Depression

8 tips för att lindra sin depression

1. Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet och rörelse påverkar flera av hjärnans system på mycket positiva sätt. Vardagsmotion och regelbunden träning kan därmed vara förebyggande mot depression. Försök att planera in regelbundna träningstillfällen. Hitta något som passar just dig!

2. Få frisk luft

Att få frisk luft och komma ut i dagsljus har oftast en positiv inverkan på måendet. Det kan kännas svårt att få till det när man känner sig omotiverad eller trött.

3. Goda sömnrutiner

Sömnrutiner är både bra för kropp och psyke. Sömn ger både kroppen och hjärnan en chans att återhämta sig. Att få för lite eller för mycket sömn kan förvärra symptomen.

4. Var snäll mot dig själv

Acceptera dina känslor och låt dig finna dig i dem. Att bli deprimerad är inte tecken på svaghet, utan depression kan drabba vem som helst.

5. Undvik alkohol

Alkohol och andra substanser förvärrar ofta symptomen på depression och ångest. Därmed kan det vara bra att undvika detta framför allt vid depression.

6. Omge dig med människor som får dig att må bra

Ensamhet och isolering förvärrar symptomen på depression. Försök umgås med vänner och familj trots att det känns tungt.

7. Gör något som vanligtvis får dig att må bra

Fundera över vad som brukar göra dig glad. När du väl kommit på några saker som vanligtvis brukar göra dig lycklig, försök att göra mer av det!

8. Försök att bryta mönstret

Vid depression finns det en tendens att hamna i en ond spiral och utveckla negativa mönster. Om du märker att du svävar iväg i destruktiva och ångestfyllda tankar, försök att bryta dem och gör något annat. Ta en promenad, lyssna på musik eller sätt på en tv-serie.

Så pratar en deprimerad person

När en person är deprimerad kan det märkas på att den pratar och uttrycker sig annorlunda. Ibland talar personen långsammare och mer monotont, vilket innebär att talet kan låta mer entonigt och släpande. Det är även vanligt att personen talar med mer kraftlös och svagare röst, samt gör fler pauser.

Att en person är deprimerad kan också märkas då personen sällan uttrycker starka känslor som glädje och ilska. Däremot uttrycker personen oftare ledsamhet och andra lugnare känslor. Världen kan ibland även upplevas ganska svart-vit för en deprimerad, vilket kan märkas i hur personen pratar om saker och ting. Ett förändrat tal i denna riktning kan därav vara ett varningstecken på depression och någonting du som närstående bör vara uppmärksam på. 

Exempel på några vanliga meningar som en deprimerad person kan säga:
“Jag är värdelös”
“Ingenting spelar någon roll”
“Det känns helt tomt i mig”
“Varför ska jag bry mig när ingenting blir bättre?”
“Jag har svårt att se glädjen i någonting nuförtiden”
“Jag kommer aldrig klara detta”

Varför blir man deprimerad?

Vad som orsakar en depression är svårt att säga! Det finns flera teorier om varför man blir deprimerad och sannolikt är det flera orsaker som samverkar.

Biologiska faktorer

Det finns mycket forskning som visar på att ärftlighet och genetiska faktorer spelar roll för vem som utvecklar depression. Även olika signalsubstanser i hjärnan tros kunna påverka risken för att drabbas av en depression.

Psykologiska faktorer

Det finns också psykologiska faktorer och livshändelser som påverkar uppkomsten av depression som exempelvis långvariga sömnsvårigheter och smärtproblem.

Miljömässiga faktorer

Yttre faktorer som förluster, separationer och långvarig stress kan även de bidra till att man utveckar depression. De flesta psykologer och forskare anser att uppkomsten av depression sällan har en enda orsak utan beror på en kombination av ovanstående faktorer biologiska, psykologiska och miljömässiga faktorer.

Olika svårighetsgrader av depression

Egentlig depression är den vanligaste formen av depression och är uppdelad i tre grader; lindrig, medelsvår och svår. Dessa svårighetsgrader beskriver hur mycket man klarar av att göra i vardagen och hur stor inverkan depressionen har på tillvaron.

Lätt eller lindrig depression

Vid en lindrig depression är symptomen inte lika svåra och förekommer inte lika ofta. Trots att man mår dåligt klarar man av sin vardag, med arbete, skola, familj och vänner. Man upplever inte sig själv lida i någon större utsträckning.

Måttlig eller medelsvår depression

En medelsvår depression kännetecknas av att symtomen blir fler och pågår under längre tid. Det börjar bli svårare att klara av sitt vardagsliv. Arbetsliv, skola samt det sociala livet blir lidande. Den upplevda livskvaliteten blir sämre och orken försvinner..

Svår eller djup depression

Vid svår och djup depression påverkas hela livet. En del förmår sig inte att ta sig upp ur sängen. Andra slutar äta och dricka. Man kan må så dåligt så att det allra nödvändigaste i livet känns ansträngande. Det blir ofta tydligt för omgivningen att man mår dåligt vid svår depression och självmordstankar kan förekomma.

Diagnoskriterier och utredning av depression

Personer som under en 2 veckors period upplever flera av de symptomen som beskrivits ovan kan vara deprimerad, och bör söka hjälp. 

Hur allvarlig en depression symptomen får på ditt sociala- och yrkesliv har betydelse för bedömningen.

Vid utredning av en diagnos får man samtala med en läkare eller psykolog som gör en bedömning utifrån särskilda diagnoskriterier. Exempelvis får man berätta om hur man mår, hur ens livssituation ser ut och hur länge man känt sig nedstämd. Bedömningen görs utifrån samtalet.
Mer information om nedstämdhet.

