Boka gratis konsultationssamtal inför psykologbesök eller NPF-utredning. Boka här!
Boka psykolog
Boka psykolog Kontakta oss

Borderline (EIPS)

I den här artikeln får du lära dig mer om Borderline personlighetssyndrom (BPD), också kallat emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS). Vi diskuterar symtom, orsaker och behandling samt ger dig tips för egenvård av borderline.

Författare: Psykologkandidat Ebba Oscarsson
Medicinskt granskad av: Leg. Psykolog Caroline Erkers
Gör ett borderline test
Våra psykologer har utvecklat ett onlinetest för borderline. Det är gratis att genomföra och du får en god indikation på om du uppvisar symtom som vanligvis är associerade med borderline.

Vad är borderline?

Borderline personlighetssyndrom BPD (EIPS) är en psykiatrisk diagnos som karaktäriseras av känslomässig sårbarhet, en stark rädsla för att bli övergiven, svårigheter att reglera känslor, snabba växlingar i humöret och impulsivitet. Många upplever stor osäkerhet kring sin identitet och en inre tomhet, vilket kan leda till destruktiva hanteringssätt i situationer.

Problematiken är oftast väldigt synbar för omgivningen men inte alltid för personen själv. Vidare finns det en påtaglig rädsla för att bli övergiven av andra människor. Det speglar sig ofta i relationer då personer med EIPS (emotionellt instabilt personlighetssyndrom) inte sällan utvecklar dysfunktionella relationer präglat av drama och konflikter. Viktigt att påpeka dock är att problematiken vid borderline kan variera i hög grad.

Anledningen till att både namnet borderline och EIPS används för samma tillstånd är för att psykiatrin använder två olika diagnossystem; DSM-5 och ICD-10 som har valt två olika benämningar.

Gör vårt onlinetest för borderline-EIPS

Till Borderline-test

9 symtom vid borderline

Här är 9 vanliga symtom vid borderline:

1. Intensiv rädsla för att bli lämnad och ensam

Personer med borderline kan känna en överväldigande rädsla för att bli lämnade. Detta kan resultera i att de antingen klamrar sig fast vid andra eller stöter bort dem i förebyggande syfte.

2. Instabila relationer

Individer som kämpar med borderline tenderar att ha intensiva och turbulenta relationer. De kan växla mellan att idealisera och nedvärdera andra människor.

3. Impulsivitet

De som lever med borderline kan agera impulsivt på potentiellt skadliga sätt, exempelvis genom överdrivet spenderande, riskfyllt sexuellt beteende eller missbruk.

4. Intensiv ilska

Vid borderline upplever man starka, intensiva känslor som skiftar mycket snabbt. Det är vanligt att känna en enorm ilska och vrede som är ur proportion till det som utlöser känslorna. Många är extra känsliga för yttre omständigheter, exempelvis om en plan ändras eller att någon kommer för sent.

5. Instabil självkänsla

Många med borderlineproblematik har en instabil och låg självkänsla. Det finns oftast osäkerheter kring sin identitet, och det är vanligt förekommande att man har en förvrängd bild av sig själv gentemot hur andra ser på en. Personer med borderline ser sig ofta som defekta, sårbara, svikna och omöjliga att älska. Därav kan det finnas misstänksamhet mot andra människor.

6. Kronisk tomhetskänsla

En person som brottas med borderline kan ofta känna en inre tomhet och ha svårt att finna mening eller syfte i livet.

7. Overklighetskänslor

Under stressiga perioder kan den som lider av borderline känna sig frånkopplade från sig själva eller verkligheten – dissociation.

8. Självskadebeteende

När känslorna blir överväldigande kan människor med borderline skada sig själva som ett sätt att hantera den inre smärtan.

9. Självmordstankar

De som kämpar med borderline kan ha återkommande tankar på självmord eller göra självmordsförsök.

Läs mer om våra psykologer

Våra kompetenta psykologer är experter inom terapi och behandling. Läs mer och boka tid hos våra psykologer.

