Boka psykolog

1 min läsning

    Bipolär sjukdom – symtom, orsak och behandling

    Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som innebär att man växlar mellan perioder av depression och perioder av mani eller hypomani, med förhöjt stämningsläge och ökad energi. Sjukdomen hette tidigare manodepressiv sjukdom och drabbar omkring 1–2 procent av alla vuxna. Den debuterar oftast före 25 års ålder. Bipolär sjukdom är livslång, men med läkemedel och psykologisk behandling kan de flesta leva ett stabilt liv.

    Författare Leg. Psykolog Julia Stenbrink

    Vad är bipolär sjukdom?

    Bipolär sjukdom innebär att man har perioder av depression varvat med perioder av mani eller hypomani. Vissa personer med bipolär sjukdom har bara perioder av mani.

    Det går också att ha perioder med blandade symtom av både mani och depression. Sjukdomen kallades tidigare manodepressiv sjukdom, och ordet bipolär betyder “två poler”.

    Omkring 1–2 procent av alla vuxna har bipolär sjukdom typ 1 eller typ 2, och fler om man räknar in lindrigare former. För många debuterar bipolär sjukdom före 25 års ålder, eller till och med i tonåren. Det är möjligt att börja få symtom på bipolär sjukdom även senare i livet.

    Sjukdomen är ungefär lika vanlig hos kvinnor och män, men den uttrycker sig delvis olika mellan könen. Det är vanligare att kvinnor har bipolär sjukdom typ 2, att de har blandade episoder och att de har snabbare pendlingar mellan sina episoder.

    Symtom vid bipolär sjukdom

    Maniska symptom

    Maniska symtom innebär att stämningsläget, energin och aktiviteten är onormalt förhöjda under en sammanhängande period. Vanliga maniska symtom är:

    • Ökad energi. I en mani kan man uppleva en stor ökning i energi. Det kan vara svårt att sitta stilla och det kan kännas som att tankarna rusar förbi. Det är vanligt att man pratar, tänker eller rör sig snabbare än man brukar. Det kan kännas som att man nästan klättrar på väggarna för att energinivån är så hög.
    • Ökat självförtroende. I en mani upplever många ett kraftigt ökat självförtroende. Du kanske plötsligt tycker att du är mycket bättre, snyggare eller smartare än alla andra, eller än du brukar känna dig. Det kan visa sig genom att du skryter om dig själv, tar på dig uppgifter som du egentligen inte är kvalificerad för eller agerar på idéer utan att tänka på konsekvenserna.
    • Irritabilitet och aggressivitet. Ibland visar sig manin främst som ökad irritation och aggressivitet. Om du kommer på dig själv med att starta bråk eller vara mer passivt aggressiv än vanligt kan det vara ett symtom på mani.
    • Minskat behov av sömn. Det är vanligt att man sover mycket mindre under en mani, utan att känna sig trött. Om du normalt sover 7–8 timmar per natt kanske du nu sover runt 4 timmar eller mindre.
    • Omdömeslöst och riskfyllt beteende. Det kan vara svårt att själv upptäcka omdömeslöst beteende, men andras reaktioner eller din egen ånger i efterhand kan vara signaler. Exempel är att spendera mycket mer pengar än man har råd med eller att dela för privat information med chefen. Riskfyllt beteende kan vara att köra för fort, ha oskyddat sex med främlingar, vistas på farliga platser, ta droger eller begå lagöverträdelser.
    • Upprymdhet. Upprymdhet kan kännas som att du är pirrig och förväntansfull inför vad livet har att erbjuda, att ingenting kan stoppa dig och att allt du upplever har ett fantastiskt stort värde. Känslan är inte problematisk i sig, eller under en kortare stund, men tillsammans med de andra symtomen kan den ge en förvrängd verklighetsuppfattning.
    • Ökat fokus på lustfyllda aktiviteter. Du får ett ökat fokus på aktiviteter som ger mycket glädje eller lust, till den grad att det får negativa konsekvenser. Det kan leda till riskfyllt beteende, men också till att du glömmer bort sådant som är viktigt för din vardag eller hälsa, som att äta eller sova.

