Borderline (EIPS)

10 vanliga symtom vid borderline

1. Intensiv rädsla för att bli lämnad och ensam

Den intensiva rädslan för att bli övergiven kan leda till att man övertolkar signaler på att bli lämnad, även om de inte alltid stämmer. Många upplever en stark separationsångest och ett ökat bekräftelsebehov. Det kan leda till att man gör stora ansträngningar för att undkomma verkliga eller fantiserade separationer.

Exempelvis väljer en del att isolera sig för att inte riskera att bli övergivna och sårade. Många har ett mönster av att avvisa människor innan de kommer för nära inpå. Andra blir intensiva, klänger sig fast vid personer och hotar dem från att lämna. Det kan alltså vara svårt att hitta ett lagom avstånd till andra människor.

2. Instabila relationer

I relationer pendlar personer med EIPS, mellan en stark beundran och extrem nedvärdering av andra människor. Från att ena stunden intensivt beundra en person till att i nästa stund känna ett starkt förakt. Det kan uttryckas genom att man anklagar andra för att inte bry sig tillräckligt eller inte vara tillgänglig i den stora grad man önskar.

Många har ett mycket svartvitt-tänkande vad gäller relationer och är oförmögna att acceptera någon form av gråzon. För många är det även svårt att lita på andra människor och finna trygghet i nära relationer. Inte sällan blir relationer därmed stormiga och konfliktfyllda.

Beteendet kan bli mycket förvirrande och påfrestande för omgivningen. I samband med rädslan för att bli lämnad kan det därför vara svårt att behålla relationer. För många leder detta till brist på meningsfulla relationer och socialt stöd.

3. Impulsivitet

Människor med EIPS uppvisar ofta impulsiva beteenden utan att betänka eventuella konsekvenser. Impulsivitet kan exempelvis uttryckas genom missbruk av alkohol, droger eller sex, hetsätning, svårigheter att kontrollera ekonomin eller andra vårdslösa beteenden. Detta ger ofta skam-och skuldkänslor efteråt vilket ökar den inre känslan av tomhet.

Till följd av de impulsiva handlingarna kan förhållandet till familj och vänner påverkas samt förmågan att hantera vardagslivet. Ibland kan impulsiva handlingar vara mycket farliga för en själv eller för andra närstående.

4. Svårigheter att reglera känslor

Vid borderline upplever man starka, intensiva känslor som skiftar mycket snabbt. Det är vanligt att känna en enorm ilska och vrede som är ur proportion till det som utlöser känslorna. Många är extra känsliga för yttre omständigheter, exempelvis om en plan ändras eller att någon kommer för sent.

Även om det endast handlar om ett par minuter kan det leda till att personen med borderline blir mycket arg. Det leder ibland till affektiva utbrott eller våldsamma reaktioner. Vidare kan även andras ordval och ansiktsuttryck bli feltolkade och orsaka starka negativa reaktioner. Därmed kan andra människor uppleva att ens humör är oberäkneligt. Till följd av detta hamnar många i bråk och konflikter.

5. Instabil självkänsla

Många med borderlineproblematik har en instabil och låg självkänsla. Det finns oftast osäkerheter kring sin identitet, och det är vanligt förekommande att man har en förvrängd bild av sig själv gentemot hur andra ser på en. Personer med borderline ser sig ofta som defekta, sårbara, svikna och omöjliga att älska. Därav kan det finnas misstänksamhet mot andra människor.

Vissa tror även att de inte kommer bli omtyckta om andra får lära känna en på djupet. Men här kan även känslorna pendla; ibland mår man bättre och har en positivare självbild för att i nästa stund inte se ett värde i sig själv och uppleva ett djupt självhat. Läs mer om självkänsla.

6. Ihållande känslor av tomhet

Ihållande känslor av tomhet kan leda till att man upplever livet som grått och trist utan någon större mening eller hoppfullhet. Vissa människor upplever apati; känslor av likgiltighet. Det kan innebära att man finner ett bristande intresse över saker och ting, och känner en slags uppgivenhet.

Att konstant bära på tomhetskänslor innebär ett lidande och bidrar till missnöje, ensamhet och sorg.  För en del människor med borderline kan tomhetskänslan vara ett resultat av bristande meningsfulla relationer, att man inte har en trygg bild över vem man är, existentiella orostankar och upplevelsen av att inte passa in.