Våra psykologer
Andrea Wessling
Annica Wejdmark
Max Gårdinger
Jakob Hofverberg
Charlie DecaVita
Anna Tykesson
Martin Samuelsson
Camilla Björklund
Camilla Norrman
Ebba Csikos
Susanna Magnusson
Matilda Nyman
Rebecka DecaVita
Hedda Linderstam
Karin Havert
Viktor Ros Persson
Torsten Winnerblad
Lotta Anderlind
Sara Meymi
Filip Bergman
Jenny Janonius
Kim Einhorn
Karolina Ostrowska
My Rutgersson
Jessica Vickström
Liselotte Starck
Karin Haase
Sofia Wiklert
Björn Häggmark
Jessica White
Clara Rosenqvist
Ella Jensen
Ellen Karlsson
Josephine Sorvari
Emma Lenander
Julia Stenbrink
Karin Lindstrand
Karolina Lindgren
Klara Thunell
Lina Strömberg
Linn Nilsson
Malin Blide
Matilda Forsberg
Nathalie Lantz
Nora Malmberg
Olivia Erliksson
Viktoria Martell
Therese Fröman
Sally Storm
Nicole Wisting
Therese Palmstierna
Ramsus Bodén

Orsak till borderline

Det är svårt att fastställa den exakta bakomliggande orsaken till borderline, då både faktorer som arv och miljö spelar in. Många som utvecklar emotionellt instabil personlighetsstörning har ofta varit med om en traumatisk och svår uppväxt. Nödvändigtvis gäller detta inte alla. Varför en person utvecklar en personlighetsstörning såsom borderline kan därmed skilja sig åt.

Följande listas ett antal riskfaktorer för att utveckla EIPS upp:

  • Gener
  • Fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp
  • Trauma
  • Försummelse
  • Otrygg anknytning
  • Att vara utsatt för långvarig stress och rädsla som barn
  • Instabila, ohälsosamma familjerelationer
  • Växa upp med föräldrar som har missbruksproblematik

Relationer och sexualitet vid borderline

Individer med BPD tenderar att uppleva intensiva men ofta instabila relationer, präglade av en stark rädsla för övergivenhet. Denna rädsla kan leda till klamrande beteende eller impulsiva sexuella handlingar i ett försök att behålla en partner.

Sexuellt beteende hos personer med BPD kan vara präglat av impulsivitet och risktagande, vilket kan manifestera sig i många tillfälliga sexuella kontakter eller oskyddat sex. Det kan också förekomma förvirring kring sexuell identitet och en tendens att sexualisera relationer som ett sätt att söka närhet eller bekräftelse.

Trots en stark önskan om intimitet kan personer medborderline ofta ha svårigheter att hantera verklig närhet på grund av rädsla för att bli sårade. Detta kan resultera i svängningar i sexuellt intresse och libido, ofta i samband med humörförändringar. I vissa fall kan sex användas som en form av självskadebeteende.

Tyst borderline

Personer med tyst borderline tenderar att internalisera sina intensiva känslor och kan uppfattas som välfungerande utåt trots inre kaos. De undviker ofta konflikter, känner stark självkritik och skam, och kan använda tystnad som försvarsmekanism.

Rädslan för övergivenhet är påtaglig men uttrycks genom tillbakadragande snarare än klamrande beteende. Självskadebeteenden och passiv aggressivitet förekommer, men döljs ofta för omgivningen. Den lugna fasaden döljer en inre emotionell turbulens, vilket gör tyst borderline svårare att upptäcka och behandla jämfört med mer utåtagerande former av störningen.

Vad är högfungerande borderline?

Högfungerande borderline är en term som används för att beskriva personer som har borderline personlighetsstörning (BPD) men som ändå klarar av att hantera många aspekter av sitt dagliga liv på ett relativt framgångsrikt sätt. Dessa individer uppvisar ofta en förmåga att upprätthålla stabila jobb, relationer och sociala kontakter, trots att de internt kämpar med de typiska symptomen på BPD.

Personer med högfungerande borderline har ofta utvecklat sofistikerade copingstrategier som hjälper dem att navigera genom vardagens utmaningar. De kan vara skickliga på att dölja sina inre konflikter och emotionella svårigheter för omvärlden, vilket kan ge intrycket av att de har ett välordnat liv.

Högfungerande borderline är inte är en officiell diagnos, utan snarare en beskrivning av hur vissa individer med BPD kan presentera sig och fungera i samhället

Behandling av borderline

DBT vid borderline– Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en form av kognitiv beteendeterapi just utformad för personer med Borderline. DBT syftar till att minska självmords-och självskadebeteenden och andra beteenden som har en allvarlig negativ påverkan på livskvaliteten. DBT har även visat sig hjälpa människor med aggressionssvårigheter, ätstörningar och missbruk. Vid DBT får man även öva sig på att hantera svåra känslor, stress-och krishantering samt förmågan att skapa sunda, hållbara och mer stabila relationer. Läs mer om dialektisk beteendeterapi.

MBT – Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) är en psykologisk behandling där fokus ligger på mentalisering. Mentalisering innebär att man har förmågan att kunna förstå sina egna tankar, känslor och behov men även kunna sätta sin in i andras perspektiv. Med hjälp av MBT kan personen få hjälp att förstå hur känslor och tankar påverkar sina beteenden och relationer till andra. MBT utvecklades specifikt för människor med emotionellt instabil personlighetsstörning.

