Depression – orsaker – symtom – behandling

Depression är en långvarig känsla av nedstämdhet, orkeslöshet och hopplöshet. Det är en allvarlig mental sjukdom som har en negativ inverkan på ens tankar, känslor och beteende. I den här artikeln informerar vi om orsaker, symtom och behandlingsmetoder för depression.

Författare: Ebba Oscarsson.
Medicinskt granskad av Leg. Psykolog Caroline Erkers.

Enligt World Health Organisation WHO, drabbas 5 % av världens befolkning av depression. I Sverige beräknas 5,2% av befolkningen lida av klinisk signifikant depression. Mellan 20–30% av alla kvinnor samt 15–20% av alla män i landet befinner sig i riskzonen för att någon gång i livet hamna i en depression. Medianåldern är 25 år men risken ökar hos äldre personer på grund av en rad olika faktorer.

Vad är depression?

Alla människor känner sig låga emellanåt. Att känna sig nere eller extra trött ibland är fullkomligt normalt. Men vid depression hänger känslor av sorgsenhet och tomhet kvar under en längre period. Det orsakar ett stort lidande och har en starkt negativ inverkan på livskvaliteten.

Vid depression kan livet kännas tungt och det blir svårare att orka med vardagen. För vissa känns det omöjligt att känna minsta glädje, även för sånt som brukar göra dem glada. Därmed kan livet kännas meningslöst när motivation och intresset brister. Många upplever sig vara orkeslösa, ångestfyllda och att man bär på en konstant trötthet oavsett hur mycket man än sover vilket kan göra att även de allra nödvändigaste vardagssysslorna känns mycket mer ansträngande.

För vissa går det så långt att man slutar äta och dricka, inte sköter hygienen och att man isolerar sig från omgivningen. Sociala relationer kan påverkas av att man inte upprätthåller dem som man annars brukar. Om man är mycket deprimerad kan det påverka ens förmåga att ta hand om sig själv, men även sitt arbete och sitt hem. Faktum är att depression är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning i dagens samhälle. 

I de allvarligaste fallen kan det förekomma självmordstankar för att man inte orkar med tillvaron längre. Många upplever fysiska smärtor, exempelvis hjärtklappning eller ett konstant tryck över bröstet vilket kan kännas mycket obehagligt. Depression tar sig i uttryck på olika sätt för olika personer. Väl i stunden kan det kännas svårt, om inte omöjligt att någonsin må bra igen. Man kan i stort sett vara övertygad om det. Dock går det att få hjälp mot depression och för många går symptomen att lindra mycket effektivt.

Boka tid för behandling av depression

Lider du av depression och är trött på att ständigt må dåligt? Känner du någon som behöver hjälp? Det är viktigt att söka professionell hjälp så fort som möjligt.

Olivia E
Täby
Christoffer M
Stockholm city
Eva S
Södermalm
Julia L
Vasastan
Sara M
Kungsholmen
Viktoria M
Kungsholmen
Roland M
Göteborg
Andrea W
Södermalm
Malin B
Göteborg
Lovisa L
Uppsala
Maria C
Vasastan
Wendela W
Göteborg
Lina S
Vasastan
Petra N
Göteborg
Angelica N
Stockholm city
Andrea Ö
Göteborg
Jakob H
Vasastan
Matilda N
Östermalm
Martin S
Södermalm
Frida P
Solna
Liselotte S
Kungsholmen
Philippa K
Göteborg
Julia S
Kungsholmen
Susanna M
Solna
Jasmine P
Vasastan

Varför blir man deprimerad?

Vad som orsakar en depression är svårt att säga! Det finns flera teorier om varför man blir deprimerad och sannolikt är det flera orsaker som samverkar. Här är exempel på vanliga faktorer.

  • Sorg
  • Livsförändringar
  • Trauma
  • Hög stress under en längre tid
  • Missbruk av alkohol eller droger
  • Mediciner
  • Hormonnivåer
  • Kronisk sjukdom
  • Långvarig smärta
  • Ärftlighet
  • Ensamhet
  • Andra mentala problem

Biologiska faktorer

Det finns mycket forskning som visar på att ärftlighet och genetiska faktorer spelar roll för vem som utvecklar depression. Även olika signalsubstanser i hjärnan tros kunna påverka risken för att drabbas av en depression.

