NPF diagnoser
Författare
Psykologkandidat Ebba Oscarsson
Ebba är psykologkandidat och studerar psykologprogrammet vid Umeå Universitet. Hon arbetar med evidensbaserade metoder, såsom KBT, ACT och PDT.
Vad är NPF?
NPF står för “neuropsykiatriska funktionsnedsättningar” och kan beskrivas som en kategori av diagnoser som innefattar neurologiska och psykiatriska symptom, bl.a. tanke-, känslo- och beteendemässiga avvikelser, till följd av annorlunda hjärnfunktion och struktur.
Begreppet i sig syftar på sambandet mellan nervsystemets funktion och vad som krasst anses vara psykiska funktionsnedsättningar. Några exempel på NPF-diagnoser är bl.a. ADHD/ADD, autism, bipolaritet samt Tourettes syndrom. Personer som diagnostiserats med någon typ av NPF löper även ökad risk för psykisk ohälsa i form av ångest och depression.
Vanliga NPF diagnoser
NPF innefattar diagnoserna ADHD, ADD, Autism, Aspergers syndrom, IF intellektuell funktionsnedsättning, Tourettes syndrom tal och språkstörningar.
ADHD – ADD
”Attention Deficit Hyperactivity Disorder- Attention Deficit Disorder” är två diagnoser vars kriterier innefattar bland annat att styra sin uppmärksamhet, hejda impulser och aktivitetsnivå. I praktiken innebär detta att personer som får någon av diagnoserna ofta har svårt att behålla sin uppmärksamhet på ett område.
De har lätt för att bli distraherade och svårt att sätta i gång med och avsluta aktiviteter. Ofta upplever de bristande motivation och trötthet samt har svårt att planera och organisera. Den stora skillnaden mellan diagnoserna är att ADHD inkluderar hyperaktivitet, alltså fysisk och motorisk rastlöshet samt svårigheter att reglera aktivitetsnivå, vilket inte förekommer vid ADD.
Personer som diagnostiseras med ADHD/ADD har ofta en god koncentrationsförmåga och arbetstakt när de sysslar med saker som intresserar dem. Dock är det svårt för dem att behålla koncentrationen när de måste göra saker som inte är omedelbart intressanta. Man tror att det kan bero på att personer som diagnostiserats med ADHD eller ADD enligt forskning har avvikande funktionalitet i bl.a. hjärnans dopaminerga system, vilket gör att de inte upplever samma nivå av belöning och allmänt välbefinnande som personer utan diagnosen.
Autism
Autism är en NPF diagnos som bl.a. innefattar sociala svårigheter, repetitiva beteende- och tankemönster, begränsade och/eller specifika intressen och i många fall även sensoriska avvikelser, exempelvis ökad känslighet för intryck från hörsel, känsel och syn. Det finns dock många olika sätt som man kan uppfylla diagnoskriterierna för autism på, och en formell diagnos säger i praktiken egentligen väldigt lite om en individs funktionsförmåga.
Många personer som diagnostiserats med autism har en god förmåga att känna igen mönster och skapa mental struktur. Dock uppstår svårigheter när avvikelser eller oväntade förändringar från dessa mönster och “strukturer” inträffar. Ofta tycks de sociala svårigheterna grundas i att de många nyanser och förändringar som kan ske under loppet av ett samtal eller en relation är svårförklarliga utifrån fasta strukturer eller mallar.
I kontakten med andra finns en tendens att tolka saker bokstavligt och svårigheter att förstå det som är underförstått. Däremot är en unik förmåga att många har ett specialintresse som de är insatta i, och därav väldigt kunniga om.
Gör ett Autism test
Aspergers syndrom
Aspergers syndrom kan beskrivas som en högfunktionell variant av autism. Det finns fler likheter än skillnader mellan Aspergers syndrom och autism, vilket bidrog till att diagnoserna slogs ihop och numera ses som ett spektrum. Diagnosen gäller fortfarande för de som blivit diagnostiserade med Aspergers syndrom, men det finns möjlighet att efterfråga en uppdaterad diagnos.
Aspergers syndrom är en term som är vanligt förekommande i vardagstal men som formellt inte ges som diagnos längre. Diagnoskriterierna är föränderliga över tid i takt med att de manualer och handböcker som används inom vården revideras. I de senaste upplagorna av DSM och ICD faller diagnosen numera under vad som kallas för autismspektrumstörning. Detta gör att diagnosen nu är ännu spretigare än tidigare.
Intellektuell funktionsnedsättning (IF)
Intellektuell funktionsnedsättning är en diagnos som innebär varaktiga svårigheter med kognitiva, sociala och praktiska färdigheter. Ett kriterium är att den allmänna intellektuella kapaciteten är under genomsnittet i jämförelse med andra i sin åldersgrupp. För att fastställa IF krävs två utredningstillfällen med minst ett års mellanrum.