Mindfulness – Mindfulness handlar om medveten närvaro, att vara här och nu. Man får lära sig att namnge känslor och tankar, bli mindre dömande mot sig själva och att fokusera på en sak i taget. Det är vanligt förekommande med avslappningsövningar som kan vara hjälpsamma vid känslomässiga påslag. Vidare kan mindfulness hjälpa personen med EIPS att utveckla mer funktionella hanteringssätt och coping-strategier till sina intensiva känslor.

Även andra behandlingsmetoder såsom kognitiv beteendeterapi (KBT), psykodynamisk terapi (PDT) samt läkemedelsbehandling kan vara relevant. Läkemedel som är vanliga vid EIPS är antidepressiva och stämningsstabiliserande läkemedel.

5 tips för egenvård av borderline

1. Ta hand om dig själv och din hälsa

Några viktiga förutsättningar för att må bra är att prioritera de grundläggande behoven; sömnen, kosten och fysisk aktivitet. Försök att upprätthålla goda sömnrutiner där du hinner sova tillräckligt många timmar. Vad gäller kosten är det viktigt med en hälsosam och balanserad kost. Det är viktigt att få i sig regelbundna måltider och näringsrik mat. Det är även fördelaktigt att utöva någon form av fysisk aktivitet vilket ökar välbefinnandet. Hitta någon motionsform som just du tycker är kul och som du kan hålla uppe långsiktigt.

2. Skapa rutiner

Många mår bra av att införa goda rutiner i sitt vardagsliv. Det kan dessutom reducera en hel del stress. Planering kan vara av vikt när det kommer till exempelvis vardagslivet, träningen eller ekonomin. Det är även många som mår bättre av att dagligen komma ut i dagsljus och den friska luften. Ytterligare är det bra att umgås med folk som får dig att må bra, engagera dig i intressen och öva på att vara snäll mot dig själv.

3. Undvik alkohol och droger

Undvik alkohol och droger – båda två kan nämligen förvärra symtomen vid EIPS. Först kanske man upplever en lättnad för stunden, men långsiktigt blir symtomen ännu mer svårhanterliga. Under påverkan blir man oftast mer emotionell och känslorna blir ännu intensivare.

Om man redan har svårigheter vid reglering av känslor, kan det leda till stora ilske-eller känsloutbrott, djupare ångest och självhat, samt fler impulsiva riskfyllda beteenden. Det är vanligt att personer med EIPS ofta utvecklar alkohol-eller drogmissbruk som i det långa loppet bidrar till ännu sämre mående.

4. Medveten närvaro

Prova till exempel att följa videoklipp på internet där man får öva sig i medveten närvaro, eller ladda ned en app om mindfulness. Medveten närvaro kan vara väldigt fördelaktigt för att lära sig om avslappning och avspänning. Genom att lära sig att observera sina tankar, utan att döma eller förändra dem, kan man öva sig i att stå ut med obehagliga känslor och träna på reglering av känslor och impulser. Det kan även minska ångesten och ge en bättre sömn.

5. Skriv ned dina tankar

Prova att skriva ned tankar och registrera humöret. Genom detta kan du sedan upptäcka mönster och identifiera vad som speciellt triggar i gång svåra känslor. Av att öka medvetenheten, kan man börja lära känna igen tidiga tecken på negativa eller destruktiva beteenden. Många gånger reagerar vi på autopilot, så detta kan vara ett sätt att prova göra på nya sätt. Viktigt att poängtera är också att du har möjlighet att notera vad som går bra för dig, och inte bara fokusera på det negativa.

Anhörig till någon med borderline

Att vara nära anhörig till någon med borderline kan vara mycket påfrestande mentalt. Det är vanligt att känna maktlöshet, frustration, sorg och en rad olika känslor. Många kan uppleva personen med borderline som manipulerade eller elak ibland, nödvändigtvis betyder det inte att det är av personens avsikt.

7 tips till anhöriga

Här nedan listar vi sju tips för dig som nära anhörig till någon med borderline personlighetsstörning (BPD).

1. Öka din kunskap om tillståndet

Genom ökad kunskap skapas en större förståelse över den andre personens livssituation. När du skapar en förståelse över varför personen beter sig som den gör, är det också lättare för dig själv att inte bli sårad eller ta saker personligt. Det bidrar även till att du kan vara ett bättre stöd för personen. Försök att vara lugn, tålmodig och bemöt personen med ett icke-dömande förhållningssätt.