Psykologiska faktorer

Det finns också psykologiska faktorer och livshändelser som påverkar uppkomsten av depression som exempelvis långvariga sömnsvårigheter och smärtproblem.

Miljömässiga faktorer

Yttre faktorer som förluster, separationer och långvarig stress kan även de bidra till att man utvecklar depression.

De flesta psykologer och forskare anser att uppkomsten av depression sällan har en enda orsak utan beror på på en kombination av ovanstående faktorer biologiska, psykologiska och miljömässiga faktorer. Det är dock viktigt att komma ihåg att man inte alls behöver veta vad som orsakat en depression för att kunna häva den!

Vanliga symtom på depression

Vid depression kan man få både psykiska, fysiska och kognitiva symtom. Vilka symptom man upplever kan skilja sig från person till person, även vad gäller i vilken grad och hur länge det varar. Ytterligare en faktor är ålder, exempelvis uttrycks depression hos barn vanligen genom kroppsliga smärtor, överdriven klängighet och sorgsenhet. Hos ungdomar och vuxna tar sig depression i uttryck via trötthet, ångest, låg självkänsla, brist på intresse och att vilja vara mer ensam. Gemensamt är att man upplever tillvaron som allmänt tung, betydelselös och kan i olika grader påverka ens fungerande i vardagen.

Vanliga psykiska symptom

Psykiska symptom vid depression kan handla om att man bär på en konstant ångest, har orostankar eller obefintliga skuldkänslor. Många upplever sig hamna i ett negativt mönster av destruktiva tankar och grubblande som upplevs vara utom sin egen kontroll.

Följande är exempel på psykiska symptom:

  • Ångest och oro
  • Grubblande och ältande
  • Känslor av tomhet och sorgsenhet
  • Brist på intresse (inte finna glädje i sådant man brukar)
  • Nära till gråt
  • Irritation och ilska
  • Trötthet, brist på energi
  • Låg självkänsla eller självförtroende
  • Tankar om att vara misslyckad eller värdelös
  • Rastlöshet
  • Obefogade skuldkänslor
  • Apati
  • Självmordstankar
  • Självskadebeteende
  • Destruktivt beteende

Vanliga fysiska symptom

Fysiska besvär är vanligt förekommande vid depression. Vissa söker hjälp för de fysiska symptomen, ibland utan att veta att man är just deprimerad. Depression tar sig därmed inte bara ut psykiskt men även fysiskt.

Följande är exempel på fysiska symptom:

  • Huvudvärk
  • Illamående
  • Tryck över bröstet
  • Hjärtklappning
  • Förändrad aptit
  • Matsmältningsproblem
  • Förstoppning
  • Magont
  • Ont i axlar, nacke och rygg
  • Minskad sexlust
  • Sömnproblem

Vanliga kognitiva symptom

Kognitiva färdigheter handlar om mer avancerade hjärnfunktioner, exempelvis att fatta beslut, planera, tänka i flera led och att använda sin minnesförmåga. Vid depression kan dessa kognitiva färdigheter lida.

  • Koncentrationssvårigheter
  • Uppmärksamhetssvårigheter
  • Svårigheter att planera
  • Svårigheter att ta beslut
  • Minnessvårigheter
  • Problemlösning

Självmordstankar vid depression

Vid svårare depressioner kan det finns tankar på att ta sitt liv. När livet känns meningslöst och hopplöst kan man börja fundera på om det verkligen är värt att leva. För vissa känns tanken på att ta sitt liv befriande, som ett slut på det lidande man upplever till följd av depressionen. Det är enormt viktigt att söka hjälp och ta stöd från omgivningen.

Det finns hjälp att få och det går att bryta destruktiva tankar som tar över ens liv. Självmordstankar är mycket allvarligt och syns inte på utsidan. Oavsett så bör de tas på allvar. Självmordstankar kan drabba vem som helst. I dessa situationer kan man behöva professionell hjälp för att orka leva och ta sig igenom motgångarna. Därför är det viktigt att inte hålla tankarna för sig själv om man är djupt deprimerad och inte vill leva längre.

Det går exempelvis att kontakta stödlinjer eller prata med någon som man förlitar sig på (se länkar längst ned på sidan. Om det känns outhärdligt och man måste ha akut hjälp bör man omedelbart kontakta en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.

