Bipolär sjukdom – symtom – orsaker – behandling

Vanliga symtom vid bipolär sjukdom

Maniska symptom

• Ökad energi. I en mani kan man uppleva en stor ökning i energi. Det kan vara svårt att sitta stilla och det kan kännas som att tankarna rusar förbi. I ett maniskt skov är det vanligt att man pratar, tänker och/eller rör sig snabbare än vad man annars brukar göra. Det kan upplevas som att man nästan klättar på väggar för att energinivån är så hög.

• Ökat självförtroende. I ett maniskt skov upplever många ett ökat självförtroende. Det kan exempelvis vara så att du plötsligt tycker att du är mycket bättre, snyggare eller smartare än alla andra, eller jämfört med hur du brukar känna om dig själv.
  
  Detta kan uttryckas på olika sätt men exempelvis genom att du börjar skryta om dig själv, tar på dig uppgifter som du egentligen inte är kvalificerad för eller att du agerar på idéer utan att se över konsekvenserna.

• Aggressivitet. Ibland uttrycker sig mani i form av en ökad irritation och aggressivitet. Om du kommer på sig med att starta bråk eller vara mer passiv aggressiv än vanligt så kan detta vara ett symptom på en mani.

• Minskat behov av sömn. Det är vanligt att personer som befinner sig i en mani upplever ett minskat sömnbehov. Detta kan exempelvis vara att om du normalt sover 7-8h i varje natt så sover du nu runt 4h eller mindre.

• Omdömeslöst beteende/Ökat riskfyllt beteende. Det kan vara svårt att avgöra själv om du beter dig omdömeslöst, men om du plötsligt för kommentarer av andra kring hur du beter dig eller känner att andra plötsligt vill hindra dig från dina ”bra” idéer så kan det vara en signal på att ditt omdöme är tillfälligt bristande.
  
  Du kan även märka omdömeslöst beteende på att du själv i efterhand känner ånger, skam eller skuld kring hur du har betett dig. Ett par exempel på ett omdömeslöst beteende är att du spenderar alldeles för mycket pengar eller att du säger alldeles för privata saker till din chef.
  
  Riskfyllda beteenden är sådana beteenden där du eller andra utsätts för en onödigt stor risk att utsättas för psykiskt eller fysisk skada, detta kan inkludera saker som att köra för fort, att ha oskyddat sex med främlingar, befinna sig på platser med stor risk att ramla eller skadas, ta droger, leka med vapen eller begå överträdelser av lagen.

• Upprymdhet. Upprymdhet kan beskrivas på lite olika sätt. Det kan exempelvis kännas som att du är pirrig och förväntansfull inför vad livet har att erbjuda. Att du känner att det inte finns något som kan stoppa dig från att uppleva allt du vill och att allt du upplever har ett fantastiskt stort värde.
  
  Denna känsla är inte problematisk i sig, eller under en kortare stund, men kan bidra till en vriden verklighetsuppfattning i kombination med de andra symptomen.

• Ökat fokus på lustfyllda aktiviteter. Detta innebär att du får ett ökat fokus på aktiviteter som ger dig mycket glädje eller lust, till den nivån att det får negativa konsekvenser. Det kan innefatta riskfyllt eller omdömeslöst beteende, men kan även innebära att du glömmer bort att göra saker som är viktiga för din vardag eller hälsa.

Depressiva symptom

• Låg energi. Det är naturligt att ha skiftande nivåer av energi under dagen eller veckan, men om du känner att du konstant har låg energi så kan detta vara ett tecken på en depression. Du kanske exempelvis känner att du fysiskt inte orkar göra saker eller rör dig långsammare än vanligt.

• Minskad motivation. I depressiva skov är det vanligt att helt eller delvis tappa motivationen till att göra saker som man tidigare tyckt varit värdefulla eller roliga. Det är även vanligt att man har svårt att motivera sig till att göra saker i vardagen som att gå till jobbet, borsta tänderna eller äta mat.

• Sömnsvårigheter. I depressiva perioder kan man uppleva svårigheter kring sömn. Detta kan antingen vara svårigheter att somna, vakna under nätterna eller att sova för mycket.