7. Overklighetskänslor

Overklighetskänslorna är ofta kortvariga men kan handla om psykotiska symptom och att man tvekar på verkligheten. Paranoida tankar kan förekomma, till exempel att man tror någon vill skada en eller att man har fantasier om att vara förföljd. Det kan även uttryckas genom att man har svårt med förtroende för andra människor, brist på tillit och att man är rädd att information ska komma att användas mot en.

8. Självskadebeteende

Många upplever en stark inre smärta. För att uppleva någon form av lättnad gör många illa sig själva fysiskt. Exempel på självskadebeteende kan vara att man skär sig med rakblad, kniv eller vassa glasbitar. Vidare kan det handla om att man rycker loss hår, dunkar huvudet mot väggen eller gör stora rivskador på sig själv.

Till följd av självhat utför många självskadebeteenden för att straffa sig själva och för att ta ut sina starka känslor. Ibland kan det även handla om att man hotar andra med att skada sig själv för att till exempel inte bli lämnad.

9. Självmordstankar

Vissa kan hota med att skada sig själva eller ta sitt liv, ibland som resultat av den starka rädslan att bli övergiven. Ibland kan omgivningen tolka det som ett manipulerande beteende, falska hot eller uppmärksamhetsbehov när det i själva verket ofta handlar om en stark inre smärta personen upplever.

Depressiva symtom förekommer ofta vid EIPS och bidrar till att livet känns mycket tungt och meningslöst. Det orsakar ett stort lidande för individen, vilket kan leda till att man börjar tänka på eller till och med planera att avsluta sitt liv.

Orsak till borderline

Det är svårt att fastställa den exakta bakomliggande orsaken till borderline, då både faktorer som arv och miljö spelar in. Många som utvecklar emotionellt instabil personlighetsstörning har ofta varit med om en traumatisk och svår uppväxt. Nödvändigtvis gäller detta inte alla. Varför en person utvecklar en personlighetsstörning såsom borderline kan därmed skilja sig åt.

Följande listas ett antal riskfaktorer för att utveckla EIPS upp:

• Gener
• Fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp
• Trauma
• Försummelse
• Otrygg anknytning
• Att vara utsatt för långvarig stress och rädsla som barn
• Instabila, ohälsosamma familjerelationer
• Växa upp med föräldrar som har missbruksproblematik

Fakta och Statistik kring borderline

• Enligt Jörgen Herlofson et al (2016) lider cirka 2 % av befolkningen av emotionellt instabilt personlighetssyndrom.
• Diagnosen är vanligare bland kvinnor (Näslund, 1998).
• Det finns hög samsjuklighet med ätstörningar, ADHD, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och missbruk (Herlofson et al, 2016).
• Förekomsten av personlighetsstörningar i befolkningen uppskattas vara 5–10 % (Herlofson et al, 2016).
• Det är fem gånger vanligare att utveckla EIPS om det föreligger i släkten (Herlofson et al, 2016).

Behandling av borderline

DBT – Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en form av kognitiv beteendeterapi just utformad för personer med Borderline. DBT syftar till att minska självmords-och självskadebeteenden och andra beteenden som har en allvarlig negativ påverkan på livskvaliteten. DBT har även visat sig hjälpa människor med aggressionssvårigheter, ätstörningar och missbruk. Vid DBT får man även öva sig på att hantera svåra känslor, stress-och krishantering samt förmågan att skapa sunda, hållbara och mer stabila relationer. Läs mer om dialektisk beteendeterapi.

MBT – Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) är en psykologisk behandling där fokus ligger på mentalisering. Mentalisering innebär att man har förmågan att kunna förstå sina egna tankar, känslor och behov men även kunna sätta sin in i andras perspektiv. Med hjälp av MBT kan personen få hjälp att förstå hur känslor och tankar påverkar sina beteenden och relationer till andra. MBT utvecklades specifikt för människor med emotionellt instabil personlighetsstörning.

Mindfulness – Mindfulness handlar om medveten närvaro, att vara här och nu. Man får lära sig att namnge känslor och tankar, bli mindre dömande mot sig själva och att fokusera på en sak i taget. Det är vanligt förekommande med avslappningsövningar som kan vara hjälpsamma vid känslomässiga påslag. Vidare kan mindfulness hjälpa personen med EIPS att utveckla mer funktionella hanteringssätt och coping-strategier till sina intensiva känslor.