2. Emotionell support och stöd

Visa din empati och ditt stöd för personen. Om du inte riktigt vet hur personen vill bli bemött när den mår dåligt, kan du fråga personen hur du kan stötta på bästa sätt. Att validera personen och dess känslor är också viktigt. Det innebär att visa att personens känslor, tankar och beteenden är begripliga utifrån dess situation och förutsättningar. Det bidrar till att personen känner sig bekräftad, respekterad och tagen på allvar för det den upplever. Många anhöriga känner ett ansvar av att lösa den andres problem, men ibland kan det vara mer än nog att bara lyssna ordentligt och finnas där.

3. Ta hand om dig själv

Det är viktigt att inte glömma bort sig själv i det hela. När man bryr sig om en annan person som inte mår bra, tar det mycket energi ur en själv. Det är av stor vikt att du tar din egen mentala hälsa på allvar, lyssnar på dina behov och gör saker som får även dig att må bra. Det är lätt att känna sig otillräcklig som anhörig, men därför bör du vara snäll mot dig själv och påminna dig om att du finns där för personen så gott det går.

4. Sätt tydliga gränser

Det kan krävas mycket för dig som anhörig att stötta personen och finnas där. Men det är viktigt att acceptera dina egna gränser och att man inte orkar hur mycket som helst. Försök att vara öppen och ärlig med dina begränsningar. Personen är ofta rädd för att bli lämnad, därför är det av stor vikt att kommunikationen präglas av respekt, tillit och tydlighet. Oförskämda och olämpliga beteenden bör givetvis inte accepteras. Var därför noga med att sätta tydliga gränser.

5. Gå med i en stödgrupp

Kolla vad det finns för möjligheter för dig som anhörig att delta i någon form av stödgrupp. Det kan kännas tryggt att möta andra som befinner sig i liknande situationer. Tillsammans kan ni stötta varandra och lära er av varandra.

6. Uppmuntra personen att söka hjälp

Som nära anhörig kan man uppmuntra personen till att vilja söka vård. Att ta steget att söka hjälp kan vara svårt och otäckt för personen. Men om man har stöd från sin omgivning kan det kännas tryggare. Professionell hjälp kan underlätta för personen mycket. Genom att lära sig att hantera svårigheterna på ett funktionellt sätt, minska ångest och sluta med självskadebeteende kan den som lider av EIPS få ett enklare och bättre liv.

7. Se människan utanför diagnosen

Det är enormt viktigt att se människan bakom diagnosen. Det är skillnad på att se någon som en personlighetsstörd person gentemot en person som har en borderline personlighetsstörning. Personen är så mycket mer förutom sin diagnos. Alla människor är vi unika med våra personliga styrkor och egenskaper. Som nära anhörig kan det vara betydelsefullt att lyfta fram den andres styrkor och notera dem.

Borderline hos barn

Diagnosen ställs vanligtvis inte förrän i vuxen ålder med tanke på att man är under ständig utveckling som barn. Tydliga symtom på just personlighetsstörningar noteras vanligtvis först i tonårsåldern eller i tidigt vuxen ålder. Däremot kan man finna symptom på borderline i barndomen. I efterhand ser man att många personer med emotionellt instabil personlighetsstörning haft svårigheter i skolan på grund av koncentrationssvårigheter, nedsatta sociala förmågor och svårigheter att kontrollera sin frustration.

Vad som utmärker EIPS under tonåren är intensiva kamratrelationer. Man gör stora ansträngningar för att få uppmärksamhet och har en rädsla för att bli avvisad. Ibland kan det vara svårt att bedöma symtomen under tonåren, då många tonåringar uppvisar ett snabbt pendlande humör och osäkerheter kring identitet, till följd av hormoner och annat som hör till åldern.

5 tips till föräldrar med barn som har borderline

  1. Validera – bekräfta barnet, dess känslor och upplevelse av situationen.
  2. Se personen utifrån vem den är, inte utifrån diagnosen.
  3. Ha en tydlig kommunikation.
  4. Sätt gränser!
  5. Visa kärlek och empati för ditt barn.

Våra psykologer på Svea KBT är vana vid att hjälpa och stötta vid diagnoser som borderline. Du är välkommen att boka ett inledande bedömningssamtal eller få rekommendationer om behandling eller psykologer.

Referenser

Herlofson, Ekselius, L., Lundin, A., Mårtensson, B., & Åsberg, M. (2016). Psykiatri (Upplaga 2). Studentlitteratur.

Näslund. (1998). Borderline personlighetsstörning: uppkomst, symptom, behandling och prognos. Natur och kultur.

Publicerad: 2023-03-02
Senast uppdaterad: 2025-01-30
Gör ett borderline test
Våra psykologer har utvecklat ett onlinetest för borderline. Det är gratis att genomföra och du får en god indikation på om du uppvisar symtom som vanligvis är associerade med borderline.