Agorafobi – Torgskräck

I den här artikeln berättar psykologen Maria mer om Agorafobi – torgskräck. Du får veta orsaker – symtom och hur det vanligtvis behandlas av en psykolog. Du får även tips på hur du kan minska dina egna besvär.

Psykolog Maria Catagay

Författare

Psykolog Maria Cagatay

Maria Cagatay är Psykolog med examen från Uppsala universitet. Hennes inriktning är KBT med fokus på ångestsyndrom, depression, stress, trauma, låg självkänsla och andra livskvalitetshämmande tillstånd. Hon har tidigare arbetat inom primärvården.

Vad är agorafobi?

Agorafobi, även kallat torgskräck, innebär en starkt irrationell och överdriven rädsla för offentliga platser eller situationer. Personer med agorafobi känner sig fångade eller instängda och undviker därför ofta offentliga platser som torg, öppna platser, köpcentrum, eller platser med många människor. Ofta uppstår agorafobin när man upplever att det är svårt att fly eller gå undan ifall man drabbas av en panikattack eller ångestattack.

Det är inte ovanligt att agorafobi är samsjukligt med andra psykiska sjukdomar, särskilt paniksyndrom och depression. Personer med agorafobi kan också ha ökad risk för alkohol- och drogmissbruk på grund av självmedicinering av ångest och andra symtom.

Agorafobi anses vara en relativt vanlig fobi, där kvinnor drabbas ungefär dubbelt så ofta som män. Teorier om varför kvinnor drabbas oftare är bland annat att kvinnor har högre benägenhet att söka vård för psykiska besvär, samt att kvinnors sociala roller och förväntningar kan göra dem mer utsatta för stress och ångest.

Agorafobi kan påverka en persons liv på många sätt, inklusive arbete, utbildning, sociala relationer och fritidsaktiviteter. Det är vanligt att människor med agorafobi har svårt att fullgöra sina dagliga uppgifter och upplever social isolering och minskad livskvalitet.

Symtom vid agorafobi

Här följer vanliga symtom vid agorafobi / torgskräck. För att få en diagnos av agorafobi måste personen uppleva återkommande följande symtom och intensiv rädsla eller ångest i minst två av följande situationer:

  • Stark rädsla att använda kollektivtrafik. T.ex. att åka buss, tåg eller flygplan.
  • Stark rädsla att vistas på öppna platser. T.ex. parker, torg eller parkeringsplatser.
  • Stark rädsla att vistas i trånga utrymmen. T.ex. hissar eller tunnelsystem.
  • Stark rädsla att besöka platser utanför hemmet på egen hand. Att lämna hemmet kan vara väldigt svårt för den som lider av torgskräck.

Agorafobi kan yttra sig på olika sätt men består ofta av både fysiska och psykiska symtom. Symtomen kan vara begränsade till specifika platser eller situationer eller vara generaliserade och påverka ett flertal områden. Personer som lider av agorafobi upplever olika kroppsliga och psykiska symtom, såsom hjärtklappning, svettningar, darrningar, andningssvårigheter, yrsel, magproblem, känslor av panik och tankar på att man håller på att bli galen. Symptomen kan uppträda oberoende av varandra eller i kombination.

Våra psykologer som behandlar fobier

Läs mer om våra psykologer som kan hjälpa dig om du lider av en fobi.

Andrea W
City – Hötorget
Liselotte S
Vasastan
Jakob H
Vasastan
Olivia E
Täby
Sara M
Kungsholmen
Viktoria M
Kungsholmen
Malin B
Göteborg
Lovisa L
Uppsala
Wendela W
Göteborg
Lina S
Vasastan
Christoffer M
Stockholm city
Petra N
Göteborg
Matilda N
Östermalm
Martin S
Södermalm
Julia S
Kungsholmen
Susanna M
Solna

6 Tips för att minska din agorafobi

Att hantera agorafobi kan vara en utmaning, men det finns tekniker och strategier som kan hjälpa till att lindra symtomen och förbättra livskvaliteten. En viktig del i att hantera agorafobi är att lära sig hantera ångesten som den kan orsaka. Här är några tips för att hantera agorafobi:

1. Andningsövningar

Djup och kontrollerad andning kan hjälpa till att minska ångest och stress. Öva på att andas in långsamt genom näsan och sedan andas ut genom munnen i samma tempo.

2. Tillämpad avslappning

Detta går ut på att spänna och slappna av musklerna i kroppen, en efter en. Detta kan hjälpa till att minska spänningar och ångest i kroppen.

3. Medveten närvaro

Detta kan hjälpa till att öka medvetenheten om nuet och minska oro och ångest. Det kan också hjälpa till att öka förmågan att acceptera obehagliga känslor utan att reagera negativt på dem.

4. Utmana negativa tankar

Det är vanligt att personer med agorafobi har negativa tankar om sina förmågor att hantera svåra situationer. Genom att utmana dessa tankar och ersätta dem med mer positiva och realistiska tankar, kan man minska ångest och öka självförtroendet.

5. Gradvis exponering

Gradvis utsättning för de situationer som orsakar ångest kan hjälpa till att minska rädslan och öka förmågan att hantera situationerna.

6. Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet kan hjälpa till att minska ångest och förbättra humöret. Det kan också bidra till att öka självförtroendet och självkänslan.

