Ångest – orsaker, symtom och behandling

Ångest är en kraftig oro och rädsla som ofta uppstår som en reaktion på vardagliga händelser i livet såsom problem på jobbet, sociala händelser eller stressiga situationer. Vanligt förekommande symtom är hjärtklappning, svettningar, tryck över bröstet och svårigheter att andas. 

Psykolog Julia Stenbrinck

Författare

Psykolog Julia Stenbrink

Julia Stenbrink är psykolog med utbildning från Karolinska Institutet. Hon har tidigare arbetat inom psykiatrin och primärvården med psykisk ohälsa. Hon har god erfarenhet av att behandla både barn, ungdomar och vuxna samt föräldrastöd.

Det är normalt att känna ångest när man ska göra något svårt eller när man är överväldigad av livet. Alla personer känner ångest lite då och då, även om inte alla använder ordet ångest för att beskriva känslan. Begreppet ångest är inte reserverat bara för de som mår dåligt, vilket kan göra att det känns svårt att veta när man ska använda det. En del har exempelvis svårt att skilja på känslan av stress och ångest. Stress och ångest är inte samma sak, men kan kännas ganska likt. Läs mer om stress.

I denna artikel kommer du få lära dig vad ångest är, varför man drabbas av det, hur den kan ta sig uttryck. Du får även 7 tips om vad man själv kan göra åt ångesten när den blir skadlig.
Läs mer om att träffa en psykolog i Stockholm.
Läs mer om att träffa en psykolog i Göteborg.
Läs mer om att träffa en psykolog i Uppsala.

Våra psykologer

Hos Svea KBT får du alltid träffa en empatisk och lyssnande psykolog som är erfaren när det gäller problem såsom ångest, stress och oro. Läs mer om våra psykologer och kontakta oss idag för att se hur vi kan hjälpa dig att hantera psykiska problem som hindrar dig att leva ditt liv som du vill.

Olivia E
Täby
Christoffer M
Stockholm city
Eva S
Södermalm
Julia L
Vasastan
Sara M
Kungsholmen
Viktoria M
Kungsholmen
Roland M
Göteborg
Andrea W
Södermalm
Malin B
Göteborg
Lovisa L
Uppsala
Maria C
Vasastan
Wendela W
Göteborg
Lina S
Vasastan
Petra N
Göteborg
Angelica N
Stockholm city
Andrea Ö
Göteborg
Jakob H
Vasastan
Matilda N
Östermalm
Martin S
Södermalm
Frida P
Solna
Liselotte S
Kungsholmen
Philippa K
Göteborg
Julia S
Kungsholmen
Susanna M
Solna
Jasmine P
Vasastan

Vanliga symtom vid ångest

Fysiska symtom

Det är vanligt att känna av en rad olika fysiska sensationer i kroppen när man har ångest. Vilka saker man känner skiljer sig från person till person och kan även variera mellan tillfällen. Här är en lista med vanliga fysiska symtom.

  • Hjärtat slår snabbare eller hårdare än normalt.
  • Tryck över bröstet
  • Det känns som att du har en klump i halsen
  • Svårigheter att andas eller andas väldigt fort
  • Torr i munnen
  • Du känner dig yr och darrig
  • Du svettas och känner dig varm eller rodnar
  • Stickningar och pirr i armar eller ben
  • Overklighetskänsla eller att du är i en dröm
  • Du känner dig illamående

Vanliga orostankar

De flesta har mycket orostankar när de har ångest. Det är vanligt att exempelvis ha tankar om att man ska göra fel, att man ska uppfattas som konstig eller att något ska hända med någon man bryr sig om. Vanliga exempel är:

  • ”Tänk om jag har inte har förstått uppgiften rätt”
  • ”De kommer se att jag inte vet vad jag håller på med”
  • ”Tänk om min mamma blir påkörd”
  • ”Tänk om den här känslan aldrig går över”
  • ”Tänk om jag har en panikattack/spyr framför alla”
  • ”Tänk om jag inte kan gå därifrån”
  • ”Tänk om jag misslyckas”
  • ”Tänk om de tycker jag är konstig nu”