Test för depression

När man gör tester för depression brukar man vanligtvis utföra ett självskattningsformulär där man svarar på en rad olika frågor. Frågorna rör ens mående, bland annat om hur ofta man känner sig nedstämd och om hur man fungerar i vardagen. Testerna kan fungera som komplement till övrig bedömning av depression. Fördelarna med självskattningstest är att man kan fylla i det i lugn och ro, och att man får en övergripande bild över situationen.

Diagnoskriterier och utredning av depression

Personer som under en 2 veckors period upplever flera av de symptomen som beskrivits ovan kan vara deprimerad, och bör söka hjälp. 

Hur allvarlig en depression anses vara beror till stor del på mängden av symptom, hur svåra symtomen är, samt hur länge du mått dåligt. Även vilka konsekvenser symptomen får på ditt sociala- och yrkesliv har betydelse för bedömningen.

Vid utredning av en diagnos får man samtala med en läkare eller psykolog som gör en bedömning utifrån särskilda diagnoskriterier. Exempelvis får man berätta om hur man mår, hur ens livssituation ser ut och hur länge man känt sig nedstämd. Bedömningen görs utifrån samtalet.
Mer information om nedstämdhet.

Vanliga behandlingar vid depression

Det finns effektiva behandlingsmetoder som visat sig fungera för många människor som lider av depression. Vilken behandlingsmetod som passar kan variera beroende på vilken typ och grad av depression man lider av. Framför allt vid svårare depressioner kan det lämpa sig med en remiss till psykiatrin. Läs mer om behandling av depression.

KBT – Vid kognitiv beteendeterapi (KBT) arbetar man med psykologen för att tillsammans identifiera negativa tankemönster. Genom att observera tankar, känslor och beteenden kan man hitta verktyg för att hantera dem bättre. Vid KBT fokuserar man mycket på att hitta nya sätt att tänka och bemöta föreställningarna om sig själv. Det är vanligt att man får hemläxor där man gör praktiska övningar mellan sessionerna. Exempelvis kan man få träna på att ersätta negativa tankar med mer positiva och realistiska tankar. Läs mer information om KBT-terapi.

DBT – Vid dialektisk beteendeterapi (DBT) lägger man särskild tonvikt på validering, att acceptera obekväma känslor och tankar för att bekämpa dessa. Det handlar främst om att acceptera sina skadliga och negativa tankar och känslor, för att kunna acceptera att förändring är möjligt. Läs mer information om DBT.

ACT – Vid Acceptance and Commitment Therapy (ACT) är fokus på hur individen vill leva sitt liv. Det handlar om att öva på att acceptera det som man inte kan påverka, att vara här och nu. Med hjälp av tekniker kan man lära sig hantera och acceptera negativa känslor samt tankar. Läs mer information om ACT.

PDT – Vid psykodynamisk terapi (PDT) läggs ett fokus på att bearbeta sina inre konflikter. Man utgår från sin egen livshistoria och att bearbeta de tidigare händelser samt relationer som kunnat ha en betydelse för sitt mående senare i livet.

Psykoterapi – Psykoterapi innebär behandling av psykiska problem med psykologiska metoder. Det finns många olika behandlingsmetoder för depression. Vilken metod som passar bäst varierar beroende på vad för problem man har och vad man själv föredrar. Ibland kan man behöva prova sig fram för att se vad som känns bäst för en själv. Vanligtvis rekommenderas evidensbaserad psykoterapi som visat sig vara effektiv i praktiken enligt forskning.

Läkemedel – Vid depression brukar antidepressiva läkemedel användas för behandling. Det finns flera olika typer av antidepressiva läkemedel. Samtliga påverkar signalsubstanser i hjärnan. SSRI-preparat (serotoninåterupptagshämmare) är ett vanligt antidepressivt läkemedel för behandling av depression. Exempel på SSRI-läkemedel är Citalopram, Escitalopram och Fluoxetin. Dessa ökar nivåerna av serotonin i hjärnan. Det finns även SNRI-preparat (selektiva serotonin och noradrenalinåterupptagshämmare) och TCA-preparat (tricykliska antidepressiva). De påverkar både nivåerna av serotonin och noradrenalin i hjärnan. Läs mer om antidepressiva läkemedel.

Viktigt att notera är att läkemedel kan orsaka biverkningar. Vilka biverkningar man får och hur mycket biverkningar man upplever skiljer sig från person till person. Man kan reagera väldigt olika. Ibland behöver man testa sig fram för att hitta det läkemedel som fungerar bäst för en själv. Dessutom bör läkemedelsbehandling kombineras med samtalsterapi. Om du är osäker bör du konsultera med din läkare.

