innebär att man försöker slå tillbaka mot schemat, genom att tänka, känna och agera tvärtemot. Utåt sett kan dessa personer se starka ut, men under ytan kämpar många med sig själva eftersom de fortfarande styrs av sitt schema.
2. Undvikande (flykt) – undvikande innebär att vi anpassar livet utifrån att våra scheman inte triggas i gång att aktiveras. Exempelvis kan det innebära att man omedvetet undviker sina känslor. Undvikande kan leda till missbruk, överätande eller tvångsmässiga beteenden.
3. Uppgivenhet (handlingslöshet) – uppgivenhet innebär att man lever utifrån att sitt dysfunktionella schema är sant. Det blir som självuppfyllande profetior – att det man förutser utifrån schemat blir till verklighet, genom att man exempelvis söker sig till destruktiva partners eller situationer där barndomens trauman fortsätter att upplevas.

Modes i schematerapi

Modes är olika sinnestillstånd som skiftar, och innefattar vårt dominerande känslomässiga tillstånd, schema och reaktioner som är aktiva för varje individ i olika situationer. Dessa modes faller under ett kontinuum, vilket innebär att vissa är mer dysfunktionella än andra. Individer med exempelvis borderline personlighetssyndrom upplever ofta snabba, intensiva och fluktuerande modes, vilket gör att små saker ofta kan trigga starka känslor väldigt snabbt.

Det finns tio olika modes som är indelade i fyra domäner:

Barn-modes

• Det sårbara barnet
• Det arga barnet
• Det impulsiva/odisciplinerade barnet
• Det lyckliga barnet.

Dysfunktionella copingmodes

• Följsam kapitulering
• Känsloavstängt skydd
• Överkompenserande

Dysfunktionella föräldrastilar

• Den bestraffande föräldern
• Den krävande föräldern

Hälsosam vuxen-mode

Tekniker inom schematerapi

Två fundamentala terapeutiska tekniker inom schematerapi är “Limited Reparenting” och “Emphatic Confrontation”.  “Imagery Rescripting” och “Chair Work” är även två ytterligare tekniker som är vanligt förekommande i ST.

Limited reparenting

Limited Reparenting handlar om åtgärder utformade för att motverka klientens tidiga dysfunktionella scheman. Det viktigaste här är att tillfredsställa klientens behov som inte blev tillgodosedda av sina föräldrar i barndomen. Terapeuten samlar in information om den tidiga barndomen eftersom detta kan ha en stor roll vad gäller klientens scheman och copingstil.

Genom Limited Reparenting, kan klienten lära sig att internalisera värmen och omtanken från terapeuten, vilket så småningom kan bli till dess egen.

Empathic confrontation

Vid Empathic Confrontation konfronterar terapeuten klienten om dess maladaptiva tankar och beteenden på ett empatisk och icke-dömande sätt. Det kan vara ett mycket effektivt sätt att jobba på, då klienten tillsammans med terapeuten får jobba med vad som händer “här och nu” i terapirummet.

Imagery rescripting

Imagery Rescripting (IMR) är en teknik som används för att hantera frustrerande bilder som klienten tänker på. Dessa bilder kan exempelvis väcka traumatiska minnen eller mardrömmar som bidrar till psykiskt lidande.

I terapin får man blunda, visualisera det man tänker på och skriva om händelsen. Genom att arbeta med detta i terapi, får klienten en chans att aktivt närma sig dessa bilder i stället för att undvika dem. Detta kan ses som en mycket stärkande och kreativ process. Exempelvis kan klienten med barndomstrauma träda in i bilden som sitt äldre jag och ingripa situationen på vilket sätt den vill för att stötta sitt yngre jag.

Med andra ord så skapar man en ny historia av det gamla minnet, vilket både kan vara läkande och ge en känsla av trygghet samt kontroll.

Chair work

Chair Work innebär att man som klient får genomföra rollspel, och är ett effektivt sätt att öva upp självmedkänsla. Det går ut på att klienten får röra sig mellan två stolar medan hon eller han för en dialog mellan olika delar av sig själv, där man återskapar eller gestaltar scener från sitt förflutna. Man kan även låtsas prata med andra människor från sitt förflutna eller nutida personer som finns i ens liv.

Syftet med Chair Work är att ta itu med självdestruktiva mönster och tidiga dysfunktionella scheman. Det kan bidra till att man vidgar sitt eget perspektiv för att förstå andras synvinklar. Likaväl är det en känslomässig läkande process av traumatiska livshändelser.

Hur kan vi på Svea KBT hjälpa dig?

Om du tror att Schematerapi passar för din situation så är du välkommen att kontakta oss för mer information. Vi kan ge dig rekommendation om terapi och behandlingsplan för just dina behov och kan svara på ytterligare frågor som du har.

Du kanske också är intresserad av:

Samtalsterapi
KBT terapi
Psykoterapi
Psykodynamisk terapi
Interpersonell terapi
Metakognitiv terapi
ACT terapi
DBT terapi
CFT terapi
Gestaltterapi