• Självmordstankar. Många som befinner sig i ett depressivt läge upplever att de får tankar på att skada sig själva. Det kan även innebära en känsla av att inte ha någon ork eller vilja att leva eller en önskan om att ta sitt eget liv.
  
  Att ha dessa tankar behöver inte innebära att man aktivt vill dö, utan kan i vissa fall handla om en uppgivenhet kring sin existens. Om du upplever en önskan att ta ditt liv är det viktigt att försöka söka hjälp så fort som möjligt.

• Minskad/ökad aptit. Om du upplever en kraftig förändring i din aptit kan detta vara ett symptom på en depression eller ett depressivt skov. Det kan innebära att du äter mycket mer än vanligt, att du känner att du blir lockad av att äta för att trösta dig själv eller att du känner att du knappt får i dig något över huvud taget.

• Negativa tankar om sig själv. Negativa tankar om sig själv är ett vanligt förekommande symptom bland. Det kan bland annat innebära tankar om att man är dålig, ful eller inte har något värde som person. Detta kan förekomma personer oavsett hur vackra, roliga, godhjärtade, framgångsrika osv. de är egentligen.

• Känslor av hopplöshet. För många så finns det även mycket negativa tankar om världen eller livet i stort. En deprimerad person har lätt att fastna på de saker som går dåligt i världen eller livet och tro att det är hopplöst att försöka hoppas på att något ska bli bättre.

Vad är maniska och överaktiva perioder?

Maniska och överaktiva perioder karaktäriseras av en ökad energinivå, ett ökat självförtroende och ett minskat konsekvenstänk. Det leder ofta till en tydligt minskad förmåga att delta i arbetslivet, i det sociala livet och att följa vardagliga rutiner. Vid stor påverkan på funktion kan det krävas att en person med en mani behöver läggas in på en psykiatrisk mottagning för att hantera manin. Personer som upplever en mani kan ibland även uppleva psykotiska inslag. En manisk period håller i sig i minst en vecka.

Vad är depressiva och lågaktiva perioder?

Depressiva perioder är minst två veckor långa och karaktäriseras av en minskning i energinivå och motivation. Det innebär en känsla av nedstämdhet eller tomhet där saker som tidigare varit roliga inte längre ger glädje.

Vad är hypomani?

Hypomani är en mindre extrem skiftning uppåt i humöret än en mani. En hypoman fas definieras av samma symptom som en mani, men har inte lika stor påverkan på funktionen. När man befinner sig i en hypomani är det inte självklart att andra helt märker av att det är något på gång.

Det är fortfarande möjligt att sköta sin vardag med jobb och relationer någorlunda väl. För vissa innebär det en ökad nivå av irritation, för andra kan det i stället betyda en ökad nivå av energi och kreativitet. Det är även vanligt att fatta något mindre välgenomtänkta beslut.

En hypoman episod leder inte till psykotiska symptom, sjukhusvistelser eller en kraftigt märkbar påverkan på den dagliga funktionsnivån.

Vad är ett blandtillstånd?

En del personer med bipolär sjukdom upplever i perioder symptom av depression blandat med mani. Detta kan vara mycket farlig då det bland annat kan innebär att personen upplever hög energi och självmordstankar på samma gång.

Vad orsakar bipolär sjukdom?

Det är inte helt klarlagt vad som orsakar bipolär sjukdom, men det tycks finnas en stor genetisk komponent då personer med bipolaritet i släkten har en ökad risk att utveckla sjukdomen själva. Men precis som för de allra flesta sjukdomar så påverkar även miljön om sjukdomen bryter ut eller inte.

Genetik

Personer som har en familjemedlem med bipolär sjukdom har en 10 gånger högre risk att utveckla bipolär sjukdom jämfört med personer som inte har sjukdomen i familjen. Exakt vilka gener som bidrar till bipolär sjukdom är inte helt känt. Forskning har även upptäckt att det finns skillnader i hjärnstruktur mellan personer med bipolär sjukdom och personer utan bipolärsjukdom.

