Dysfunktionell familj – vanliga tecken och problem

Vanliga tecken på en dysfunktionell familj

Dysfunktionella familjer har ofta problem med kommunikationen. Medlemmarna berättar inte saker för varandra på ett ärligt sätt. Man undanhåller viktiga känslor och händelser. Kanske finns det rädsla kring vad som ska hända om man är ärlig, det kan tex finnas hemligheter mellan de olika familjemedlemmarna. Har man ett behov tror eller vet man att det kanske inte är någon idé att delge de andra.

Det finns också det motsatta, där det saknas gränser mellan medlemmarna, man kanske tex inte tillåts att ha ett privatliv utan alla ska veta allt om alla. I vissa dysfunktionella familjer sluter man sig kanske helt för omvärlden och saknar kontakt med nätverk och andra människor. Det är vanligt att människor som kommer från dysfunktionella familjer blir ”indragna” i olika typer av dramatik i familjen genom hela livet. Det är också vanligt att den dysfunktionella familjen samtidigt gör stora ansträngningar för att det inte ska märkas utåt att något står fel till. Medlemmarna kan bli väldigt upptagna med att ge sken av en perfekt yta så att ingen utanför familjen ska misstänka något.

Vanliga problem som förekommer i en dysfunktionell familj:

• Missbruk
• Vanvård (barn får inte mat, kläder eller hjälp med sådant de behöver)
• Psykisk och/eller fysisk misshandel.
• Sexuella övergrepp
• Pendling mellan att bli omhändertagen och övergiven
• Få höra snälla ord och hårda ord om vartannat
• Känslomässig distans/ingen vet hur den andra mår
• Brist på fysisk närhet som tex kramar, hålla i handen, fysisk tröst när barnen är ledsna
• Föräldraskap där barnen inte får några förhållningsregler utan får göra vad de vill utan konsekvenser
• Otydliga gränser mellan barn och vuxna – oklart vem som bär ansvaret för vad
• Barnen får svårt att bli självständiga då de vuxna stoppar barnen i vissa utvecklingsfaser (genom tex att uttrycka stark oro så fort barnen ägnar sig åt någon form av utforskande)

Vanliga tecken på att du kommer ifrån en dysfunktionell familj

• Svårt att uttrycka dina behov
• Svårt att uttrycka dina känslor
• Känslor av värdelöshet
• Prestationsbaserad självbild (du är bara bra om du presterar)
• Svårigheter med autonomi (svårt att säga nej, vill alltid hjälpa andra och ignorerar egna behov)
• Starka känslor av ständig otrygghet
• Stark ångest/rädsla utan att alltid förstå varför. Läs mer om ångest.
• PTSD (flashbacks, mardrömmar, blir plötsligt ”annorlunda” utan att du vet varför)
• Paranoia, vet inte om andra vill dig väl
• Extrem rädsla för att misslyckas eller att göra andra arga och/eller besvikna
• Jämför dig själv med andra ständigt och tycker att du är sämre än andra
• Känsla av utanförskap men förstår inte alltid varför
• Känslor av skam

Vanliga anledningar till att en familj blir dysfunktionell

• Våld i nära relation som leder till att barnen kanske bevittnar eller utsätts för våld.
• Föräldrar som bråkar (utan våld) men som inte löser konflikter utan ständigt är missnöjda på varandra.
• Någon eller båda föräldrar har ett beroende av alkohol, droger eller spel.
• Någon eller båda föräldrar lider av psykisk ohälsa (tex depression, kraftig ångest, bipolaritet mm).
• Föräldrarna har själva vuxit upp i en dysfunktionell familj och vet inte hur man tar hand om varandra i en familj.
• Ekonomiska bekymmer/arbetslöshet om det skapar extrem stress hos föräldrarna som går ut över barnen.
• Föräldrar som har skilt sig och inte kan komma överens om hur de ska ta hand om barnen/vårdnadstvister mm.
• Något eller några barn behöver någon form av extra omvårdnad vilket gör att föräldrarna inte hinner/orkar ta hand om övriga barn.
• Dödsfall i familjen.
• Bristande nätverk runt förälder/föräldrar vilket gör att de inte mäktar med vardagen.