Test för agorafobi

Det är viktigt att först påpeka att endast en kvalificerad sjukvårdspersonal, som en psykolog eller psykiater, kan ställa en officiell diagnos på agorafobi. Dessutom är det viktigt att först utesluta andra somatiska förklaringar till besvären innan en sådan diagnos ställs. Med det sagt finns det olika tester och självutvärderingsverktyg som kan hjälpa till att identifiera tecken på agorafobi och ge en indikation på om det är lämpligt att söka professionell hjälp.

Vanliga självutvärderingstest som används för att identifiera agorafobi är Agoraphobic Cognitions Questionnaire (ACQ) som mäter tankar, åsikter och rädslor kopplade till att vistas i situationer som kan utlösa agorafobi och Mobility Inventory for Agoraphobia (MIA) som mäter beteenden.

Vad orsakar agorafobi?

Orsakerna till agorafobi är inte helt klara, men det finns flera teorier för varför det uppkommer. En av dessa är att agorafobi kan uppstå efter en traumatisk händelse, såsom en olycka eller en våldtäkt. Detta kan leda till rädsla för situationer som liknar den traumatiska händelsen. En annan teori är att agorafobi kan vara genetiskt, där personer med en familjehistoria av ångeststörningar eller depression är mer benägna att utveckla agorafobi.

En annan teori är att sk torgskräck kan uppstå som ett resultat av klassisk betingning, där personen associerar en specifik situation eller plats med en tidigare upplevd panikattack. Detta kan leda till att personen undviker den platsen eller situationen i framtiden, vilket kan eskalera till fullständig undvikande av öppna platser och offentliga utrymmen.

Ytterligare en teori är att överdriven uppmärksamhet på interna kroppsliga upplevelser, som exempelvis hjärtslag eller andning kan orsaka problemen. Detta kan leda till en ökad oro för kroppsliga sensationer som kan misstolkas som farliga, vilket i sin tur kan leda till en rädsla för situationer som kan utlösa dessa kroppsliga sensationer.

Sammanfattningsvis är orsakerna till agorafobi komplexa och det finns sannolikt en kombination av genetiska, miljömässiga och psykologiska faktorer som spelar in. Det är viktigt att notera att varje person är unik och att orsakerna kan variera från person till person.

Agorafobi och paniksyndrom

Agorafobi och paniksyndrom är två ångestsjukdomar som ofta är kopplade till varandra. Båda sjukdomarna kan ha en mycket negativ påverkan på personens livskvalitet och kan orsaka allvarliga begränsningar i vardagen. Personer med paniksyndrom kan utveckla agorafobi på grund av rädslan för att drabbas av panikattacker på offentliga platser.

Å andra sidan kan personer med agorafobi som undviker offentliga platser för att minska risken för panikattacker, utveckla paniksyndrom på grund av rädslan för att förlora kontrollen över sina ångestreaktioner. Trots att agorafobi och paniksyndrom är nära besläktade, skiljer de sig åt i sina huvudsakliga symtom och diagnostiska kriterier.

Agorafobi diagnostiseras när rädslan för att befinna sig på platser eller i situationer där det kan vara svårt eller obekvämt att fly eller få hjälp är det primära symptomet. Paniksyndrom diagnostiseras däremot när personen har upprepade panikattacker som är oberoende av specifika situationer. Läs mer om paniksyndrom här (infoga länk).

Behandling av agorafobi

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är den mest evidensbaserade och effektiva psykologiska behandlingen för agorafobi. KBT är en terapiform som fokuserar på att identifiera och förändra de negativa tankar och beteenden som bidrar till agorafobin. Behandling av fobi.

Terapin kan utföras individuellt eller i grupp och består av olika tekniker och strategier för att hjälpa personen att gradvis öka sin exponering för situationsföremål som orsakar ångest. En viktig utmaning i behandlingen av agorafobi är att personen ofta inte vågar lämna huset, vilket kan göra det svårt att genomföra den exponering som är en central del av KBT.

Därför bör behandlingen börja med att gradvis introducera personen till att utforska och utmana ångestframkallande situationer som är mindre utmanande. Det kan till exempel vara att gå ut i trädgården eller ta en kort promenad runt kvarteret. Efterhand ökas gradvis utmaningarna tills personen kan hantera situationer som tidigare var obehagliga eller omöjliga.

Under hela behandlingen arbetar terapeuten med personens negativa tankar och beteenden för att förändra dem till mer realistiska och positiva. Detta inkluderar att identifiera och utmana negativa tankar, lära sig avslappningstekniker för att hantera ångest och öva på nya beteenden i situationer som orsakar ångest.

Mediciner som SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare) och benzodiazepiner kan också användas i behandlingen av agorafobi. SSRI används ofta som en långsiktig behandling för att minska ångestnivån över tid, medan benzodiazepiner kan användas som ett mer akut behandlingsalternativ för att hantera ångest under exponeringsterapin. Det är viktigt att notera att medicinering inte är en ersättning för KBT, utan bör användas som en kompletterande behandling.

Hur kan SveaKBT hjälpa dig som lider av agorafobi?

Våra psykologer på Svea KBT är experter inom psykologisk behandling av agorafobi. Du är varmt välkommen att kontakta oss för ett inledande bedömningssamtal där vi kan rekommendera den bästa psykologen för just dina behov och omständigheter.

Läs mer om andra fobier