    Depressiva symptom

    Depressiva symtom vid bipolär sjukdom är desamma som vid annan depression. Skillnaden är att de växlar med maniska eller hypomana perioder. Vanliga depressiva symtom är:

    • Låg energi. Det är naturligt att energin varierar under dagen eller veckan, men om du konstant har låg energi kan det vara ett tecken på depression. Du kanske fysiskt inte orkar göra saker eller rör dig långsammare än vanligt.
    • Minskad motivation. I depressiva perioder är det vanligt att helt eller delvis tappa motivationen till sådant man tidigare tyckt varit roligt eller värdefullt. Det kan också vara svårt att ta sig för vardagliga saker som att gå till jobbet, borsta tänderna eller äta.
    • Sömnsvårigheter. I depressiva perioder kan man ha svårt att somna, vakna under natten eller sova för mycket.
    • Självmordstankar. Många som befinner sig i ett depressivt läge upplever att de får tankar på att skada sig själva. Det kan även innebära en känsla av att inte ha någon ork eller vilja att leva eller en önskan om att ta sitt eget liv. Att ha dessa tankar behöver inte innebära att man aktivt vill dö, utan kan i vissa fall handla om en uppgivenhet kring sin existens. Om du upplever en önskan att ta ditt liv är det viktigt att försöka söka hjälp så fort som möjligt.
    • Minskad eller ökad aptit. En kraftig förändring i aptiten kan vara ett symtom på depression. Det kan innebära att du äter mycket mer än vanligt, att du tröstäter eller att du knappt får i dig något alls.
    • Negativa tankar om sig själv. Negativa tankar om sig själv är vanliga vid depression. Det kan handla om att man är dålig, ful eller inte har något värde som person, oavsett hur omtyckt, rolig eller framgångsrik man egentligen är.
    • Känslor av hopplöshet. Många har också negativa tankar om världen eller livet i stort. Man fastnar lätt i det som går dåligt och tror att det är lönlöst att hoppas på att något ska bli bättre.

    Om du känner igen dig kan du göra vårt test för bipolär sjukdom. Testet ger en första indikation men ersätter inte en utredning.

    6 tips för att hantera bipolär sjukdom

    1. Identifiera dina triggers

    Alla har saker som kan få en att må sämre. Vid bipolär sjukdom kan sådana saker sätta igång en depression eller en mani. Kanske har du märkt att dålig sömn, mycket stress eller att du inte har tränat på ett tag brukar komma före en svängning i måendet. Om du lär dig dina mönster kan du agera tidigt.

    2. Prioritera sömnen

    Sömn är en av de viktigaste faktorerna för att hålla stämningsläget stabilt. Försök att lägga dig och gå upp vid ungefär samma tid varje dag. Sömnbrist kan i sig utlösa en mani, och förändrade sömnvanor är ofta ett av de första varningstecknen på att något är på väg. Att ha sovit bra gör det också lättare att fatta beslut och lägga fokus på det som får dig att må bra.

    3. Be om hjälp från närstående

    Om du har svårt att själv märka när du börjar svänga över mot depression eller mani kan du be någon du litar på att hålla koll på dina varningssignaler.

    De skiljer sig från person till person. Kanske slutar du umgås med vänner precis innan en depression bryter ut, eller börjar prata snabbare och sova mindre på väg in i en mani. Då kan en närstående hjälpa dig att uppmärksamma det i tid. Sjukdomen påverkar ofta även partnern, och det finns mycket att vinna på att prata öppet om hur den påverkar era relationer.

    4. Ta din medicin även när du känner att du mår bra

    Det kan vara lätt att tänka att man inte behöver sin medicin när man börjar må bra, men det är viktigt att fortsätta ta den ändå. Att du mår bra kan ju vara ett tecken på att medicinen fungerar som den ska. Om du slutar tvärt ökar risken för ett nytt skov. Är du missnöjd med din medicinering är det bäst att prata med din läkare, så att ändringar kan göras på ett säkert sätt.

    5. Träna

    Regelbunden fysisk aktivitet kan förbättra humöret, minska stress och göra det lättare att sova. Träning i lagom mängd håller också kroppen frisk och stark, så att du orkar med det som ger dig glädje. Undvik däremot att träna väldigt hårt sent på kvällen, eftersom det kan störa sömnen.

    6. Läs på om din sjukdom

    Ju mer du vet om din sjukdom, desto bättre förberedd är du på att ta hand om dig själv. Att läsa på om bipolär sjukdom i stort, eller den specifika typ du har, kan hjälpa dig att se vad du behöver upprätthålla eller förändra. Många har också nytta av en egen plan som beskriver tidiga varningstecken och vad du och dina närstående ska göra när de dyker upp.

    Diagnos för bipolär sjukdom

    Bipolär sjukdom diagnostiseras genom en utredning inom vården, oftast inom psykiatrin, där en läkare ställer diagnosen. I utredningen får du svara på frågor från läkare och psykolog om ditt mående över tid och fylla i skattningsformulär.