Vanliga beteenden

Ångest tenderar även att påverka våra beteenden. Det är väldigt vanligt att ångest gör att vi undviker de situationer där vi tror att vi kan få mer ångest. Ibland är undvikandet kopplat till vissa platser eller situationer, men det kan också vara så att man börjar bete sig annorlunda för att undvika tillfällen då man har jobbiga tankar. Det är även vanligt att man börjar ta till små strategier för att klara av det som känns jobbigt. Det kan exempelvis vara att man kontrolläser meddelanden innan man skickar dem eller att man ställer många frågor för att se till att man har uppfattat saker rätt eller att man inte gör något fel. Det kan även innebära att man alltid är tidig till möten för att kunna välja en strategisk plats att sitta på eller att man alltid tar med sig tabletter mot muntorrhet.

Varför får man ångest?

Ångest är, precis som många andra otrevliga känslor, en signal på att något är fel och måste åtgärdas. Vissa personer upplever mer symptom av ångest än andra. Ångest är en naturlig följd på att man upplever ett hot. När hotet är verkligt är ångesten bra att ha. Tyvärr kan det vara svårt för hjärnan och kroppen att skilja på när ångesten är funktionell eller inte.

Ångestens funktion är att göra en redo för att bekämpa eller fly från hot. Hjärnan har till och med ett specifikt område för att uppfatta om något är hotfullt eller inte. Det området kallas för amygdala. När din amygdala uppfattar ett hot skickar den vidare signaler till ett annat område i hjärnan, hypotalamus. Hypotalamus kan beskrivas som hjärnans kontrollpanel och ansvarar för att starta i gång kamp-eller flyktresponsen.

Om din amygdala är överkänslig kommer den skicka signaler till hypotalamus oftare än vad som faktiskt är optimalt. Dessa signaler leder till att kroppen upplever ångestsymtom eftersom ångestsymtomen är en konsekvens av att vara beredd. För att kroppen ska vara beredd på att fly eller fäkta krävs nämligen att mycket syre pumpas ut i kroppens muskler. Hjärtat behöver pumpa snabbare och mer syre omvandlas till koldioxid. Energifördelningen i kroppen skiftas för att så mycket som möjligt ska vara där det kan användas till att springa i väg eller neutralisera ett hot. De jobbiga obehagliga känslorna i kroppen är en biverkning av denna omfördelning av energi.

Ångesttankarna kan förklaras av ett behov att planera och förutse om det finns något att fly eller slåss mot, samt att utvärdera situationer som redan har hänt för att se om det fanns några tecken på hot som man borde ha uppmärksammat. Samtidigt som de förändrade beteendena som kommer från att ha för höga nivåer av ångest kan förklaras av att vi människor styrs mycket av de direkta konskenser som sker efter en händelse. Vi lär oss associera vissa typer av situationer med allt det här jobbiga som hände en gång, oavsett om det faktiskt kommer vara lika jobbigt gången efter eller inte.

7 Tips för att hantera din ångest

Här får du 7 tips från psykologen om vad du själv kan göra för att bättre hantera din ångest.

1. Lär dig mer om ångest

Ju mer du vet om ångest desto lättare är det att lägga märke till när den fyller en funktion och inte, samt när den börjar styra ditt liv. Det kan också kännas bättre att veta exakt vilka symptom som man kan ha utan att faktiskt befinna sig i fara. Ju mer du lär dig om ångest desto mycket lättare kommer det att vara att förstå din egen ångest och på så sätt bemöta den.

2. Berätta för andra om din ångest

När du berättar för andra om din ångest har de möjlighet att förstå dig bättre. Detta gör det lättare för dem att ge dig det stöd du behöver. Det ger dem även möjlighet att berätta om de upplevelser av ångest de har.

