Musofobi – symtom – orsaker – behandling
Musofobi innebär en stor rädsla för möss och råttor. Det orsakar en stor rädsla, ångest och panik som är oproportionerliga till riskerna.
Vad är musofobi?
Musofobi innebär en överväldigande rädsla för möss och råttor.
Bara att se en bild på en mus eller råtta kan orsaka ett högt stresspåslag. Att leva med musofobi kan innebära stora inskränkningar i vardagslivet.
Relaterade rädslor till musofobi är kontamination, liksom föroreningar eller bakterier. Många med musofobi är rädda för att möss och råttor bär på farliga sjukdomar, loppor eller fästingar som kan smitta av sig.
16 Symtom vid musofobi
- Tankar om att bli smittad
- Orostankar om att något farligt ska inträffa
- Intensiv rädsla
- Ã…ngest och oro
- Försöker fly situationen
- Säkerhetsbeteenden; saker man gör för att minska obehaget eller uthärda situationen.
- Undvikandebeteenden; aktivt undvikande av situationer där möss/råttor kan förekomma.
- Svettningar och darrningar
- Djupare och snabbare andning
- Högt stresspåslag
- Hjärtklappning
- Tryck över bröstet
- Smärta
- Panik
- Illamående och yrsel
- Hyperventilering
Vad orsakar musofobi?
Fobier för djur utvecklas vanligen under barndomen.
För att bli diagnostiserad med specifik fobi krävs det att fobin har förekommit under minst 6 månader. Utifrån ett evolutionärt perspektiv har vi ett medfött biologiskt system som varnar oss för faror, inklusive farliga djur.
Även om råttor och möss nödvändigtvis inte är livshotande så aktiveras ändå detta system som får oss att vilja gå i kamp eller fly situationen.
Hur starkt vi upplever rädsla är till viss del ärftligt, och om man exempelvis växt upp med en närstående som påvisat en stor rädsla för möss och råttor, kan det ha blivit en inlärd rädsla.
Om man själv har haft negativa erfarenheter av möss eller råttor kan detta även vara en starkt bidragande faktor till att man utvecklar musofobi.
Behandling av musofobi
Exponeringsbehandling:
Exponering innebär att man under trygga förutsättningar gradvis närmar sig det man är rädd för. Tillsammans med terapeuten rangordnar man olika situationer utifrån hur ångestframkallande de är.
Man börjar exponeringen med det som väcker minst ångest, till att successivt trappa upp utmaningarna. Vid in-vivo exponering åker man exempelvis tillsammans med terapeuten till en plats där det finns möss eller råttor.
Däremot vid interoceptiv exponering utsätter man sig för ångestframkallande kroppsliga reaktioner, med syfte att öka toleransen för dessa.
Det kan ske genom att man exempelvis får hyperventilera eller ta djupa andetag. Generellt vid exponeringsbehandling ska man lära sig stå ut i obehaget utan att ta till några säkerhets-eller undvikandebeteenden.
Hur kan Svea KBT hjälpa dig?
Lider du av en fobi eller rädsla som hindrar dig i vardagen och som får dig att må dåligt? Vi på Svea KBT har god erfarenhet av att möta människor med olika former av fobier.
Du är varmt välkommen att kontakta oss för ett inledande bedömningssamtal där vi kan rekommendera psykolog och terapi för dig. Vi anpassar behandlingen utifrån just dina behov.