    Med ditt samtycke kan även en närstående intervjuas, eftersom andra ofta märker maniska och hypomana perioder tydligare än man själv gör. Du går också igenom en kroppslig undersökning med bland annat blodprover, för att säkerställa att symtomen inte beror på något annat, till exempel sköldkörtelsjukdom eller droger.

    Det tar ofta flera besök innan diagnosen kan fastställas. Det är relativt vanligt att personer som främst har depressiva symtom först får diagnosen depression, eftersom hypomana perioder kan vara svåra att upptäcka.

    Har man andra diagnoser eller besvär kan även det göra processen svårare. När det finns en tydlig mani går det därför ofta snabbare att ställa diagnosen.

    Olika typer av bipolaritet

    Det finns två huvudtyper av bipolär sjukdom: typ 1, där man har haft minst en mani, och typ 2, där man har haft hypomanier och depressioner men aldrig en fullständig mani. Därutöver finns cyklotymi, en lindrigare men långvarig form med svängningar i stämningsläget.

    Bipolär sjukdom, typ 1

    Bipolär sjukdom typ 1 innebär att man har haft minst en period av mani i sitt liv. Ungefär 80 procent av dem med bipolär sjukdom typ 1 har både maniska och depressiva episoder. Maniska episoder kan vara så svåra att de kräver sjukhusvård, och vissa får psykotiska symtom. Bipolär typ 1 är det man oftast tänker på när man pratar om bipolaritet.

    Bipolär sjukdom, typ 2

    Bipolär sjukdom typ 2 innebär att man har haft minst en hypomani och minst en depression, men aldrig en fullständig mani. Bipolär sjukdom typ 2 uppfattas ibland felaktigt som en mildare version av bipolaritet. Sjukdomen är dock inte mildare, eftersom den ofta innebär längre och djupare perioder av depression. Typiska symtom vid bipolär typ 2 är återkommande depressioner med perioder emellan av ovanligt mycket energi, minskat sömnbehov, rastlöshet eller irritabilitet. Hypomanierna upplevs ofta som positiva eller märks inte alls av personen själv, och därför tar det ofta lång tid innan sjukdomen upptäcks.

    Cyklotymi

    Cyklotymi innebär att man under minst två år har haft återkommande perioder med lindriga hypomana och depressiva symtom, utan att de uppfyller kriterierna för en hypomani eller en depression. Svängningarna är mildare men mer långvariga och kan ändå påverka vardag och relationer. En del med cyklotymi utvecklar senare bipolär sjukdom typ 1 eller 2. Ibland används uttrycket “bipolär typ 3”, men det är ingen officiell diagnos.

    Vad är maniska och överaktiva perioder?

    En manisk period, eller mani, är en period med onormalt förhöjt eller irriterat stämningsläge och ökad energi som varar i minst en vecka och tydligt påverkar förmågan att fungera. Att vara manisk innebär alltså mer än att vara glad eller ha mycket energi.

    Manin karaktäriseras av ökad energinivå, ökat självförtroende och minskat konsekvenstänk. Det leder ofta till en tydligt minskad förmåga att delta i arbetslivet och det sociala livet och att följa vardagliga rutiner.

    Vid stor påverkan på funktionen kan en person med mani behöva läggas in på en psykiatrisk avdelning. Om sjukhusvård behövs räknas det som mani även om perioden är kortare än en vecka. Vissa personer får också psykotiska inslag, till exempel vanföreställningar om att ha särskilda förmågor eller uppdrag.

    Vad är depressiva och lågaktiva perioder?

    Depressiva perioder vid bipolär sjukdom är minst två veckor långa och karaktäriseras av nedstämdhet eller tomhet, minskad energi och motivation och att saker som tidigare var roliga inte längre ger glädje.

    Många med bipolär sjukdom tillbringar betydligt mer tid i depressiva än i maniska perioder, särskilt vid bipolär sjukdom typ 2.

    Vad är hypomani?

    Hypomani är en mindre extrem skiftning uppåt i humöret än en mani, som varar i minst fyra dagar i följd. En hypoman fas kännetecknas av samma symtom som en mani, men har inte lika stor påverkan på funktionen. När man befinner sig i en hypomani är det inte självklart att andra märker att något är på gång.

    Det är fortfarande möjligt att sköta sin vardag med jobb och relationer någorlunda väl. För vissa innebär hypomanin mer irritation, för andra mer energi och kreativitet. Det är också vanligt att fatta mindre genomtänkta beslut.

