Psykoanalys – så här fungerar det

Hur fungerar en psykoanalys?

Begreppet och behandlingsmetoden psykoanalys utvecklades på 1800-talet av Sigmund Freud. Grunderna i psykoanalys baseras på Freuds teorier om att vårt omedvetna sinne har en stark inverkan på vårt beteende och personlighet. I psykoanalysen används specifika tekniker i syfte till att förstå sig själv bättre och komma åt det omedvetna sinnet.

Bland annat får klienten föra ett öppet samtal om allt som hen kommer att tänka på, något som kallas för fria associationer. På detta sätt kan undantryckta minnen och tankar komma upp till ytan. I psykoanalysen anser man att det är en förutsättning att bli medveten om sitt egna omedvetna för att kunna börja förändra det som är dysfunktionellt för klienten. 

Psykologen identifierar innehållet i klientens ord och meningar, för att skapa en förståelse över vilka inre konflikter som ställer till det för klienten. Dock ges inga råd eftersom syftet är att klienten ska finna en större självinsikt och själv ta ansvar över sina livsval.

Det centrala i psykoanalysen är en ökad självinsikt, även om symtomlindring kan ske sekundärt av att få ökad förståelse om sig själv. Framför allt är denna behandlingsmetod lämpligt för människor som verkligen vill genomföra en djupgående självreflektion och är beredda att göra en förändring av personligheten. Behandlingen är nämligen långvarig och man träffas vanligen 3–5 gånger i veckan i flera år för att genomgå denna personlighetsförändring. En psykoanalys kräver både tålamod, tid och inte minst motivation.

Centrala delar i psykoanalysen

Fria associationer

Vid psykoanalysen utgår man från något som kallas för fria associationer. Vid fria associationer får man ligga ner bekvämt och berätta sina tankar. På Sigmund Freuds tid fick klienten ofta ligga ned på en divan medan Freud satt bakom. Tanken är att klienten fritt ska uttrycka de tankar som hen kommer att tänka på.

Vidare tas anteckningar när klienten berättar om dessa. Det kan handla om allt från sina drömmar och djupaste fantasier till starka känslor eller barndomsminnen. Vid fria associationer varken dömer terapeuten det som sägs eller kommenterar något på det. Det fyller ett viktigt syfte med att terapeuten inte ska ge några råd, då klienten själv ska nå självinsikt. Tanken med det hela är att låta omedvetna eller hämmade tankar och känslor, traumatiska upplevelser samt impulser att komma upp till ytan.

Trauman och andra smärtsamma livshändelser trängs ofta undan till vårt omedvetna sinne, men påverkar undermedvetet våra tankar, känslor och beteenden. Tillsammans med terapeuten analyseras det som klienten sagt. Man identifierar upprepade mönster, förklarar orsaker till känslor samt beteenden och bearbetar även upplevelser som varit svåra för klienten. Syftet är att klienten ska ta ansvar för sitt eget liv och finna sig själv på ett djupare plan.

Överföring

Ett annat centralt begrepp i psykoanalysen är överföring. Det innebär att klienten uttrycker tanke- och beteendemönster som grundats i tidiga relationer. Under terapins gång kan dessa mönster överföras på terapeuten. Då kan man finna ledtrådar om vad som styr klientens handlingar och val i livet. Målet med det hela är en ökad självinsikt och medvetenhet. Tillsammans med terapeuten får man tolka detta och utforska vad tankarna, känslorna, fantasierna och upplevelserna kan ha för större innebörd och kontroll över ens liv.

Motöverföring

Motöverföring kan beskrivas som terapeutens reaktion på klientens berättelser. I den klassiska psykoanalysen under Freuds tid ansågs motöverföring vara något negativt, och ett stort hinder för terapeutens förståelse av klienten. Moderna terapeuter tycks däremot se motöverföring som ett verktyg till förståelse och insikt om klientens omedvetna sinne.

Oavsett är det av stor betydelse att terapeuten är medveten om motöverföring så att det används produktivt och som ett verktyg i behandlingen. Det är viktigt att den professionella alliansen mellan klient och terapeut inte tar skada. Exempel på negativa följder av motöverföring är när det uppstår romantiska känslor mellan klient och terapeut eller när terapeuten låter sina personliga känslor eller upplevelser stå i vägen för terapin.

Drömanalys

I den psykoanalytiska teorin talar drömmar om och ger ledtrådar till våra djupaste men omedvetna önskningar. Freud menade att våra drömmar har en symbolisk betydelse. Önskningarna i drömmarna är enligt Freud förträngda önskningar som har förnekats och på så vis blivit en del av vårt omedvetna. Önskningarna kan exempelvis ha blivit undanträngda till följd av skam eller att vi inte vill erkänna dem och inte vill att de ska finnas där.

Freuds psykoanalytiska teorier

Enligt Freud finns det många orsaker till att människor beter sig som de gör, men de är inte ofta medvetna om det. Framför allt är det omedvetna sinnet intressant då Freud hävdade att det har en stor inverkan på vårt beteende. Vidare menade Freud att inre konflikter mellan det omedvetna och vårt medvetna leder till psykiska störningar. Han lade stor tonvikt vid tidiga barndomshändelser och inre bekymmer, ofta relaterade till sexuella drifter och trauman – och att detta formar personligheten i vuxen ålder.