Personer med IF behöver mer tid än andra för att lära sig saker. Att läsa, skriva och räkna är ofta svårt vid IF. Det är svårt att hänga med i det sociala samspelet och en del har svårigheter att ta på sig kläder själv eller sköta hygienen. I takt med en stigande ålder kan det innebära svårigheter att klara sig självständigt som vuxen.
Tourettes syndrom
Tourettes syndrom är ett tillstånd som innebär en kombination av vokala och motoriska tics. Symptomen uppträder vanligen vid sju års åldern, men kan även debutera tidigare eller senare. Till en börjar uppträder tics mestadels i ansiktet genom ofrivilliga och överdrivna grimaser eller blinkningar. Andra symtom kan vara ryckningar i ben eller armar. Vokala tics utvecklas vanligtvis senare. Dessa kan uttrycka sig genom ofrivilliga, reflexliknande harklingar eller ljud.
I samband med tics har många barn svårt att sitta stilla och vara koncentrerade. I senare ålder brukar många lära sig att dölja sina tics, och uttrycker dem i stället när de är ensamma. Då blir det inte lika synligt för omgivningen att uppmärksamma symtomen.
Tal-och språkstörning
Tal och språkstörning innebär att en persons tal och språk är märkbart nedsatt. Det kan exempelvis uttrycka sig genom att man har ett begränsat ordförråd och nedsatt språkförståelse. Man kan ha problem med vissa uttal av ljud och ord. I samtal med andra kan det bli svårt att tolka vad som sägs, därav leda till missförstånd och begränsningar i det sociala samspelet. Vanligen blir man redan diagnostiserad vid tre-fyra årsåldern. I övrigt brukar personer med tal-och språkstörning ha en normal utveckling.
Läs mer om dyslexi.
Vi erbjuder NPF utredning
Svea KBT erbjuder en privat Neuropsykiatrisk utredning.
Vanliga symtom vid NPF
Symtomen varierar beroende på vilken NPF som förekommer och av vilken grad. Följande är generella exempel på vanligt förekommande symtom.
- Koncentrationssvårigheter
Koncentrationssvårigheter är vanligt förekommande till följd av påtagliga svårigheter att bibehålla samt styra uppmärksamheten. Det blir svårt att fullfölja saker man påbörjat. Det resulterar i många fall till hög stress. - Impulsivitet
Vid hyperaktivitet kan det vara svårt att sitta stilla. Man kan också vara impulsiv som ett resultat av ett bristande omdöme eller bristande självkontroll. - Nedsatta inlärnings-och minnessvårigheter
Vid samtliga NPF-diagnoser förekommer ofta inlärnings- och minnessvårigheter till följd av kognitiva nedsättningar eller koncentrationsproblem. Som ett resultat tar det längre tid att lära sig nya saker. Både vid ADHD och autism är inlärning väldigt intressebaserad – det är enklare att lära sig saker som väcker ett intresse och känns roliga. Läs om inlärningssvårigheter - Motoriska svårigheter
Svårigheter med motoriska rörelseförmågor är vanligt förekommande vid NPF. Det innebär svårigheter att koordinera rörelser eller hålla balansen. Exempelvis kan det vara svårt att knyta sina skosnören eller simma. - Svårigheter i samspel med andra människor
Vid NPF är det ofta utmanande i det sociala samspelet. Det kan exempelvis finnas en bristande förståelse att skilja på sina egna och andras tankar, känslor och handlingar. Flertalet vet inte hur man ska ta kontakt med andra och vad som förväntas i en social situation. Att avläsa sociala regler kan vara mycket svårt. - Svårigheter att bearbeta information
I hjärnan blir det svårt att bearbeta information och sortera alla intryck man får. För många är det besvärligt att exempelvis planera eller strukturera sitt arbete/skolarbete.
Samsjuklighet
Samsjuklighet är vanligt förekommande vid NPF eftersom de ofta är närbesläktade med andra diagnoser. Det finns även en större sårbarhet att utveckla psykisk ohälsa.
