Sprutfobi – symtom och behandling
Författare
Psykolog Maria Cagatay
Maria Cagatay är Psykolog med examen från Uppsala universitet. Hennes inriktning är KBT med fokus på ångestsyndrom, depression, stress, trauma, låg självkänsla och andra livskvalitetshämmande tillstånd. Hon har tidigare arbetat inom primärvården.
Vad är sprutfobi?
Sprutfobi, även känd som trypanofobi, spruträdsla är en överdriven rädsla som uppstår vid tanken av och vid direkt exponering för medicinska ingrepp med spruta, kanyl eller nålstick. Detta tillstånd leder ofta till ett stort undvikande av vården vilket kan ha negativa effekter på hälsan och orsaka ett psykiskt lidande.
Våra psykologer som behandlar fobier
Läs mer om våra psykologer som kan hjälpa dig om du lider av en fobi.
Symptom på sprutfobi
Känslor
- Rädsla, obehag och panik vid tanken av eller direkt exponering för sprutor eller andra vassa föremål
Beteenden
- Undvikande av medicinska behandlingar som involverar sprutor eller andra typer av nålar
- Undvikande av provtagning
- Undvikande av läkarbesök och andra vårdkontakter
- Flykt vid vårdkontakt
Fysiologiska symtom
- Hjärtklappningar
- Andfåddhet
- Illamående
- Yrsel
- Högt blodtryck
- Huvudvärk
- Magsmärtor
- Svettningar
- Svimning
Varför svimmar vissa i samband med vaccin och blodprov?
En del med sprutfobi svimmar i samband med vaccin och blodprov på grund av något som kallas för vasovagal synkope. Vasovagal synkope är en typ av reflexrespons som involverar det autonoma nervssystemet och det kardiovaskulära systemet.
När en person känner rädsla eller stress kan det sympatiska nervsystemet, som är har hand om kamp-eller-flykt responsen, bli överaktivt. Vid sprutfobi kan både tanken av och direkt exponering för nålar utlösa denna respons. När det sympatiska nervsystemet aktiveras ökar hjärtfrekvensen och blodtrycket. Hos personer med sprutfobi följs denna aktivering ofta av en plötslig övergång till det parasympatiska nervsystemet, som ansvarar för vila och återhämtning.
Denna snabba övergång kan resultera i en plötslig minskning av hjärtfrekvensen och blodtrycket, vilket leder till ett nedsatt blodflöde till hjärnan. Minskningen av blodflödet till hjärnan kan i sin tur leda till att man faktiskt svimmar. Detta hjälper kroppen att återställa blodflödet till hjärnan då man ofta hamnar i ett horisontellt läge under svimningen. För att motverka detta kan man vid vaccin eller blodprov lägga sig ned istället för att sitta eller stå. Det kan i vissa fall även vara bra att använda sig av olika distraktionsstrategier, som exempelvis prata med en vän eller lyssna på musik.
Om man har lätt för att svimma kan man även göra olika avslappning- och andningsövningar innan vaccinering eller blodprovstagning (Källa).
Exempel på spännings- och avslappningsövning
För att underlätta din sprutfobi finns det övningar man kan genomföra. Här ger några exempel som du kan öva på själv.
- Sätt dig på en bekväm plats
- Spänn musklerna i över- och underkroppen så hårt du bara kan. Håll detta i 10-15 sekunder eller tills du känner värme i ditt ansikte.
- Slappna sedan av i både över- och underkropp
- Efter ca 20-30 sekunder kan du återigen spänna musklerna i över- och underkroppen tills du känner värme i ansiktet
- Gör om alla steg fem gånger
Behandling för sprutfobi
Det finns flera olika behandlingsmetoder man kan använda sig av vid sprutfobi. De två allra vanligaste är psykoterapi och medicinering.
Psykoterapi
Kognitiv beteendeterapi (KBT) har störst evidens för specifika fobier, vilket även inkluderar sprutfobi. I KBT arbetar man med att identifiera och förändra negativa tankar, känslor och beteenden som bidrar till problematiken. En metod som vanligtvis används under behandlingen är något som kallas för ”exponering”.
Exponering innebär att man i en säker och kontrollerad miljö gradvis utsätt för det man fruktar, i detta fall nålar, tills det inte längre framkallar samma respons. Innan exponeringen påbörjas gör man ofta en lista med alla situationer man undviker på grund av fobin och därefter rangordnar de efter svårighetsgrad.
Man börjar med att exponeras för något lättare, till exempel att titta på en spruta, för att sedan gradvis öka svårighetsgraden, genom att till exempel röra sprutan istället. Detta fortsätter man med tills man exponerats för allt på listan eller uppnått ett önskvärt resultat. Eftersom svimning förekommer vid sprutfobi är det vanligt att man även arbetar med olika spännings- och avslappningsövningar för att reglera blodtrycket.
Läs mer om behandling av fobi.
Medicinering:
Vissa läkemedel kan användas för att lindra besvären vid sprutfobi, såsom ångestdämpande medicin eller antidepressiva läkemedel. Medicinering erbjuder dock enbart en tillfällig lösning på besvären och har alltså inga långsiktiga effekter.
Hur kan Svea KBT hjälpa dig som lider av sprutfobi?
Våra psykologer på Svea KBT är experter inom psykologisk behandling av sprutfobi. Du är varmt välkommen att kontakta oss för ett inledande bedömningssamtal där vi kan rekommendera den bästa psykologen för just dina behov och omständigheter.