Miljöfaktorer

Miljöfaktorer kan innebära exempelvis att man har varit med om en eller flera jobbiga händelser tidigt i livet. En annan riskfaktor för att utveckla bipolär sjukdom är att under en tid befinna sig under hög stress och press. Detta kan bland annat innebära att det är svårt att ta hand om sig själv och att man blir extra sårbar för att må dåligt på olika sätt. Om man inte får hjälp och stöd när det börjar bli svårt ökar risken för att få ytterligare svängningar i måendet.

Bipolaritet och samsjuklighet

Det är vanligt att ha andra svårigheter eller diagnoser samtidigt som man har bipolär sjukdom. Runt 60-90% av alla med bipolär sjukdom uppfyller kriterierna för minst en ytterligare diagnos. En av de vanligaste typerna av samsjuklighet med bipolär sjukdom är ångestsyndrom. Av alla med bipolär sjukdom kommer ca 40-50% någon gång under sitt liv bli diagnostiserad med ett ångestsyndrom.

En annan vanlig samsjuklighet är beroende av alkohol och/eller droger. Detta drabbar ungefär var tredje person med bipolär sjukdom. Ungefär varannan ung person med bipolär sjukdom uppfyller dessutom kriterierna för ADHD.

Behandling av bipolär sjukdom

Medicinsk behandling

Det är vanligt att få medicinsk behandling vid bipolärsjukdom. En av de vanligaste medicinerna för bipolär sjukdom är litium. Det finns även andra typer av mediciner som används för att stabilisera svängningarna.  

Psykologisk behandling

Det finns flera olika typer av psykologisk behandling som kan passa när man har bipolär sjukdom. Dessa inkluderar bland annat:

Kognitiv beteendeterapi (KBT)

En av de terapiformer med högst evidens som fokuserar på hur tankar och beteenden påverkar det psykiska måendet. Denna terapiform är ofta hjälpsam för att hantera och förebygga svängningar i humöret samt att hindra påverkan av dessa svängningar på det vardagliga livet både kortsiktigt och långsiktigt.

Interpersonell och social rytmterapi (IPSRT)

Denna terapiform har utvecklats specifikt för bipolära personer och fokuserar på att stabilisera den inre biologiska klockan och dagliga rutiner.

Familjefokuserad terapi

Denna terapi går ut på att styrka familjen och dess respons till bipolära sjukdomen. Detta hjälper både individen som har bipolär sjukdom och måendet för de andra familjemedlemmarna och relationerna däremellan.

Magnetstimulering, rTMS

Ibland används magnetstimulering av hjärnan för att påverka den elektriska aktiviteten. Exakt hur detta fungerar är inte klarlagt, men metoden har visat sig fungera åtminstone under en kortare period.

Obehandlad bipolär sjukdom

Obehandlad bipolär sjukdom kan vara farligt att leva med. Det finns flera anledningar till detta. En av anledningarna är att man i maniska tillstånd har svårt att se konsekvenser av sina handlingar. Det kan därför bli så att man tar risker som man inte skulle ha tagit annars. Detta kan vara dels att utsätta sig för fysisk fara på olika sätt, då det inte ens slår en att man kan bli skadad. Det kan även vara att man sätter sig i dåliga situationer socialt eller ekonomiskt då man har agerat impulsivt, själviskt eller aggressivt. Det finns även risk att man gör saker som förvärrar ens framtida psykiska mående.

Obehandlad bipolär sjukdom för även med sig de risker som obehandlad depression för med sig. Det finns en förhöjd risk för att dö av självmord eller att försöka att ta sitt liv.

6 Tips för att hantera bipolär sjukdom

1. Identifiera dina triggers

För alla personer så finns det saker som kan få en att må sämre. För personer med bipolär sjukdom så kan dessa saker trigga i gång en depression eller en mani. Kanske har du märkt ett mönster av att om du exempelvis sover dåligt eller inte har tränat på ett tag så har det triggat i gång en svängning i ditt mående.

