Har jag Autism?

Om du eller någon i din närhet möter svårigheter som ni tror kan vara relaterade till autism, är det viktigt att veta att det finns hjälp att få. En utredning för autism är ett första steg för att identifiera om du eller ditt barn ligger inom autismspektrumet, vilket kan öppna dörrar till anpassat stöd och interventioner.

Att söka förståelse och stöd är ett modigt och viktigt steg. Med rätt diagnos och resurser blir det enklare att navigera i vardagen och hitta strategier som gör livet rikare och mer hanterbart. Tveka inte att kontakta oss om du känner igen dig i beskrivningen av symtom eller beteenden associerade med autism.

Diagnostisering

En autism-diagnos hos Svea KBT ställs av våra psykiatriker och psykologer genom en neuropsykiatrisk utredning. Denna process inkluderar olika tester, intervjuer och observationer för att se om beteenden stämmer med kriterierna för autism. Efter diagnosprocessen får du ett skriftligt utlåtande som bekräftar en eventuell diagnos.

Utredningsprocessen för autism

Utredningsprocessen för autism är en s.k. NPF-utredning och är anpassad för att tillgodose individens behov och kan variera från person till person. Den innefattar observationer, strukturerade intervjuer, medicinska undersökningar och olika former av psykologiska tester. När du genomgår en utredning får du tillgång till professionell bedömning som kan hjälpa till att klargöra eventuella svårigheter i social interaktion, kommunikation samt begränsade och repetitiva beteendemönster.

Autism-utredning för barn

När barn utreds för autism är fokus ofta på att identifiera utvecklingsavvikelser som kan vara tidiga tecken på autism. Barnets sociala interaktion, kommunikationsfärdigheter och beteendemönster observeras noggrant, ofta i samspel med föräldrar eller vårdnadshavare. Barnets förmåga att klara av vardagliga aktiviteter i hemmet, förskolan eller skolan tas i beaktande, och man använder sig av lekobservationer och samtal anpassade för barnets ålder och utvecklingsnivå.

Autism-utredning för vuxna

För vuxna är utredningsprocessen för Autism annorlunda. En vuxen har ofta utvecklat strategier för att hantera sina svårigheter, vilket kan göra det mer komplicerat att identifiera autistiska drag. Det här innebär ofta en mer omfattande anamnes ( sammanställning av sjukdomshistorien), inklusive personens tidiga utveckling, nuvarande livssituation, arbete och sociala relationer. Vuxna kan ha lärt sig att maskera sina svårigheter, vilket kan kräva djupare analys och intervjuer för att få en korrekt bild av personens tillstånd. Det kan också inkludera en genomgång av tidigare medicinska och psykologiska utvärderingar.

Vad är autism?

Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar hur du interagerar socialt, kommunicerar och behandlar information. Det är ett spektrum, vilket innebär att varje individ med autism är unik, med egna styrkor och utmaningar.

Autismspektrumet

Autismspektrumet innefattar flera tillstånd, såsom Autism och Aspergers syndrom. Spektrumet visar på den stora variationen i hur autism manifesteras hos olika personer. Hos barn kan tecken märkas tidigt i livet, medan det hos vuxna kan ha varit odiagnostiserat under en längre tid. Det finns skillnader i hur flickor och pojkar uttrycker sina beteenden och interagerar, vilket betyder att diagnoser kan variera mellan könen.

Vad händer efter utredningen?

Efter en utredning för autism sker flera viktiga steg. Dessa steg är centrala för att du som har fått en utredning och dina närstående ska få rätt stöd och hjälp. Här följer en översikt över vad som vanligtvis händer efter en autismutredning:

1. Återkoppling och diagnosbesked

Efter avslutad utredning får du, vårdnadshavare eller andra närstående ett möte med utredningsteamet. Under detta möte ges information om utredningens resultat. Om diagnosen autism ställs, förklaras vad det innebär, vilka olika former av autism som finns och vilka individuella egenskaper och behov som identifierats.

2. Uppföljningsmöten

Det kan vara mycket information att ta in vid ett enda möte, och därför erbjuds ofta uppföljningsmöten. Dessa möten kan användas för att ställa ytterligare frågor och diskutera diagnosen mer ingående.

3. Information om stöd och insatser

Den som fått en diagnos får information om vilka stöd och insatser som finns tillgängliga. Detta kan inkludera allt från anpassningar i skola eller arbetsliv till olika former av terapier, som t.ex. kognitiv beteendeterapi (KBT), och hjälpmedel.

5. Individuell planering

Ett individuellt stödprogram tas fram där man utgår från personens unika behov och förutsättningar. Det kan handla om allt från att skapa struktur i vardagen till att utveckla sociala färdigheter.

6. Utbildning och information till närstående

Närstående erbjuds ofta utbildning och information för att bättre förstå autism och hur de kan stödja personen. Detta kan ske genom kurser, föreläsningar eller samtalsgrupper.

7. Skola och arbete

Om personen är i skolålder eller arbetar, kan det behövas samtal med skola eller arbetsgivare för att diskutera lämpliga anpassningar och stödinsatser.

8. Uppföljning och utvärdering

Diagnosen autism är livslång, men behoven kan förändras över tid. Därför är regelbunden uppföljning och utvärdering av stödet viktigt för att säkerställa att det fortsatt är anpassat efter personens behov.

9. Egen research och nätverksbyggande:

Många väljer att själva läsa på om autism och att komma i kontakt med andra som har autism eller är närstående. Det kan ske genom patientorganisationer, onlineforum och sociala medier.

Att få en autismdiagnos är starten på en resa där personen och dess närstående lär sig mer om diagnosen och hur de bäst kan navigera i vardagen. Det är viktigt att komma ihåg att varje person med autism är unik, och det som fungerar för en person kanske inte fungerar för en annan. Därför är individanpassat stöd och flexibilitet nyckelkomponenter i uppföljningen efter en autism-utredning.das. Vid en fastställd diagnos kan våra läkare hjälpa dig med mediciner.