Hur vanligt är depression?

Enligt World Health Organisation WHO, drabbas 5 % av världens befolkning av depression. I Sverige beräknas 5,2% av befolkningen lida av klinisk signifikant depression. Mellan 20–30% av alla kvinnor samt 15–20% av alla män i landet befinner sig i riskzonen för att någon gång i livet hamna i en depression. Medianåldern är 25 år men risken ökar hos äldre personer på grund av en rad olika faktorer.

Behandling vid depression

Det finns effektiva behandlingsmetoder som visat sig fungera för många människor som lider av depression. Vilken behandlingsmetod som passar kan variera beroende på vilken typ och grad av depression man lider av. Framför allt vid svårare depressioner kan det lämpa sig med en remiss till psykiatrin.

Psykoterapi – Psykoterapi innebär behandling av psykiska problem med psykologiska metoder. Det finns många olika behandlingsmetoder för depression. Vilken metod som passar bäst varierar beroende på vad för problem man har och vad man själv föredrar.

Läkemedel – Vid depression brukar antidepressiva läkemedel användas för behandling. Det finns flera olika typer av antidepressiva läkemedel. Samtliga påverkar signalsubstanser i hjärnan. SSRI-preparat (serotoninåterupptagshämmare) är ett vanligt antidepressivt läkemedel för behandling av depression. Läs mer om antidepressiva läkemedel.

Elbehandling – Vid elektrokonvulsiv terapi (ECT) använder man elektrisk ström för att framkalla ett anfall. Behandlingen görs utav en läkare. Det har visat sig vara effektivt för personer som lider av en svår depression.

Andra sorters depressioner

Dystymi – Dystymi är en mildare form av depression som är återkommande. Symptomen liknar de vid depression; att man har minskad energi, känner mindre glädje och att man sover mindre eller mer än vanligt.  I över lag upplevs tillvaron tung och man känner sig sorgsen, låg och ångestfylld. Den stora skillnaden är att nedstämdheten vid dystymi håller i sig under en längre tid och är återkommande Läs om dystymi.

Förlossningsdepression – Förlossningsdepression kan orsakas av hormonförändringarna i kroppen av att ha fött ett barn. Depressionen inträffar vanligen efter det första halvåret. Hur länge den håller i sig varierar. Vanliga symptom vid förlossningsdepression är sorgsenhet, sömnrubbningar och omotiverad oro för barnet. Det kan även vara svårare att fungera i vardagen.
Läs om förlossningsdepression.

Årstidsbunden depression – Årstidsbunden depression är återkommande depression med symtom som inträffar under en viss årstid. Exempelvis brukar depression inträffa kring höst och vinter för många människor, så kallade “höstdepressioner” eller “vinterdepressioner”. För andra kan depressionen återkomma på våren. Läs om årstidsbunden depression.

Vårdepression – är i likhet med årstidsbunden depression kopplat till just våren och de särskilda omständigheter som råder med ljus och mörker.

Depression vid Bipolär sjukdom – Vid bipolär sjukdom har man återkommande perioder av depressioner och mani.

Recidiverande depression – Recidiverande depression innebär att man har symtomfria perioder som följs av perioder av depression. Läs mer information om recidiverande depression.

Melankoli – melankoli är att känna sig tungsint och försjunka i en negativ sinnestämning, en känsla av sorg och hopplöshet.

Självmordstankar vid depression

Vid svårare depressioner kan det finns tankar på att ta sitt liv. Det är enormt viktigt att söka hjälp och ta stöd från omgivningen. Det finns hjälp att få och det går att bryta destruktiva tankar som tar över ens liv. Självmordstankar är mycket allvarligt och syns inte på utsidan. I dessa situationer kan man behöva professionell hjälp för att orka leva och ta sig igenom motgångarna. Därför är det viktigt att inte hålla tankarna för sig själv om man är djupt deprimerad och inte vill leva längre. Läs om självmord.

Trötthet vid depression

Vid depression känner man sig ofta mycket trött, energilös och orkeslös. Många som lider av depression kan uppleva en trötthet som inte går över, oavsett hur mycket man sover. Andra upplever sig trötta till följd av att inte kunna sova tillräckligt, eller att man sover mycket dåligt. Orsakerna till att man utvecklar en depression kan leda till en inre stress, varpå stress kan ha en negativ inverkan på sömn och depression.

D-vitaminbrist och depression

Forskning har visat att det finns ett samband mellan låga nivåer av D-vitamin och depression. D-vitaminbrist associeras nämligen ofta med trötthet och nedstämdhet. Det är dock något vi riskerar att få i oss för lite av, framför allt under vinterhalvåret. Vi får i oss D-vitamin dels av maten, dels av solljuset. Det kan vara bra med D-vitamintillskott om man vet att man får i sig för lite av detta.

När bör man söka hjälp?

Om du känner igen dig i den här texten, eller om du under en period av 2 veckor har upplevt en eller flera av de symtom som beskrivits ovan, kan det vara dags att söka professionell hjälp. Om man lider eller tror sig lida av en depression så finns det god hjälp att få. Att söka hjälp hos en psykolog kan vara ett första steg mot ett liv med högre livskvalitet. Din egen hälsa är värd att prioritera först.

På Svea KBT har vi lång erfarenhet av att hjälpa människor med depression och mental ohälsa. Kontakta oss idag för en konsultation om bästa behandlingsmetoder och lämplig psykolog för just dina behov.

Om du mår akut dåligt

Här kan du hitta kontaktnummer och chatt till flera olika organisationer och institutioner som kan hjälpa dig akut

1177

Jourhavande medmänniska

Jourhavande präst

Mind chat