Strukturen av psyket

Omedvetna, förmedvetna och medvetna

Freuds så kallade topografiska, eller strukturella indelning av psyket bestod av det omedvetna, förmedvetna och medvetna. Det omedvetna sinnet innehåller allt som ligger utanför vår medvetenhet, exempelvis minnen som är förträngda och inte tillgängliga för oss.

Enligt Freud skyddar hjärnan oss från det som är hotfullt; allt från obehagliga tankar, trauman, till dolda drifter och svåra barndomsminnen. Det omedvetna fortsätter dock att påverka vårt beteende, även om vi inte är medvetna om dess underliggande influenser. Vårt förmedvetna sinne innehåller sådant som har varit inom vårt medvetna, men som inte är det längre. Till sist inkluderar det medvetna sinnet alla tankar och minnen som vi för tillfälligt är medvetna om.

Detet, jaget och överjaget

Ytterligare delas vårt sinne in i detet, jaget och överjaget. Detet hör till vårt omedvetna och är den del av personligheten som utvecklas först. Våra biologiska drifter (sexual-och aggressionsdriften) tycks styra oss människor där njutningsprincipen strävar efter att uppfylla våra mest grundläggande drifter, som till exempel hunger, törst, ilska och sex.

Detet vill omedelbart tillfredsställa våra önskemål och behov och tar inte hänsyn till logiskt tänkande. Om våra önskningar eller behov inte omedelbart blir tillfredsställda kommer det resultera i ångest. Ett exempel är när barn är hungriga och börjar skrika – de tar varken hänsyn till tid eller rum, och blir inte lugna förrän deras begär tillfredsställs.

Överjaget är både medvetet och omedvetet och tillhandahåller våra internaliserade moraler och värderingar i livet. Överjaget följer verklighetsprincipen och handlar om vår känsla för vad som är rätt eller fel. Det vägleder oss i situationer när vi står inför val i vårt dagliga liv. Överjaget utvecklas i takt med att man som barn mognar, och hjälper till att kontrollera detets impulser och drifter. Överjaget har influerats mycket av våra föräldrar och av samhället vi lever i. Om vi inte beter oss enligt våra normer och ideal, kan det leda till negativa konsekvenser eller skuldkänslor.

Jaget är också både medvetet och omedvetet, och utgör den psykologiska komponenten i personligheten som tar alla beslut. Jaget påverkas dock både utav detet och överjaget och vill tillfredsställa båda två. Med andra ord kan man säga att jaget vill göra detets önskningar till verklighet, samtidigt som jaget tar hänsyn till överjagets värderingar, logiska tänkande och samhällets regler. Detta kan till exempel uttryckas i situationer när man väger för-och nackdelar för en handling och vill göra ett så bra val så möjligt.

Försvarsmekanismer

Freud påstod att vi använder oss av försvarsmekanismer som gör motstånd när vi försöker låta det omedvetna komma upp till ytan. Försvarsmekanismer är omedvetna psykologiska responser som syftar till att skydda oss från hot eller ångest. Exempelvis kanske vi förnekar problem som är för svårt eller jobbigt för oss att tänka på i stunden eller att vi hittar på ursäkter till oss själva för att må bättre.

Ett annat exempel är att vi ibland tenderar att ta ut våra känslor på något eller någon annan. När vi är arga kanske vi råkar skrika på vår partner eller annan närstående, men som inte har något med uppkomsten till aggressionerna att göra. Ytterligare ett exempel på en försvarsmekanism är om man förtrycker smärtsamma minnen, känslor eller tankar som orsakar ångest. För stunden kan det kännas skönt att inte påminnas av det obehagliga känslorna, men långsiktigt kan det ändå komma att påverka beteendet på ett omedvetet sätt.

Kritik mot Freud och psykoanalysen

Freuds teorier kom att bli kritiserade, bland annat för att de inte gick att testa på ett vetenskapligt sätt. Kunskapen om psykologi har ökat sedan Freuds tid och allt han sa var nödvändigtvis inte sant. Faktum är dock att han lade grunden för psykologi och psykoanalysen. Freuds teorier bidrog till att forma vår syn på terapi, barndom, personlighet och psykologi. Det fanns ingen psykologi för varken mänsklig personlighet eller beteende förrän Freud. Med det sagt har Freud varit betydelsefull inom psykologin, och har en stor inverkan än idag.

Objektionsrelationseori

Sedan Freuds tid har psykoanalysen utvecklats och moderniserats. Melanie Klein fortsatte att betona driftens betydelse inom objektionsrealtionsteorin. Objektionsrealtionsteorin lägger stor vikt vid interpersonella relationer, och den grundläggande anknytningen till modern.

Barnets relation till modern eller vårdnadshavare har en stark inverkan på utvecklingen av personligheten och är bidragande till psykiska problem. Om barnet får tillräckligt med omsorg kan den utvecklas till sitt fulla jag, annars skapar barnet ett “falskt jag”. Vidare antar man inom objektionsrelationsteorin att man omedvetet kategoriserar och samspelar med andra människor beroende på ens tidigare relationer och förutfattade meningar.

Misslyckande av sunda relationer och utvecklingen av personligheten, kan resultera i att man blir oberäknelig i sina relationer och snabbt skiftande i sin personlighet. Personlighetsstörningar såsom borderline, kan således förklaras utifrån objektionsrelationsteorin.

Hur kan Svea KBT hjälpa dig

Du är välkommen att kontakta oss om du vill veta mer om hur våra psykologer kan hjälpa dig med antingen psykodynamisk terapi eller någon annan terapiform.