Klaustrofobi – symtom – behandling – tips
Klaustrofobi innebär en intensiv rädsla för trånga eller slutna utrymmen, såsom hissar, tunnlar eller tåg. Det kallas även för cellskräck, att man upplever en rädsla av att bli instängd och inte ska kunna ta sig därifrån. Klaustrofobi kan påverka ens sätt att fungera i vardagslivet och hindra en från att leva det liv man vill.
Författare: Ebba Oscarsson.
Medicinskt granskad av Leg. Psykolog Caroline Erkers.
Vad är klaustrofobi?
Klaustrofobi (cellskräck) innebär en intensiv rädsla för att bli instängd i trånga och slutna utrymmen. Några vanliga situationer där klaustrofobi uppstår är transportmedel som små bilar, tåg eller flygplan. Många upplever även klaustrofobi vid tunnlar, hissar, offentliga toaletter och små rum utan några fönster att öppna.
Vid klaustrofobi är det vanligt att känna en rädsla för att kvävas och att inte kunna andas, uppleva panikattacker, ångest och högt blodtryck.
Klaustrofobi leder vanligtvis till ett undvikandebeteende; att man undviker situationer som potentiellt kan orsaka ångesten och rädslan. Säkerhetsbeteenden kan vara att man nästintill tvångsmässigt letar efter flyktvägar och utgångar i utrymmen man befinner sig i, eller att man håller sig nära utgångarna.
På kort sikt kan dessa beteenden kännas trygga, men på lång sikt ökar det oftast klaustrofobin.
Läs om våra psykologer
Om du är intresserad av att läsa mer om våra psykologer på Svea KBT kan du följa länken nedanför.
14 Vanliga symtom vid klaustrofobi
- Rädsla för att kvävas
- Känsla av att inte kunna andas
- Hyperventilering
- Illamående
- Muntorrhet
- Darrningar och svettningar
- Intensiv rädsla eller panik
- Tryck över bröstet eller smärta
- Rädsla över att förlora kontrollen
- Rädsla för att man ska dö
- Känna sig yr eller svimfärdig
- Ångest och oro
- Ett intensivt behov av att lämna situationer
- Koncentrationssvårigheter
- Känsla av förvirring eller desorientering
Test för klaustrofobi
Vid test och bedömning av klaustrofobi kan man använda ett frågeformulär som heter CLQ. Det är ett självskattningsformulär som består av 26 påståenden och besvaras på en femgradig skala. Detta formulär kan vara mycket användbart vid bedömning av diagnosen.
Diagnoskriterier för klaustrofobi
Klaustrofobi är en typ av specifik fobi. För att bli diagnostiserad behöver symptomen ha varat i minst sex månader.
Vad orsakar klaustrofobi?
Det finns ingen enstaka orsak till att någon utvecklar klaustrofobi. Vanligtvis utvecklas klaustrofobi under barndomen eller 20-årsåldern. Det kan möjligen bero på att man observerat en förälder som varit mycket rädd för trånga utrymmen eller om man själv varit med om en traumatisk händelse som involverar en trång plats.
En utlösande faktor kan exempelvis vara att man blivit fast i en hiss och blivit mycket rädd som sedan generaliserats till andra situationer
Hur behandlas klaustrofobi?
Exponeringsbehandling
Exponeringsbehandling syftar till att hjälpa klienten att bemöta det som känns obehagligt. Gradvis får man exponeras för trånga utrymmen. Viktigt att benämna är att man tar små steg åt gången och man tvingas aldrig göra något som man inte vill. Man börjar med det som väcker minst ångest, till att successivt trappa upp utmaningarna. Exempelvis kanske man börjar med att endast titta på en bild av ett trångt utrymme. Tanken är att man ska utmana sig till en rimlig nivå, där man sedan får lära sig stå ut i den obehagliga situationen tills ångesten har släppt. Mer om behandling av fobi.
Kognitiv beteendeterapi (KBT)
KBT syftar till att öka förståelse över sin problematik och att öva sig i färdigheter vad gäller hantering av rädsla och ångest. I KBT pratar man om samverkan mellan tankar, känslor och beteenden. I behandlingen får man lära sig att hantera maladaptiva tankar, svåra känslor och genom beteendeförändringar går det att åstadkomma mer funktionella sätt att agera på. KBT-behandling görs ofta i samband med exponering, så kallad KBT med exponering och responsprevention.
Specifik fobi går att bota. Utan behandling blir dock ofta symtomen kvarstående.
3 Tips för att hantera klaustrofobi
För att bli av med klaustrofobi är det viktigt att man vågar utsätta sig för det man fruktar, utan att distrahera sig, använda säkerhetsbeteenden eller fly från det som väcker rädsla. För vissa kan det gå att bota sin egen klaustrofobi, men vid svårare fobier kan man behöva ta professionell hjälp hos en psykolog.
1. Avslappningsövningar
Avslappning kan vara bra för att öva andningen och lära känna igen stressreaktioner i kroppen. Med hjälp av dessa kan du öka förmågan att hantera rädsla, stress och ångest på ett funktionellt sätt och att lugna dig när du exponeras för något obehagligt. Yoga, meditation och mindfulness är några exempel på former av avslappning som du möjligtvis kan prova.
2. Ta stöd från din omgivning
Våga prata med någon du känner tillit om din klaustrofobi. Det kan kännas obehagligt att berätta om något som är svårt, framför allt om det förekommer skamkänslor. Men det sociala stödet är enormt viktigt för välmående – du behöver inte gå igenom detta ensam. Försök att utmana dig och ta stöd från din omgivning.
3. Ta hand om dig själv
Regelbunden fysisk aktivitet, kost och sömn är grundläggande när det kommer till vår hälsa. Självmedkänsla är också något som är mycket viktigt. Kom ihåg att vara snäll mot dig själv och öva dig i att bemöta dig med empati, respekt och förståelse.
Hur kan Svea KBT hjälpa dig?
Psykologerna på Svea KBT har lång erfarenhet av att framgångsrikt behandla fobier. Du är alltid välkommen att kontakta oss för en inledande konsultation om bästa behandlingsmetod eller lämpligaste psykologen för dina behov.