    En hypoman episod leder inte till psykotiska symtom eller sjukhusvård och påverkar inte den dagliga funktionsnivån kraftigt.

    Vad är ett blandtillstånd?

    Ett blandtillstånd innebär att man har symtom på depression och mani samtidigt. Det kan vara mycket farligt, eftersom det bland annat kan innebära att personen upplever hög energi och självmordstankar på samma gång.

    Vad orsakar bipolär sjukdom?

    Bipolär sjukdom orsakas av en kombination av ärftlig sårbarhet och faktorer i miljön, men exakt vad som utlöser sjukdomen är inte helt klarlagt. Ärftligheten är den största riskfaktorn: personer med bipolär sjukdom i släkten löper en tydligt ökad risk att själva få sjukdomen. Men precis som vid de flesta sjukdomar påverkar även miljön om och när sjukdomen bryter ut.

    Genetik

    Bipolär sjukdom är en av de mest ärftliga psykiska sjukdomarna. Har man en förälder eller ett syskon med bipolär sjukdom är risken flera gånger högre än i befolkningen i stort. Man föds alltså inte med sjukdomen, men man kan födas med en ökad sårbarhet för den. De flesta som har en släkting med bipolär sjukdom får den aldrig själva.

    Det finns ingen enskild “bipolär gen”, utan många olika gener bidrar med en liten del var. Forskningen har också hittat skillnader i hjärnans struktur och funktion mellan personer med och utan bipolär sjukdom.

    Miljöfaktorer

    Miljöfaktorer kan till exempel vara svåra händelser tidigt i livet. Hos den som redan har en sårbarhet kan också långvarig stress, sömnbrist, stora livsförändringar och bruk av alkohol eller droger utlösa den första episoden eller nya episoder.

    Om man inte får hjälp och stöd när det börjar bli svårt ökar risken för ytterligare svängningar i måendet. Det förklarar också varför sjukdomen kan bryta ut först i vuxen ålder, trots att sårbarheten har funnits hela livet.

    Bipolaritet och samsjuklighet

    Det är vanligt att ha andra diagnoser eller svårigheter samtidigt som man har bipolär sjukdom, och omkring 60–90 procent uppfyller kriterierna för minst en ytterligare diagnos. En av de vanligaste är ångestsyndrom: ungefär 40–50 procent av alla med bipolär sjukdom får någon gång i livet diagnosen ångestsyndrom.

    En annan vanlig samsjuklighet är beroende av alkohol eller droger, som drabbar ungefär var tredje person med bipolär sjukdom. ADHD är också betydligt vanligare än i befolkningen, särskilt hos dem som insjuknar tidigt.

    Skillnaden mellan ADHD och bipolär sjukdom

    Skillnaden mellan ADHD och bipolär sjukdom är att ADHD innebär ihållande svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och överaktivitet sedan barndomen, medan bipolär sjukdom går i perioder med tydliga förändringar i stämningsläget.

    Rastlöshet, impulsivitet och snabba tankar kan förekomma vid båda tillstånden, och därför kan de vara svåra att skilja åt. Vid ADHD är besvären i stort sett konstanta. Vid bipolär sjukdom kommer de i episoder och följs av ett minskat sömnbehov och förhöjt eller irriterat humör som skiljer sig från hur man brukar vara.

    Man kan också ha båda diagnoserna samtidigt, och då är det viktigt att båda blir behandlade.

    Behandling av bipolär sjukdom

    Bipolär sjukdom behandlas främst med stämningsstabiliserande läkemedel i kombination med psykologisk behandling och psykoedukation, alltså kunskap om sjukdomen.

    Behandlingen har två mål: att häva en pågående mani eller depression, och att förebygga nya episoder. Eftersom sjukdomen är livslång pågår behandlingen oftast under lång tid, även när man mår bra. Behandlingen ges i regel inom psykiatrin.

    Medicinsk behandling

    Läkemedel är grunden i behandlingen av bipolär sjukdom.

    De vanligaste läkemedlen är:

    • Litium. Det är det mest använda och bäst studerade stämningsstabiliserande läkemedlet. Det förebygger både maniska och depressiva episoder. Den som tar litium behöver lämna regelbundna blodprover, eftersom rätt koncentration i blodet är viktig.
    • Lamotrigin. Det används framför allt för att förebygga depressiva episoder.
    • Valproat. Det används framför allt vid mani. Det ska i regel inte användas av den som kan bli gravid, eftersom det kan skada fostret.
    • Antipsykotiska läkemedel. Till exempel kvetiapin, olanzapin och aripiprazol används både för att behandla akut mani och för att förebygga nya episoder.