Elbehandling – Vid elektrokonvulsiv terapi (ECT) använder man elektrisk ström för att framkalla ett anfall. Behandlingen görs utav en läkare. Det har visat sig vara effektivt för personer som lider av en svår depression. Biverkningar som kan komma med ECT är huvudvärk, illamående och minnesstörningar,

Behandling vid svår depression

Vid svår depression är det vanligtvis aktuellt med läkemedelsbehandling av antidepressiva preparat som skrivs ut av läkare. I samband med detta får man gå i samtalsterapi hos en psykolog. Man kan även få en remiss skriven till en psykiatrisk mottagning där man vårdas, framför allt vid självmordstankar. Elektrokonvulsiv terapi (ECT) kan vara lämpligt vid mycket svår depression. Man kan även få hjälp och stöd av socialtjänsten om man lider av riktigt svår depression.

8 tips för att lindra din depression

1. Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet och rörelse påverkar flera av hjärnans system på mycket positiva sätt. Vardagsmotion och regelbunden träning kan därmed vara förebyggande mot depression. Försök att planera in regelbundna träningstillfällen. Hitta något som passar just dig!

2. Få frisk luft

Att få frisk luft och komma ut i dagsljus har oftast en positiv inverkan på måendet. Det kan kännas svårt att få till det när man känner sig omotiverad eller trött. Men efteråt kan det kännas värt det. Ett alternativ för att få in det som rutin är exempelvis att ta en promenad efter lunchtid varje dag för att få in det som en daglig rutin.

3. Goda sömnrutiner

Sömnrutiner är både bra för kropp och psyke. Sömn ger både kroppen och hjärnan en chans att återhämta sig. Att få för lite eller för mycket sömn kan förvärra symptomen. Därmed kan det vara bra att utveckla regelbundna sömnrutiner. Försök att gå och lägga dig samt vakna runt ungefär samma tid varje dag.

4. Var snäll mot dig själv

Acceptera dina känslor och låt dig finna dig i dem. Att bli deprimerad är inte tecken på svaghet, utan depression kan drabba vem som helst. Försök att blicka framåt. Det kan vara lättare sagt än gjort när tillvaron känns mycket tung. Men det är viktigt att vara snäll mot sig själv genom att prioritera sin egen hälsa först. Försök sätt rimliga krav och kritisera dig inte för hårt.

5. Undvik alkohol

Alkohol och andra substanser förvärrar ofta symptomen på depression och ångest. Därmed kan det vara bra att undvika detta framför allt vid depression.

6. Omge dig med människor som får dig att må bra

När man är deprimerad finns det en tendens att isolera sig från omgivningen. Man kanske inte har energin, lusten eller motivationen till att träffa sina vänner och familj. Faktum är att ingen människa mår bra av att vara ensam i allt för stor grad. Ensamhet och isolering förvärrar nämligen symptomen på depression. Dessutom är det viktigt att bevara de relationer man värnar om. Man behöver inte vara ensam i det här!

7. Gör något som vanligtvis får dig att må bra

Fundera över vad som brukar göra dig glad. När du väl kommit på några saker som vanligtvis brukar göra dig lycklig, försök att göra mer av det! För stunden kanske det känns meningslöst när man är nedstämd och inte har förmågan till att känna den lyckan man brukar. Men det är mycket viktigt att försöka göra aktiviteter som man vanligtvis gör en glad, även om det inte känns så för tillfället. Försök att planera in dessa aktiviteter som du brukar må bra av och gör det kravlöst. Att sluta göra dem kan ofta förvärra symptomen.

8. Försök att bryta mönstret

Vid depression finns det en tendens att hamna i en ond spiral och utveckla negativa mönster. Om du märker att du svävar iväg i destruktiva och ångestfyllda tankar, försök att bryta dem och gör något annat. Ta en promenad, lyssna på musik eller sätt på en tv-serie. Tankarna hindrar oss ofta från att leva här och nu. Försök slappna av och fokusera på var du är i nuet.

Olika svårighetsgrader av egentlig depression

Egentlig depression är den vanligaste formen av depression och är uppdelad i tre grader; lindrig, medelsvår och svår. Dessa svårighetsgrader beskriver hur mycket man klarar av att göra i vardagen och hur stor inverkan depressionen har på tillvaron.