3. Fokusera på något annat

Om man har mycket ångest är det lätt att fastna i den. Ett effektivt sätt att bryta en ångestspiral är att göra något annat som tar mycket av ens uppmärksamhet.

4. Ta hand om det som orsakar ångesten – ifall det går

Viss typ av ångest rotar sig i saker som man faktiskt kan förändra. Det mest effektiva sättet för att bota den typen av ångest är att faktiskt ta tag i det som orsakar den. Om du exempelvis har ångest över hur din ekonomiska situation ser ut är det bra att göra en plan för att förbättra din ekonomi.

Att ha en plan på att exempelvis söka ett nytt jobb, avsluta en prenumeration eller minska sin konsumtion kan ta bort ångesttankar om hur du ska lösa situationen eftersom du då kan följa planen.

5. Fokusera på andningen

När vi har ångest är det lätt att andningen blir kort och snabb. Ibland kan man även gå runt och hålla andan för att man nästan glömmer att andas.

6. Håll bra rutiner

De flesta människor mår bra av att äta och sova regelbundet. Att vara hungrig och trött gör det svårare att hålla borta negativa tankar. Det kan även göra att man väljer att inte göra andra saker som skulle kunna ge en glädje och på så sätt ger ännu mer utrymme för ångesten att ta över.

7. Träna

Fysisk aktivitet har en bevisad positiv effekt på människors mående. Att träna minskar stress och oro, samtidigt som det gör dig starkare och gladare. Träning kan även fungera som en distraktion från negativa tankar och känslor.

Vilka typer av ångest finns det?

Panikångest är det namn man oftast använder för att benämna symptom på paniksyndrom. Panikångest innebär att man upplever panikattacker. Panikattacker är intensiva ångestsymtom som kommer plötsligt och endast håller i sig en kort stund. För att panikångesten ska räknas som paniksyndrom krävs även att man är rädd för nya panikattacker. Mer information om panikångest:

Social ångest är när man känner mycket oro och obehag i eller inför sociala situationer. Ofta känner man sig granskad eller dömd av andra. För vissa känns denna ångest av i alla sociala situationer vilket gör det svårt att umgås med även de närmast en. För andra kan den sociala ångesten vara mer begränsad till att exempelvis bara gälla i situationer med bekanta eller med en viss åldersgrupp. Mer information om social ångest.

Generellt ångestsyndrom (GAD) är ett tillstånd där den drabbade upplever en nästan konstant nivå av förhöjd ångest. Oftast är det svårt att identifiera vad ångesten egentligen handlar om då den tycks finnas i alla situationer. Mer information om GAD – generaliserad ångestsyndrom.

Separationsångest innebär att man tycker att det är väldigt jobbigt att vara ifrån en eller ett par personer. Separationsångest är vanligt hos barn, men kan också upplevas av vuxna. Läs mer information om separationsångest.

Prestationsångest innebär att man blir väldigt orolig inför tillfällen där man behöver prestera på något sätt. Det kan exempelvis vara att hålla en presentation, ett uppträdande, att göra ett prov eller att prestera sexuellt. Det kan även vara situationer där man uppfattar att man blir utvärderad även om det inte finns något som uttalat som utvärderas. Mer information om prestationsångest.

Dödsångest innebär att man har en intensiv oro och rädsla för döden eller för att dö själv. De flesta människor har någon grad av oro eller obehag inför att dö. Har man dödsångest är denna känsla är starkare och mer begränsande än för de flesta andra. Dödsångesten kan även vara centrerad kring andras död. Läs mer om dödsångest.

Hälsoångest – Hypokondri innebär att man har en överdriven rädsla för att bli eller vara sjuk. Detta leder ofta till att man undviker situationer där man skulle kunna bli smittad och att man ständigt skannar av kroppen på tecken på att man skulle vara sjuk. Mer information om hypokondri och hälsoångest.