Även andra behandlingsmetoder såsom kognitiv beteendeterapi (KBT), psykodynamisk terapi (PDT) samt läkemedelsbehandling kan vara relevant. Läkemedel som är vanliga vid EIPS är antidepressiva och stämningsstabiliserande läkemedel.

5 tips för egenvård av borderline

1. Ta hand om dig själv och din hälsa

Några viktiga förutsättningar för att må bra är att prioritera de grundläggande behoven; sömnen, kosten och fysisk aktivitet. Försök att upprätthålla goda sömnrutiner där du hinner sova tillräckligt många timmar. Vad gäller kosten är det viktigt med en hälsosam och balanserad kost. Det är viktigt att få i sig regelbundna måltider och näringsrik mat. Det är även fördelaktigt att utöva någon form av fysisk aktivitet vilket ökar välbefinnandet. Hitta någon motionsform som just du tycker är kul och som du kan hålla uppe långsiktigt.

2. Skapa rutiner

Många mår bra av att införa goda rutiner i sitt vardagsliv. Det kan dessutom reducera en hel del stress. Planering kan vara av vikt när det kommer till exempelvis vardagslivet, träningen eller ekonomin. Det är även många som mår bättre av att dagligen komma ut i dagsljus och den friska luften. Ytterligare är det bra att umgås med folk som får dig att må bra, engagera dig i intressen och öva på att vara snäll mot dig själv.

3. Undvik alkohol och droger

Undvik alkohol och droger – båda två kan nämligen förvärra symtomen vid EIPS. Först kanske man upplever en lättnad för stunden, men långsiktigt blir symtomen ännu mer svårhanterliga. Under påverkan blir man oftast mer emotionell och känslorna blir ännu intensivare.

Om man redan har svårigheter vid reglering av känslor, kan det leda till stora ilske-eller känsloutbrott, djupare ångest och självhat, samt fler impulsiva riskfyllda beteenden. Det är vanligt att personer med EIPS ofta utvecklar alkohol-eller drogmissbruk som i det långa loppet bidrar till ännu sämre mående.

4. Medveten närvaro

Prova till exempel att följa videoklipp på internet där man får öva sig i medveten närvaro, eller ladda ned en app om mindfulness. Medveten närvaro kan vara väldigt fördelaktigt för att lära sig om avslappning och avspänning. Genom att lära sig att observera sina tankar, utan att döma eller förändra dem, kan man öva sig i att stå ut med obehagliga känslor och träna på reglering av känslor och impulser. Det kan även minska ångesten och ge en bättre sömn.

5. Skriv ned dina tankar

Prova att skriva ned tankar och registrera humöret. Genom detta kan du sedan upptäcka mönster och identifiera vad som speciellt triggar i gång svåra känslor. Av att öka medvetenheten, kan man börja lära känna igen tidiga tecken på negativa eller destruktiva beteenden. Många gånger reagerar vi på autopilot, så detta kan vara ett sätt att prova göra på nya sätt. Viktigt att poängtera är också att du har möjlighet att notera vad som går bra för dig, och inte bara fokusera på det negativa.

Anhörig till någon med borderline

Att vara nära anhörig till någon med borderline kan vara mycket påfrestande mentalt. Det är vanligt att känna maktlöshet, frustration, sorg och en rad olika känslor. Många kan uppleva personen med borderline som manipulerade eller elak ibland, nödvändigtvis betyder det inte att det är av personens avsikt.

7 tips till anhöriga

Här nedan listar vi sju tips för dig som nära anhörig till någon med borderline personlighetsstörning (BPD).

1. Öka din kunskap om tillståndet

Genom ökad kunskap skapas en större förståelse över den andre personens livssituation. När du skapar en förståelse över varför personen beter sig som den gör, är det också lättare för dig själv att inte bli sårad eller ta saker personligt. Det bidrar även till att du kan vara ett bättre stöd för personen. Försök att vara lugn, tålmodig och bemöt personen med ett icke-dömande förhållningssätt.