Här nedan följer några exempel på vanliga samsjukliga diagnoser vid NPF:
- Autism och IF
- ADHD och IF
- ADHD och autism
- Tourettes syndrom och ADHD
- Dyslexi
- Dyskalkyli
- Epilepsi
- Motorisk koordinationsstörning
- Sömnstörningar
- Depression
- Ångest
- Tvångssyndrom
- Stress-och utmattningssyndrom
- Självskadebeteenden
- Missbruk (vid ADHD)
- Cerebral pares (vid IF)
- Trotssyndrom (vid IF och Tourettes syndrom)
- Ätstörningar (vid autism)
Utredning av NPF
Vid en NPF-utredning får man träffa både läkare och psykolog. Utredningen består av olika delar. Psykologen intervjuar både personen man gör utredningen med och närstående till denna. Man får berätta om vilka svårigheter som föreligger, samt hur den aktuella livssituation och det sociala nätverket ser ut. Nära anhöriga kan få svara på frågor gällande graviditeten, uppväxten och barndomen. Vanligtvis får både personen och anhöriga fylla i skattningsformulär där man skattar exempelvis funktionsnivån i vardagen.
Svea KBT erbjuder privat Neuropsykiatrisk utredning
NPF hos barn – tidiga tecken
De flesta symtom på NPF är synliga redan under den tidiga barndomen. I många fall är det ett kriterium man behöver uppfylla för att kunna ställa en diagnos. Neuropsykiatriska svårigheter blir ofta synliga i skolåldern till följd av skolans krav och miljö.
Följande är exempel på tidiga tecken på de olika NPF-diagnoserna i artikeln. Symtomen kan givetvis variera från person till person.
Autism:
- Lyssnar inte på sitt namn
- Har svårt med ögonkontakt
- Radar upp leksakerna i stället för att leka med dem
- Pekar inte på saker för att dela intresse med andra
- Intresserar sig för saker som snurrar
- Luktar eller slickar på ovanliga saker
- Går mycket på tå
ADHD:
- Svårigheter att bibehålla uppmärksamheten vid lek
- Har svårt att vara lugn och sitta stilla
- Springer ofta omkring
- Lyssnar sällan på direkt tilltal
- Svårigheter att följa instruktioner
- Dåligt tålamod och har svårt att vänta på sin tur
- Lättdistraherad av yttre faktorer
- Motoriska svårigheter
IF:
- Svårigheter att läsa, skriva och räkna
- Långsammare kognitiv utveckling i jämförelse med jämnåriga
- Visar lite intresse för människor i sin omgivning
- Leker inte som andra barn
- Motoriska svårigheter
- Svårigheter att spela enkla spel
- Svårigheter att klä på sig kläder själv
Tourettes syndrom:
- Ofrivilliga och överdrivna grimaser eller blinkningar
- Ryckningar i ben eller armar
- Rastlöshet
- Svårigheter att komma till ro
- Koncentrationssvårigheter
Tal-och språkstörning:
- Lär sig att prata senare än andra jämnåriga
- Begränsat ordförråd
- Uttalssvårigheter av vissa ljud eller ord
- Pratar i korta meningar
- Svårigheter att förstå vad andra säger
- Barnet säger orden i fel ordning
NPF hos ungdomar
I skolan brukar det oftast uppmärksammas om man har nedsatta inlärnings-och minnesförmågor. Många tenderar att påbörja flera uppgifter men har inte koncentrationsförmågan eller motivationen att slutföra dessa. Till följd av detta hänger många inte med i det förväntade studietempot. Ibland misstolkas dessa ungdomar för att vara disträ eller lata. I själva verket handlar det om de påtagliga svårigheter som de kämpar med. Många upplever även ensamhet och hamnar utanför den sociala kretsen. Det kan resultera i låg självkänsla eller självförtroende, stress, ångest eller annan psykisk ohälsa.
NPF hos vuxna
Hos vuxna är inte alltid symtomen lika synbara för omgivningen. Som människor är vi sociala varelser, därav lär sig många att kompensera för eller dölja sina svårigheter. I övrigt har många vuxna med NPF svårt att strukturera vardagen och tenderar att skjuta upp saker. Det kan exempelvis vara stressigt att sköta hemmet och de vardagssysslor som hör till. En bristande tidsuppfattning och framförhållning kan även leda till att man har svårt att komma i tid och hinna med deadlines. Följaktligen ökar risken att utveckla stress-eller utmattningsproblematik.
Vad orsakar NPF?
Det finns ingen enkel förklaring till vad som orsakar de symptom som ligger till grund för NPF-diagnoser. Det finns en koppling till genetisk ärftlighet, men även till epigenetik, alltså hur genernas uttryck påverkas av yttre faktorer. Både genetisk ärftlighet och epigenetik kan därmed spela en roll i uppkomsten av neuropsykiatriska symptom.
Riskfaktorer som kan vara en bidragande faktor till NPF är till exempel påfrestningar under graviditeten eller för tidig födsel. Även förlossningskomplikationer, näringsbrist i moderkakan och syrebrist under fostertiden kan ha en påverkan. Ytterligare en riskfaktor är fetalt alkoholsyndrom. Det uppstå om modern konsumerar alkohol under graviditeten. Det har även visat sig finnas ett samband mellan den biologiska moderns ålder och utvecklingen av autism hos barn.