Lätt eller lindrig depression

Vid en lindrig depression är symptomen inte lika svåra och förekommer inte lika ofta. Trots att man mår dåligt klarar man av sin vardag, med arbete, skola, familj och vänner. Man upplever inte sig själv lida i någon större utsträckning. Dock befinner man sig samtidigt i riskzonen för att få utökade symptom om man inte söker professionell hjälp.

Måttlig eller medelsvår depression

En medelsvår depression kännetecknas av att symtomen blir fler och pågår under längre tid. Det börjar bli svårare att klara av sitt vardagsliv. Arbetsliv, skola samt det sociala livet blir lidande. Den upplevda livskvaliteten blir sämre och orken försvinner. Kanske kan man fortfarande dölja för andra hur man faktiskt mår. Man riskerar dock att hälsotillståndet försämras ytterligare.

Svår depression

Vid svår depression påverkas hela livet. En del förmår sig inte att ta sig upp ur sängen. Andra slutar äta och dricka. Man kan må så dåligt så att det allra nödvändigaste i livet känns ansträngande. Det blir ofta tydligt för omgivningen att man mår dåligt vid svår depression och självmordstankar kan förekomma. Självmordstankar är mycket allvarligt och bör man få professionell hjälp för.

Andra sorters depression

Dystymi – Dystymi är en mildare form av depression som är kronisk i sin natur. Symptomen liknar de vid depression; att man har minskad energi, känner mindre glädje och att man sover mindre eller mer än vanligt.  I över lag upplevs tillvaron tung och man känner sig sorgsen, låg och ångestfylld. Den stora skillnaden är att nedstämdheten vid dystymi håller i sig under en längre tid. Depressionen ska nämligen ha varat i minst två år, i stort sett varje dag. Det förekommer oftast hos unga personer. Läs mer information om dystymi.

Förlossningsdepression – Förlossningsdepression kan orsakas av hormonförändringarna i kroppen av att ha fött ett barn. Depressionen inträffar vanligen efter det första halvåret. Hur länge den håller i sig varierar. Vanliga symptom vid förlossningsdepression är sorgsenhet, sömnrubbningar och omotiverad oro för barnet. Det kan även vara svårare att fungera i vardagen. För många blir depressionen mycket påfrestande, framför allt för att man inte känner den glädje som man förväntas eller hoppats göra under den första tiden med barnet. Därav är skuldkänslor mycket vanligt och orostankar om vare sig man räcker till som förälder. Läs mer information om förlossningsdepression.

Årstidsbunden depression – Årstidsbunden depression är återkommande depression med symtom som inträffar under en viss årstid. Exempelvis brukar depression inträffa kring höst och vinter för många människor, så kallade “höstdepressioner” eller “vinterdepressioner”. För andra kan depressionen återkomma på våren. Det finns inte en enstaka förklaring till varför årstidsbunden depression inträffar. När det är mörkt ute tenderar många att hålla sig mer inomhus och möjligtvis isolerar man sig mer. När man inte får se dagsljuset kan man uppleva mer trötthet och nedstämdhet. En “vårdepression” kan exempelvis bero på sämre sömn till följd av att det är mer ljust om dagarna, eller de krav som våren och sommaren ställer. Det kan exempelvis handla om krav på jobbet eller skolan. Läs mer information om årstidsbunden depression.

Bipolär sjukdom – Vid bipolär sjukdom har man återkommande perioder av depressioner och mani. När man har en manisk period kan man vara överdrivet energisk, upprymd och överaktiv. Vid dessa perioder kan man uppleva sig ha ett mindre behov av sömn, vara rastlös och det kan vara svårt att hejda sina impulser. Många upplever sig få ett ökat självförtroende och må hur bra som helst. Risken är att den maniska perioden kan göra att man tappar omdömet. När den är över kan man börja må mycket dåligt och ångra saker man gjort. Vissa upplever sig i stället bli mer lättirriterade eller arga. Hypomani är en lindrigare form av mani vilket man även kan uppleva om man har en bipolär sjukdom. Om man har svåra perioder av djupa depressioner finns risken att man har självmordstankar eller får tankar på att skada sig själv.7

Recidiverande depression – När man har symtomfria perioder som följs av perioder av depression. Läs mer information om recidiverande depression.

