ADD – Attention Deficit Disorder
Författare: Hanna Hagenrud
Medicinskt granskad av Leg. Psykolog Caroline Erkers.
Vad är ADD?
ADD betyder attention deficit disorder och är en neuropsykiatrisk diagnos vars främsta kännetecken är problem med att upprätthålla och bibehålla koncentrationen. Diagnosen ADD räknas som en specificerad form av huvuddiagnosen ADHD och är relativt vanligt förekommande. ADD är ADHD utan hyperaktivitet med främst uppmärksamhetssvårigheter.
A – attention (uppmärksamhet)
D – deficit (brist)
D – disorder (störning)
Vad är skillnaden mellan ADD och ADHD?
Skillnaden mellan ADD och ADHD handlar om att ADD inte innehåller en hyperaktiv del vilket ADHD har. För personer med diagnosen ADD centreras problematiken endast kring svårigheter med bibehållen uppmärksamhet. Det finns även en tredje variant för personer som bara har problem med hyperaktivitet. Inom forskningen används ADD och ADHD synonymt med varandra och ADHD är ett samlingsnamn för alla diagnoser med uppmärksamhetssvårigheter.
5 ADD symtom
Här följer 5 vanliga symtom på ADD som ofta förekommer hos vuxna personer med en fastställd diagnos. Problem med uppmärksamhet, nedsatt mental uthållighet, lätt att bli distraherad, motivationsproblem och oorganiserad.
1. Problem med uppmärksamhet
Ett vanligt symtom vid ADD är svårigheter med uppmärksamhet och att koncentrera sig på något eller att bibehålla uppmärksamheten på en uppgift.
2. Nedsatt mental uthållighet
Nedsatt mental uthållighet är vanligt vid ADD. Det är utmanande att under en längre tid fokusera på en uppgift.
3. Lätt att bli distraherad
Lätt att bli distraherad av yttre stimuli som ljus, ljud eller andra sinnesintryck är ett vanligt symtom.
4. Upplever motivationsproblem
Den som lider av ADD kan ofta uppleva svårigheter med att finna motivation till uppgifter som personen inte finner något intresse i, trots att uppgiften är av vikt.
5. Problem med organiseringen
Den som lider av ADD har ofta lätt att tappa bort nödvändiga eller viktiga saker och kan upplevas som oorganiserad.
Våra psykologer
Hos Svea KBT arbetar många psykologer som kan hjälpa dig med ADD.
Diagnoskriterier för ADD
För att som barn få diagnosen ADD ska man uppfylla minst 6 av 7 symtom på uppmärksamhetssvårigheter och som vuxen ska man ha minst 5 av 7 symtom.
Uppfyller man också kriterierna för hyperaktivitet/impulsivitet diagnostiseras man istället med ADHD. Symtomen för ADD ska ha förelegat under en period på minst 6 månader, ska ha uppkommit före 12 års ålder och vara närvarande i minst två områden (som på arbetet, socialt eller i hemmet). De 9 symtomen man utgår ifrån vid bedömningen är;
- Ouppmärksam på detaljer eller gör ofta slarvfel
- Svårigheter med att bibehålla uppmärksamhet
- Lyssnar sällan på direkt tilltal
- Svårigheter med att följa instruktioner
- Svårigheter med att organisera uppgifter eller aktiviteter
- Undviker eller ogillar uppgifter som kräver mental uthållighet
- Tappar ofta bort nödvändiga saker
- Är lättdistraherad av yttre stimuli eller ovidkommande tankar
- Ofta glömsk i vardagen.
ADD utredning.
Gör vårt ADD-test:
Vad orsakar ADD?
Det finns ingen klar orsak till varför en person utvecklar ADD, men man har genom forskning lyckats identifiera tre huvudkategorier av riskfaktorer som ökar sannolikheten. Ofta samspelar ett flertal av dessa.
- Genetik: Om man har någon anhörig eller nära släkting som själv har diagnosen ökar sannolikheten för att själv utveckla den.
- Miljö: Vissa faktorer i miljön kan spela en roll. Ett exempel på en sådan miljöfaktor är att man från tidig ålder får i sig bly i för stora mängder.
- Utvecklingsrelaterade faktorer: Om fostret i kritiska utvecklingsstadier får komplikationer med det centrala nervsystemet kan risken för att utveckla ADD öka. Andra utvecklingsrelaterade riskfaktorer är om mamman rökt eller druckit alkohol under graviditeten samt om man föds för tidigt.