    Antidepressiva läkemedel används med försiktighet vid bipolär sjukdom. Om de ges utan ett stämningsstabiliserande läkemedel kan de utlösa en mani eller snabbare växlingar. Därför är det viktigt att läkaren vet om man har haft maniska eller hypomana perioder.

    Psykologisk behandling

    Psykologisk behandling ersätter inte läkemedel vid bipolär sjukdom, men är ett viktigt komplement som minskar risken för återfall och gör det lättare att leva med sjukdomen. Det finns flera typer av psykologisk behandling som kan passa:

    • Psykoedukation. Psykoedukation innebär att man, ensam eller i grupp, lär sig om sjukdomen, sina varningstecken och hur man förebygger nya episoder. Det är den psykologiska behandling som har starkast stöd vid bipolär sjukdom, och den ingår ofta som en del av vården.
    • Kognitiv beteendeterapi (KBT). KBT fokuserar på hur tankar och beteenden påverkar måendet. Den hjälper dig att hantera och förebygga svängningar i humöret och att minska hur mycket de påverkar vardagen, både på kort och lång sikt.
    • Interpersonell och social rytmterapi (IPSRT). Terapin har utvecklats för personer med bipolär sjukdom och fokuserar på att stabilisera den inre biologiska klockan, dagliga rutiner och relationer.
    • Familjefokuserad terapi. Terapin stärker familjens förståelse för sjukdomen och hur den bäst kan bemötas. Det hjälper både den som har bipolär sjukdom, de andra familjemedlemmarna och relationerna mellan dem.

    Elbehandling (ECT)

    Elbehandling (ECT) kan användas vid svår depression eller svår mani, särskilt när läkemedel inte har hjälpt tillräckligt eller när snabb effekt behövs. Behandlingen ges under kort narkos och har god effekt. En vanlig biverkning är tillfälliga minnesproblem.

    Obehandlad bipolär sjukdom

    Obehandlad bipolär sjukdom kan vara farlig att leva med, eftersom episoderna ofta blir tätare och svårare med tiden och kan leda till stora konsekvenser för hälsa, ekonomi, arbete och relationer. Det finns flera skäl till det.

    I maniska tillstånd har man svårt att se konsekvenserna av sina handlingar. Det gör att man kan ta risker som man inte skulle ha tagit annars. Man kan utsätta sig för fysisk fara på olika sätt, eftersom det inte ens slår en att man kan bli skadad.

    Man kan också hamna i svåra situationer socialt eller ekonomiskt för att man har agerat impulsivt, själviskt eller aggressivt. Det finns även en risk att man gör saker som förvärrar det psykiska måendet framöver.

    Obehandlad bipolär sjukdom för också med sig samma risker som obehandlad depression. Det finns en förhöjd risk för att dö av självmord eller att försöka ta sitt liv.

    Med rätt behandling minskar riskerna betydligt. Många med bipolär sjukdom lever långa perioder utan episoder, arbetar och har fungerande relationer. Ju tidigare sjukdomen upptäcks och behandlas, desto bättre brukar prognosen vara.

    Läs mer om Bipolär sjukdom i relationer

    Hur kan Svea KBT hjälpa?

    Lider du eller en närstående av bipolär sjukdom och behöver terapi och verktyg för att underlätta er vardag? Då är du välkommen att kontakta oss för en inledande konsultation där vi rekommendera bästa behandlingsmetod och psykolog för just ditt behov. Hos oss jobba många duktiga psykologer som har god erfarenhet och vana vid de problem och utmaningar som bipolär sjukdom kan skapa.

    Gratis konsultation

    1. 1177 Vårdguiden. Bipolär sjukdom.
    2. Svenska psykiatriska föreningen. Bipolär sjukdom – kliniska riktlinjer för utredning och behandling.
    3. Läkemedelsboken. Bipolär sjukdom.
    4. American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, DSM-5.
    5. Kato T. Current understanding of bipolar disorder: Toward integration of biological basis and treatment strategies. Psychiatry and Clinical Neurosciences, 2019.
    6. Sagman D, Tohen M. Comorbidity in bipolar disorder. Psychiatric Times.
    7. Clemente AS m.fl. Bipolar disorder prevalence: a systematic review and meta-analysis of the literature. Revista Brasileira de Psiquiatria, 2015.
    8. McIntyre RS m.fl. Bipolar disorders. The Lancet, 2020.