Fobier kan också betraktas som ångesttillstånd. Att ha en fobi innebär att man har en överdriven rädsla för en specifik sak. Vanliga fobier är fobier för djur så som ormar, spindlar eller hundar. Det är även vanligt med fobier för att blod/skada sig, att spy, höga höjder eller för sprutor. Men det går att ha fobier för vad som helst, man kan exempelvis ha en fobi för en kändis eller en specifik grönsak. Mer information om fobier.

Relationsångest innebär att du upplever ångestkänslor i din relation. Orsaker kan vara att du känner dig otrygg med vem du är samt att du har tidigare negativa erfarenheter som gör att det uppstår ångestkänslor. Läs mer om relationsångest.

Är ångest en psykisk sjukdom?

Ja och nej. I stort sett alla människor har ångest. Det är en normal del av livet. Om man har mycket ångest kan det vara så att man lider av en psykisk sjukdom. Det finns flera olika ångestsyndrom där känslan av ångest kombinerat med de sensationer och beteenden som hör till kan kategoriseras som psykisk ohälsa.

För att din ångest ska kunna klassas som en psykisk sjukdom så behöver den antingen ha en negativ påverkan på ditt liv eller leda till kliniskt signifikant lidande. Kliniskt signifikant lidande innebär att ångesten är utöver vad som är normalt att uppleva för alla människor.

När bör man söka hjälp och vård för sin ångest

Även om det är vanligt och till viss mån bra att ha ångest kan det vara viktigt att söka vård. Ibland är det svårt att märka eller acceptera för sig själv att man mår dåligt. Lyssna på dina närstående om de uttrycker oro för dig, kanske har de lagt märke till något du inte har märkt eller vill kännas vid.

Om du själv känner att ångesten är ett problem är detta ett tydligt tecken på att något behöver förändras. Ett annat tecken är om du har börjat använda dig av skadliga beteenden för att försöka stå ut med din ångest. Skadliga beteenden kan exempelvis vara att överkonsumera alkohol, att ta droger eller att skada sig själv. När ångesten börjar prägla din dag eller begränsa ditt liv bör du söka hjälp för att hantera den.

Hur behandlas ångest?

Ångest behandlas lite olika beroende på vilken typ av ångest det handlar om och hur stark ångesten är. Många får ångestdämpande läkemedel som exempelvis atarax eller SSRI-preparat. Detta kan vara mycket effektivt för att uppleva en minskad nivå av oro och ångest, men botar oftast inte orsaken till problemet.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en beprövad och effektiv metod för att minska ångest. I KBT får man lära sig strategier för att hantera och möta sin ångest på ett hållbart sätt. Man får lära sig att bryta negativa tankespiraler, strukturera om sina tankar och byta ut ohälsosamma beteenden mot hälsosamma beteenden. Läs mer om KBT terapi här.

Det finns även andra terapiinriktningar som kan appliceras på ångest. ACT (Acceptance and Commitement Therapy) kan användas för att hitta det som är viktigt i livet och tillåta det jobbiga att finnas utan att begränsa livet. Ett annan terapi är CFT Compassionfokuserad Terapi som handlar mycket om att hitta medkänsla för sig själv och då hjälpa till med att ta bort en del av de självkritiska tankarna som kan komma med ångest.

Med Psykodynamisk terapi (PDT) kan man få en djupare förståelse för sig själv. I PDT tänker man att om man förstår varför ångesten uppkommit så kan den insikten hjälpa till med att få bort ångesten.

Ytterligare ett exempel är Metakognitiv terapi (MCT) som fokuserar mycket på hur man tänker om ångesten. I MCT så tänker man att inställningen till ångesten är det som upprätthåller problematiken och att ångesten kan minska genom att ändra på denna.

Lider du eller en närstående av ångest? Du är alltid välkommen att kontakta oss för en inledande konsultation om bästa behandlingsmetod eller lämpligaste psykologen för dina behov.