Trötthet vid depression

Vid depression känner man sig ofta mycket trött, energilös och orkeslös. Många som lider av depression kan uppleva en trötthet som inte går över, oavsett hur mycket man sover. Andra upplever sig trötta till följd av att inte kunna sova tillräckligt, eller att man sover mycket dåligt. Orsakerna till att man utvecklar en depression kan leda till en inre stress, varpå stress kan ha en negativ inverkan på sömn och depression.

Dessutom tar det på krafterna att bära på mycket tunga känslor såsom ångest, oro, sorg och skam som man vanligtvis gör vid depression. Trötthet och depression går hand i hand. De går som i en ond cirkel, varpå depressionen orsakar trötthet och trötthet kan orsaka depression.

D-vitaminbrist och depression

Forskning har visat att det finns ett samband mellan låga nivåer av D-vitamin och depression. D-vitaminbrist associeras nämligen ofta med trötthet och nedstämdhet. Det är dock något vi riskerar att få i oss för lite av, framför allt under vinterhalvåret. Vi får i oss D-vitamin dels av maten, dels av solljuset. Det kan vara bra med D-vitamintillskott om man vet att man får i sig för lite av detta.

Råd till dig som närstående till någon med depression

Lyssna, stötta och visa att du finns där.

Det är meningsfullt att lyssna utan att döma. Det kan göra det tryggare för personen som lider av depression att våga dela med sig. Låt därmed personen få dela med sig av sin berättelse och visa att du vill förstå utifrån dennes perspektiv. Ingen depression ser likadan ut. Allt kanske inte är logiskt för dig som anhörig, men det är viktigt att man tar personen på allvar och låter denne få ha sina känslor om upplevelsen. Erbjud stöd, var lugn samt uppmuntrade. Var hoppfull och tro på att personen kan ta sig igenom detta!

Läs på om depression

Att läsa på om depression kan öka förståelsen över situationen och underlätta rollen som anhörig. Som anhörig kan man känna en press på att säga de rätta sakerna, hitta lösningar och att man vill rätta till situationen. Men det är viktigt att påminna sig själv om att man inte kan lägga ansvaret på sig själv för någon annans mående. Vad som kan vara bra däremot är att öka sin kunskap om depression för att kunna visa empati, välvilja och vara ett bättre stöd för personen.

Ta kontakt med en stödlinje

Det finns stödlinjer och organisation som kan ge vägledning till dig som anhörig. Det kan vara betryggande att kontakta dessa om man känner sig orolig och vill ha råd och stöd. Se nedanför mer kontaktuppgifter till olika organisationer

Ta hand om dig själv

Det kan kännas svårt som anhörig till någon som lider av depression. Det är inte ovanligt att man upplever känslor av maktlöshet och oförmåga till situationen. Det gör ont att se någon man bryr sig om må riktigt dåligt och lida starkt. Viktigt att poängtera är att man inte ska förlora sig själv i det hela. Du gör så gott du kan!

Visa att du bryr dig

Visa att du bryr dig om personen genom att höra av dig och visa din omtanke. Vissa människor tenderar att isolera sig när de mår dåligt. Fortsätt ändå att höra av dig, samtidigt som du har förståelse över att personen inte mår optimalt och inte har samma ork som vanligt. Om du misstänker att personen har tankar på att ta sitt liv, är det enormt viktigt att du vågar fråga. Att våga fråga personen är att bry sig, och att kunna hjälpa till att söka den hjälp som personen är i stort behov av.

När bör man söka hjälp?

Om du känner igen dig i den här texten, eller om du under en period av 2 veckor har upplevt en eller flera av de symtom som beskrivits ovan, kan det vara dags att söka professionell hjälp. Om man lider eller tror sig lida av en depression så finns det god hjälp att få. Att söka hjälp hos en psykolog kan vara ett första steg mot ett liv med högre livskvalitet. Din egen hälsa är värd att prioritera först.

På Svea KBT har vi lång erfarenhet av att hjälpa människor med depression och mental ohälsa. Kontakta oss idag för en konsultation om bästa behandlingsmetoder och lämplig psykolog för just dina behov.

Om du mår akut dåligt

Här kan du hitta kontaktnummer och chatt till flera olika organisationer och institutioner som kan hjälpa dig akut

1177

Jourhavande medmänniska

Jourhavande präst

Mind chat