ADD hos vuxna
Problematiken för vuxna med ADD involverar ofta svårigheter med val och att arbeta effektivt, hemsysslor och ekonomi, att balansera jobbet med sociala relationer samt föräldraskap och partnerskap.
Då personer med ADD ofta tenderar att ha svårt med att bibehålla uppmärksamheten på uppgifter de saknar intresse för kan exempelvis saker som ekonomi eller hemsysslor bli lidande. Precis som för barn med ADD kan även vuxna med diagnosen ha svårt med sociala relationer, såväl med jämnåriga som med nära anhöriga.
ADD hos flickor
För flickor med ADD manifesteras problematiken främst med svårigheter med uppmärksamhet samt i sociala relationer. För diagnosen ADD är könsskillnaden mellan diagnosens yttrande inte så markant, men något övervägande för sociala svårigheter för flickor.
För diagnosen ADHD som även inkluderar aspekter av hyperaktivitet och impulsivitet beskrivs skillnaden mellan pojkar och flickor som högre. Här rör sig problematiken för pojkar mer kring utåtagerande och impulsivt beteende, där problematiken för flickor snarare rör uppmärksamhet och sociala svårigheter och liknar således mer problematiken vid ADD. Läs om ADD symtom hos tjejer.
Behandling av ADD
Det finns två huvudsakliga behandlingsalternativ för personer med ADD vilka är via medicinering eller psykosociala interventioner som terapi. Ofta kombineras dessa för en så kallad multimodal behandling, det vill säga att man använder sig av fler än en behandlingsmetod för bästa resultat.
- Medicinering: För att behandla ADD är medicinering med psykofarmaka vanligt. Vanliga preparat är exempelvis Concerta eller Ritalin. Dessa preparat är narkotikaklassade och brukar kallas för centralstimulerande läkemedel. Syftet med medicinen är att stärka och balansera nivåerna av neurotransmittorer i hjärnan.
- Terapi: Det är vanligt att behandla ADD med psykoterapeutisk behandling genom exempelvis KBT och par- eller familjeterapi. Syftet med dessa interventioner är att hjälpa personen att förstå diagnosen ADD samt tillhandahålla verktyg som gör ADD lättare att leva med. Exempel på sådana verktyg kan vara att bli bättre på att hålla tider, hjälp att organisera, stöttning i akademiska eller relationerna svårigheter, främja sociala relationer, höja självkänslan, stärka relationer samt strategier till problemlösning.
4 tips för att underlätta i vardagen när du har ADD
Här följer 4 tips på vad en person med diagnosen ADD själv kan göra för att underlätta i vardagen.
- För en lista på saker att göra. Att skriva upp saker som borde eller måste göras kan agera som en bra hjälpreda för att både för att komma ihåg och för att motivera till att genomföra uppgiften.
- Bryta ner uppgifter i deluppgifter. Genom att dela uppgiften i mindre delar kan uppgiften kännas lättare att ta itu med.
- Arbeta utefter en rutin. Genom att få in en rutin på vart man exempelvis placerar saker som nycklar eller vilken tid man går ut med soporna kan göra det lättare att både göra och komma ihåg uppgiften.
- Fråga om hjälp. Det är helt okej att be om hjälp men saker som känns utmanande. Exempelvis genom att be om stöttning i skolan eller på arbetsplatsen för att anpassa uppgifter efter sina behov.
ADD hos barn
ADD hos barn kan vara svårt att urskilja ifrån vanliga skillnader i barns utveckling. Frustration från vårdnadshavarna är inte ovanligt då barnet till synes inte klarar av vad som kan förväntas från jämnåriga. Symtomen blir ofta först tydliga när barnet blivit äldre, och diagnosen missas därför ofta i yngre åldrar.
För barn med ADD tenderar problematiken att bland annat manifesteras genom samspelet med jämnåriga och vuxna, kommunikationssvårigheter och i skolmiljön. För vissa barn med ADD kan sociala relationer med jämnåriga vara svåra och en känsla av ensamhet är inte ovanligt.
På grund av problematiken med uppmärksamhet kan skolan vara lite kämpig, och för många barn med ADD är stöttning i skolan därför viktig. Stöttningen kan ske genom exempelvis genom påminnelser om inlämningar eller genom extra stöttning i att förklara uppgifter.
Hur kan Svea KBT hjälpa vid ADD
Våra psykologer har lång erfarenhet av neuropsykiatriska utmaningar. Hos oss får du både hjälp och stöttning i din vardag. Vi kan även genomföra privata ADHD / ADD utredningar. Kontakta oss idag för mer information.