2. Emotionell support och stöd

Visa din empati och ditt stöd för personen. Om du inte riktigt vet hur personen vill bli bemött när den mår dåligt, kan du fråga personen hur du kan stötta på bästa sätt. Att validera personen och dess känslor är också viktigt. Det innebär att visa att personens känslor, tankar och beteenden är begripliga utifrån dess situation och förutsättningar. Det bidrar till att personen känner sig bekräftad, respekterad och tagen på allvar för det den upplever. Många anhöriga känner ett ansvar av att lösa den andres problem, men ibland kan det vara mer än nog att bara lyssna ordentligt och finnas där.

3. Ta hand om dig själv

Det är viktigt att inte glömma bort sig själv i det hela. När man bryr sig om en annan person som inte mår bra, tar det mycket energi ur en själv. Det är av stor vikt att du tar din egen mentala hälsa på allvar, lyssnar på dina behov och gör saker som får även dig att må bra. Det är lätt att känna sig otillräcklig som anhörig, men därför bör du vara snäll mot dig själv och påminna dig om att du finns där för personen så gott det går.

4. Sätt tydliga gränser

Det kan krävas mycket för dig som anhörig att stötta personen och finnas där. Men det är viktigt att acceptera dina egna gränser och att man inte orkar hur mycket som helst. Försök att vara öppen och ärlig med dina begränsningar. Personen är ofta rädd för att bli lämnad, därför är det av stor vikt att kommunikationen präglas av respekt, tillit och tydlighet. Oförskämda och olämpliga beteenden bör givetvis inte accepteras. Var därför noga med att sätta tydliga gränser.

5. Gå med i en stödgrupp

Kolla vad det finns för möjligheter för dig som anhörig att delta i någon form av stödgrupp. Det kan kännas tryggt att möta andra som befinner sig i liknande situationer. Tillsammans kan ni stötta varandra och lära er av varandra.

6. Uppmuntra personen att söka hjälp

Som nära anhörig kan man uppmuntra personen till att vilja söka vård. Att ta steget att söka hjälp kan vara svårt och otäckt för personen. Men om man har stöd från sin omgivning kan det kännas tryggare. Professionell hjälp kan underlätta för personen mycket. Genom att lära sig att hantera svårigheterna på ett funktionellt sätt, minska ångest och sluta med självskadebeteende kan den som lider av EIPS få ett enklare och bättre liv.

7. Se människan utanför diagnosen

Det är enormt viktigt att se människan bakom diagnosen. Det är skillnad på att se någon som en personlighetsstörd person gentemot en person som har en borderline personlighetsstörning. Personen är så mycket mer förutom sin diagnos. Alla människor är vi unika med våra personliga styrkor och egenskaper. Som nära anhörig kan det vara betydelsefullt att lyfta fram den andres styrkor och notera dem.

Borderline hos barn

Diagnosen ställs vanligtvis inte förrän i vuxen ålder med tanke på att man är under ständig utveckling som barn. Tydliga symtom på just personlighetsstörningar noteras vanligtvis först i tonårsåldern eller i tidigt vuxen ålder. Däremot kan man finna symptom på borderline i barndomen. I efterhand ser man att många personer med emotionellt instabil personlighetsstörning haft svårigheter i skolan på grund av koncentrationssvårigheter, nedsatta sociala förmågor och svårigheter att kontrollera sin frustration.

Vad som utmärker EIPS under tonåren är intensiva kamratrelationer. Man gör stora ansträngningar för att få uppmärksamhet och har en rädsla för att bli avvisad. Ibland kan det vara svårt att bedöma symtomen under tonåren, då många tonåringar uppvisar ett snabbt pendlande humör och osäkerheter kring identitet, till följd av hormoner och annat som hör till åldern.

5 tips till föräldrar med barn som har borderline

1. Validera – bekräfta barnet, dess känslor och upplevelse av situationen.
2. Se personen utifrån vem den är, inte utifrån diagnosen.
3. Ha en tydlig kommunikation.
4. Sätt gränser!
5. Visa kärlek och empati för ditt barn.

Våra psykologer på Svea KBT är vana vid att hjälpa och stötta vid diagnoser som borderline. Du är välkommen att boka ett inledande bedömningssamtal eller få rekommendationer om behandling eller psykologer.

Referenser

Herlofson, Ekselius, L., Lundin, A., Mårtensson, B., & Åsberg, M. (2016). Psykiatri (Upplaga 2). Studentlitteratur.

Näslund. (1998). Borderline personlighetsstörning: uppkomst, symptom, behandling och prognos. Natur och kultur.