Varför drabbas pojkar oftare än flickor?
Flera av de neuropsykiatriska diagnoserna är vanligare bland pojkar än hos flickor. En bidragande faktor till denna statistik beror på att fler pojkar upptäcks än flickor – många flickors symptom blir inte uppmärksammade till följd av samhällets normer. De olika diagnoserna kan yttra sig olika hos flickor och pojkar, framför allt under barndomen. Detta påverkar huruvida symtomen upptäcks av omgivningen. Förmodligen finns det ett stort mörkertal, vilket är problematiskt då många blir utan viktiga stödinsatser som hade kunnat sättas in mycket tidigare.
Framför allt upptäcks både autism och ADHD i en senare ålder hos flickor än pojkar. Pojkar tenderar att vara mer utåtagerande, och detta leder till att pojkar lättare faller in under ramen för vad som anses vara symptom på ADHD. Flickornas beteende tolkas snarare som trotsbeteende. Stereotypiskt tänker många att flickor är försynta och mer tysta av sig. Med de fördomarna är det även svårare att upptäcka symtom på exempelvis autism där man ofta är mer passiv än andra.
Kan NPF botas?
NPF går inte att bota. Det är inte heller en sjukdom, utan en funktionsnedsättning. Det finns goda stödinsatser som kan minimera svårigheterna i vardagen. Ju tidigare man utreds för sina symtom, desto större möjligheter är det att sätta in goda insatser i tid.
Behandling av NPF
Det är extra viktigt att man skapar goda rutiner i vardagen. Det kan exempelvis handla om regelbundna mat-och sovtider. Det är också viktigt att prioritera återhämtning samt vilostunder för att må bra. Många använder sig av scheman som ger en översikt över dagen eller veckan. Det skapar tydlighet och minskar även stress.
Förslag på behandlingsåtgärder kan vara att hjälpa patienten att utveckla psykologisk flexibilitet genom mentala strategier för att hantera förändringar, motgångar och sensoriska intryck. Väldigt ofta kan man underlätta inlärningsprocessen genom att använda relevanta metaforer som kopplar till någonting som patienten redan förstår.
Övrigt i terapi kan man jobba med att öka kunskapen om sin funktionsnedsättning. Genom att skapa en större förståelse över sina svårigheter är det lättare att finna acceptans. Närstående kan även få stöttning och rådgivning om hur vardagliga situationer kan hanteras. Att hitta verktyg och strategier underlättar vardagen för hela familjen.
Kognitiva och kommunikativa hjälpmedel
Kognitiva hjälpmedel gör det enklare att förstå och bearbeta information. Bildstöd, timstock, checklistor och färgmarkeringar är några exempel på kognitiva hjälpmedel. Kommunikativa hjälpmedel finns också i olika former, till exempel alternativa och kommunikativa hjälpmedel (AKK) och tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK).
Stöd och åtgärder
Vid NPF är man berättigad habilitering där man kan få stöd och rådgivning. Många känner sig annorlunda till följd av sin funktionsnedsättning och upplever en stor sorg över det. Det finns även stöd till anhöriga för deras eget mående. Att vara förälder till ett barn med NPF kan väcka blandade känslor. Det är inte ovanligt att känna rädsla eller oro över sitt barn. Oavsett ovillkorlig kärlek till sitt barn upplever många en sorg över situationen.
Vid autism och IF är man berättigad att söka stöd via LSS. Insatser som LSS kan erbjuda är rådgivning, personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse utanför det egna hemmet, korttidstillsyn för skolungdom över 12 år, boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar, bostad med särskild service för vuxna och daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar arbete och utbildning.
Vid IF/IF och autism har man en rättighet att ansöka om anpassad skola under grundskolan och gymnasiet. Flera lärosäten erbjuder även kurser som är särskilt anpassade för funktionsnedsättningar samt erbjuder pedagogiskt stöd, exempelvis att man får längre tid vid examinationer
Sammanfattning
Sammanfattningsvis är NPF ett samlingsnamn för flera neuropsykiatriska diagnoser. ADHD, autism, intellektuell funktionsnedsättning, Tourettes syndrom och tal-och språkstörning är de vi tagit upp i denna artikel. Det finns en stor variation vad gäller en persons funktionsnivå. Därmed blir det viktigt att se till varje persons unika förmågor och anpassa stödet efter dess behov.
Hur kan Svea KBT hjälpa vid NPF?
Våra psykologer kan stötta och hjälpa dig vid en NPF diagnos. Vi utför även privata NPF utredningar. Kontakta oss idag för mer information.