ADHD Mediciner
I den är artikeln få du en översikt över vilka mediciner som vanligen används vid behandling av ADHD. Mediciner kan lindra symtomen och bidra till ökat fokus, uppmärksamhet och minskad impulsivitet. Medicinering ska alltid ske i samråd med läkare och följas upp kontinuerligt.
Författare
Ebba Oscarsson
Ebba är psykologkandidat och studerar psykologprogrammet vid Umeå Universitet. Hon arbetar med evidensbaserade metoder, såsom KBT, ACT och PDT.
Mediciner vid behandling av ADHD
KBT och andra former av psykoterapi är vanliga behandlingsmetoder vid ADHD som kan vara mycket hjälpsamma. I KBT kan man t.ex. arbeta med känsloreglering, öka kunskapen om ADHD och hitta goda strategier för att hantera olika situationer. Men i vissa fall är terapi inte tillräckligt – ibland är läkemedelsbehandling nödvändigt för att man ska kunna ta till sig terapi och få det att fungera i vardagen. ADHD kan både behandlas enskilt med medicinering eller i kombination med psykoterapi.
Vi på Svea KBT är legitimerade psykologer och skriver därmed inte ut medicin. Vid behov av medicin hänvisar vi till läkare som har befogenhet att skriva ut recept.
Vanliga biverkningar vid ADHD mediciner
Alla reagerar olika på ADHD-mediciner. En del upplever många symtom, medan andra inte upplever några alls. I de flesta fall minskar biverkningarna efter några veckor, men ibland kan man behöva ändra dos eller prova olika mediciner tills man hittar den rätta. Detta görs alltid i samråd med läkare så att det sker på ett kontrollerat sätt.
Följande är exempel på vanliga biverkningar:
- Sömnstörningar
- Muntorrhet
- Huvudvärk
- Magont
- Minskad aptit
- Viktnedgång
- Illamående
- Aggressivitet
- Ökad ångest
- Nedstämdhet
- Självmordstankar
Våra psykologer stöttar och hjälper
Läs mer om våra psykologer och hur de kan stötta vid ADHD och de utmaningar som det innebär.
Vanliga ADHD mediciner
För närvarande finns det fem substanser som är godkända i Sverige vid behandling av ADHD;
- metylfenidat
- dexamfetamin (endast godkänd för barn och unga upp till 18 år, lisdexamfetamin,
- atomoxetin
- guanfacin (endast godkänd för barn och unga upp till 18 år).
De vanligaste ADHD-medicinerna kan delas in i två grupper; centralstimulerande och icke-centralstimulerande läkemedel.
Centralstimulerande läkemedel
påverkar det centrala nervsystemet genom att öka signalsubstanser i hjärnan, såsom dopamin och noradrenalin. De centralstimulerande läkemedlen är narkotikaklassade. De flesta innehåller metylfenidat, som tidigare nämnts, är förstahandsvalet vid behandling för både vuxna och barn. Det finns nämligen mest vetenskaplig forskning på metylfenidat, och har visat ge störst effekt på gruppnivå.
Concerta
Concerta innehåller den aktiva substansen metylfenidat och har en verkningseffekt på ca 12 immar. Vanligen ger Concerta en större i mitten på dagen, ungefär efter lunch. Medicinen kommer i depottabletter som ska tas på morgonen. De behöver sväljas hela, och inte delas, krossas eller tuggas på.
Ritalin
Ritalin innehåller den aktiva substansen metylfenidat och har en verkningstid på ca 6–8 timmar. Ritalin tas på morgonen och finns både som tabletter och kapslar. Tabletterna kan ge en något kortare verkningstid än kapslarna. Tabletterna går att dela på. medan kapslarna inte får delas, krossas eller tuggas på.
Equasym
Equasym Depot innehåller den aktiva substansen metylfenidat och har en verkningstid på ca åtta timmar. Equasym Depot består av kapslar som tas på morgonen. Kapslarna kan sväljas hela, alternativt går kapseln att öppna för att strö ut innehållet och ta i samband med mat.
Elvanse
Elvanse är ett amfetaminpreparat och innehåller substansen lisdexamfetamin. Elvanse har en verkningstid på 12 timmar och kommer i kapslar. Kapslarna kan både sväljas hela men de går även att öppna så att man kan strö ut innehållet tillsammans med mat.
Attentin
Attentin är också ett amfetaminpreparat och innehåller substansen dexamfetamin. Attentin har en kortare verkningstid på ca 4 timmar. De kommer endast i tabletter och är avsedda att svälja. Attentin är endast godkända för barn mellan 6–17 år.
Icke-centralstimulerande läkemedel
är inte narkotikaklassade och är därmed inte beroendeframkallande. De påverkar främst nivåerna av noradrenalin i hjärnan. I jämförelse med de centralstimulerande läkemedlen, tar de icke-centralstimulerande läkemedlen längre tid innan de ger den önskade verkningseffekten. I vissa fall upplevs inte den fulla effekten förrän efter några veckor.
Dessa läkemedel brukar föreslås när centralstimulerande läkemedel inte lett till önskad effekt eller när biverkningar inte gått över. De kan även användas som ett komplement i behandling till de centralstimulerande läkemedlen.
Atomoxetin
Atomoxetin har en längre verkningstid på 24 timmar. Den finns både i flytande form och kapslar som tas dagligen. Kapslarna ska sväljas hela och inte öppnas. Hos barn och unga är dosen beräknad efter kroppsvikt. I början av behandlingen kan effekten komma långsamt och inte förrän efter fyra veckor brukar medicinen utvärderas för att se om det gett önskad effekt.