2. Prioritera sömnen

Sömn är en grundläggande faktor för att kroppen och dess hormoner ska kunna fungera korrekt. När du prioriterar sömnen lägger du en grund för att ha energi att ta hand om de saker du behöver göra under dagen. Att ha sovit bra underlättar när det gäller att ta beslut och gör därför att du lättare kan lägga fokus det som får dig att må bra.

3. Be om hjälp från närstående

Om du har svårt att själv ha koll på när du börjar svänga över till att hamna i en depression eller i en mani kan du be någon du litar på att ha koll på dina varningssignaler. Vad dessa är skiljer sig från individ till individ. Om du exempelvis lagt märke till att du brukar sluta umgås med vänner precis innan en depression bryter ut eller att du ofta börjar använda hatt när du är på väg in i en mani så kan en närstående hjälpa dig att ha koll på när du behöver ta extra tid att ta hand om dig själv.

4. Ta din medicin även när du känner att du mår bra

Det kan vara lätt att tänka att man inte behöver sin medicin när man börjar må bra, men det är viktigt att fortsätta ta medicinen ändå. Att du mår bra kan ju faktiskt vara ett tecken på att medicinen fungerar som den ska. Känner du dig missnöjd med din medicinering så är det bäst att prata med din läkare så att ändringar kan ske på ett säkert sätt.

5. Träna

Att träna frigör endorfiner i kroppen. Endorfiner är ämnen som får det att kännas bra på ett naturligt sätt. Träning i lagom mängd håller även din kropp frisk och stark så att du orkar med de saker som ger dig glädje och får dig att fungera bättre långsiktigt.

6. Läs på om din sjukdom

Ju mer du vet om din sjukdom desto bättre förberedd är du för att kunna ta hand om dig själv på ett optimalt sätt. Att läsa på om bipolär sjukdom i stort eller den specifika variant du har kan hjälpa dig att vara uppmärksam på saker du behöver upprätthålla eller förändra.

Sammanfattning

Bipolär sjukdom innebär perioder av depression och mani/hypomani. Ungefär 1-4% vuxna påverkas. Kvinnor har oftare typ 2, snabba skiftningar och blandade episoder. Mani inkluderar ökad energi, självförtroende, aggression, sömnproblem, risktagande och upprymdhet. Depressiva perioder har låg energi, minskad motivation, sömnproblem och självmordstankar. Hypomani är mildare mani, med mindre påverkan. Blandtillstånd har både depression och mani. Genetik och miljö påverkar orsak. Diagnos kräver noggrann utredning. Behandling inkluderar medicin och KBT-terapi. Obehandlad sjukdom kan leda till farliga beteenden och självmordsrisk. Självhantering involverar att känna igen utlösare, prioritera sömn, involvera närstående, ta medicin konsekvent, träna och lära sig om sjukdomen.

Läs mer om Bipolär sjukdom i relationer

Hur kan Svea KBT hjälpa?

Lider du eller en närstående av bipolär sjukdom och behöver terapi och verktyg för att underlätta er vardag? Då är du välkommen att kontakta oss för en inledande konsultation där vi rekommendera bästa behandlingsmetod och psykolog för just ditt behov. Hos oss jobba många duktiga psykologer som har god erfarenhet och vana vid de problem och utmaningar som bipolär sjukdom kan skapa.

Forskning och statistik

Om du vill läsa mer om bipolär sjukdom kan du göra detta här:

Olika sorters behandlingar för bipolär sjukdom:

Kato, T. (2019), Current understanding of bipolar disorder: Toward integration of biological basis and treatment strategies. Psychiatry Clin. Neurosci., 73: 526-540. https://doi.org/10.1111/pcn.12852

Bipolaritet och samsjuklighet:

Doron Sagman, M.T. (no date) Comorbidity in bipolar disorder, Psychiatric Times. Available at: https://www.psychiatrictimes.com/view/comorbidity-bipolar-disorder

Prevalens av bipolär sjukdom, en systematisk meta-analys:

Bipolar disorder prevalence: A systematic review and Meta … – scielo. Available at: https://www.scielo.br/j/rbp/a/WTHBd4fjbX3RjQMMcMfY8qv/?format=pdf