Att växa upp i en dysfunktionell familj

Beroende på vilken typ av personlighet man har påverkar en dysfunktionell familj alla människor olika.

Vi är alla känsliga för olika typer av påverkan och vad som kan vara förödande för en person kan gå helt ok att ta sig igenom för en annan. Därför går det inte att ha något enkelt svar på hur det påverkar en person. Det vanliga är dock att man får en mer negativ självbild och en mer negativ bild av relationer jämför med människor som kommer från en trygg uppväxt. En ständigt gnagande oro eller otrygghet är väldigt vanligt. Likaså att man kanske är van vid att andra behandlar en som att man inte är värd omtanke och då får svårt att ta emot eller förstå när andra visar en omtanke. För vissa personer kan omtanke och kärlek kännas ovant och nästan obehagligt om de har vuxit upp i en väldigt dysfunktionell familj. Läs mer om självkänsla.

Tex kan människor som utsatts för att både bli ömt behandlade och sedan elakt behandlade tippa på tå kring andra och aldrig känna sig trygga, även om de blir älskade i relationer i vuxen ålder.  

Människor som utsatts för sexuella övergrepp inom familjen kan ha väldigt svårt att känna tillit till att andras omtanke inte kommer vända och bli till något farligt eller obehagligt. Många personer kan också dra sig undan andra helt på grund av tex stark misstro eller pga av känslor av skam.

Personer som har fått ta hand om tex föräldrar med alkoholberoende eller med någon svår sjukdom kan känna starka känslor av att vilja slå sig fria och slippa ta hand om andra. Det kan bli svårt att komma nära andra utan att tex vilja fly undan. Alternativt blir en del extremt fokuserade på andras behov och problem, ibland på bekostnad av att ta hand om sig själva.

Barn till personer med psykisk sjukdom kan känna sig annorlunda än andra. Det kan vara svårt för dessa personer att lita på sin egen perceptionsförmåga eftersom deras föräldrar kan ha haft ett väldigt ovanligt sätt att tolka världen. När de möter andra kan de känna skam eftersom de ofta burit på hemligheter om sina föräldrar, som betett sig på ovanliga sätt.

Personer som inte fått sina behov tillfredsställda i barndomen bär ofta med sig en skam. Skammen kommer ofta ifrån att barn tänker att de av någon anledning ”förtjänat” att inte bli omhändertagna. Små barn har mycket svårt att förstå att det allra mesta som händer inte har med de själva att göra eftersom deras värld kretsar så mycket kring den ena personen. I terapi kan man komma ur skammen och börja lära sig att ta hand om sig själv och sina relationer.

Hur kan familjerådgivning hjälpa

En av de viktigaste sakerna som familjerådgivning kan göra för en dysfunktionell familj är att lära ut hur familjen kan kommunicera behov. Eftersom föräldrar i dessa familjer ofta har svårt att både förstå och känna igen behov eller beskriva dessa behov för andra behövs det ofta mycket hjälp med detta.

I familjerådgivning kan man också få hjälp att reda ut vilka områden som försummats i familjen. I vissa familjer kanske det materiella inte tas hand om, i andra familjer kanske det främst är bristen på känslomässig bekräftelse som är problemet. I familjerådgivningen kan alla få ta plats och ge sin version. Att ha någon utomstående som ser alla i familjen och kan lyssna på hur allas behov blivit åsidosatta kan vara det som behövs för att familjen ska kunna ta sig ur det svåra. Läs vår artikel om familjerådgivning och äktenskapsrådgivning.

Ibland har familjen varit under stark stress på grund av något som ingen av de kan hjälpa, tex ekonomiska svårigheter eller sjukdom, då kan det vara vanligt att det blir ett skuldbeläggande i familjen trots att det kanske inte är någons ”fel”. Att ha en person utifrån som kan lägga undan skuldbördan och fokusera på känslorna som uppstått kan vara mycket värdefullt.

Du är alltid välkommen att kontakta oss för en inledande bedömningssamtal om bästa behandlingsmetod eller lämpligaste terapeuten för ert behov.