Intuniv
Intuniv innehåller den aktiva substansen guanfacin. Intuniv finns bara i tablettform och tas en gång om dagen, antingen på morgon eller kvällen. Vanliga biverkningar vid Intuniv är trötthet, och därför kan medicinen föreslås att tas på eftermiddagen. Den fulla effekten kommer inte alltid omedelbart och märks ibland inte förrän efter två veckor. Intuniv är endast godkänt för barn mellan 6–17 år.
Hur påverkas hjärnan av ADHD mediciner?
Grundhypotesen vid ADHD är att vissa områden i hjärnan är underaktiva. Enligt forskning har personer med ADHD en avvikande funktionalitet i bl.a. hjärnans dopaminsystem, vilket gör att de inte upplever samma nivå av belöning och allmänt välbefinnande som personer utan diagnosen. Detta gör enligt hypotesen att de ofta söker sig till beteenden som frisätter dopamin. Syftet med ADHD-mediciner är därmed att öka signalsubstanserna, inklusive dopamin, i dessa områden.
ADHD går inte att bota, däremot kan symtomen lindras med hjälp av medicin. Den önskade effekten som eftersträvas är att medicinen ska bidra till ökat fokus och koncentration samt minska impulsivitet och hyperaktivitet. I övrigt kan medicinering leda till en bättre funktion i vardagen och ökat välbefinnande.
Kan jag ta ADHD medicin utan att ha ADHD?
ADHD-mediciner avråds från de som inte blivit diagnostiserade med ADHD. Centralstimulerande läkemedel är narkotikaklassade, vilket innebär att det finns risker att utveckla beroendeproblematik. Medicinering ska alltid ske i samråd med läkare.
ADHD medicin och alkohol
ADHD-medicin ska inte brukas tillsammans med alkohol i hänseende till de risker som finns. Exempelvis kan biverkningar av medicinen förvärras och bland annat leda till ökad ångest, nedstämdhet, yrsel, dåsighet samt illamående. Att förtära alkohol i samband med ADHD-medicin kan till och med innebära allvarliga risker, såsom hjärtklappning, hjärtstopp och andra kardiovaskulära sjukdomar.
Alla individer reagerar olika på mediciner och blandat med alkohol är det oförutsägbart vad för konsekvenser individen drabbas av. Därför är det viktigt att man följer den ordinerade dosen som läkaren angett, och inte dricker så länge ADHD-medicinen har en verkan i kroppen. Precis som vad gäller andra läkemedel bör man vara försiktig och alltid fråga läkaren om man är osäker.
ADHD mediciner för vuxna
Enligt behandlingsrekommendationen är läkemedel med metylfenidat oftast förstahandsvalet hos vuxna upp till 65 år, såsom Concerta och Ritalin. Elvanse Vuxen och Atomoxetin är även godkända för vuxna och ses vanligen som andrahandsval vid behandling. Däremot är inte Equasym, Attentin och Intuniv godkända vid ADHD-behandling hos vuxna. Bland annat beror det på att det inte finns tillräckligt med vetenskapligt stöd för att rekommendera dessa hos vuxna.
För många vuxna med ADHD blir medicineringen livsförändrande. De kan ha kämpat med sina svårigheter under en lång tid och inte lyckats finna goda strategier. Medicinering kan bidra till att man enklare kommer i gång med uppgifter som brukar vara svåra, och att man även lyckas slutföra dem. Vidare kan detta leda till att man presterar bättre i arbetet eller skolan och att stressen minskar, något som är vanligt förekommande vid ADHD.
Tillsammans med en förbättrad koncentrationsförmåga, upplever många ¨att de får lättare att komma till ro och att hyperaktiviteten och impulsiviteten reduceras. De bidrar till en ökad förmåga att kontrollera sig och att man t.ex. fungerar bättre i sociala sammanhang.
ADHD mediciner för barn
Läkemedelsbehandling brukar vanligen övervägas hos barn vid svårare former av ADHD och när anpassningar i hemmet eller skolan inte lyckats förbättra situationen. ADHD-mediciner kan i sådana fall vara en förutsättning för att barnet ska kunna ta emot psykologiskt och pedagogiskt stöd. Dels kan det bidra till att skolgången förbättras, dels öka det allmänna välbefinnandet hos barnet.
De flesta ADHD-mediciner är godkända för barn från 6-års ålder. Även vid behandling av barn är läkemedel som innehåller metylfenidat ofta förstahandsvalet, t.ex. Concerta, Ritalin och Equasym. Ytterligare godkända läkemedel för barn är bland annat Elvanse, Attentin, Atomoxetin och Intuniv. Dessa brukar vanligen användas som andra-eller tredjehandsval i behandling.
h anteckningar underlättar förmågan att minnas saker, scheman skapar tydlighet i vardagen och en visuell timer, t.ex. en timstock är bra att använda sig av om man upplever svårigheter med tid. För många är det även av ett stort värde att få prata med någon om sina svårigheter och situationen man befinner sig i.
Hur kan Svea KBT hjälpa dig med ADHD?
Svea KBT kan hjälpa dig eller en närstående som har ADHD. Vi erbjuder även privat ADHD utredning där du kan träffa både läkare och psykolog för en ordentlig diagnos om du misstänker att du har ADHD. Om du vill veta mer om behandling eller utredning är du välkommen att kontakta oss så rekommenderar vi hur du går vidare.