Språkstörning
Språkstörning (DLD), är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som orsakar svårigheter med att läsa, tala, skriva eller förstå talat språk.
Författare
Psykologkandidat Hanna Hagenrud
Vad är en språkstörning?
Språkstörning (DLD), är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som orsakar svårigheter med att läsa, tala, skriva eller förstå talat språk. Problematiken kan manifestera sig i såväl verbalt som icke-verbalt språk.
För barn är språkstörning en relativt vanlig funktionsnedsättning och förekommer både som en isolerad diagnos eller i kombination med andra diagnoser som exempelvis intellektuell funktionsnedsättning eller autism. För att få diagnosen språkstörning ska problematiken uppstå under barnets tidiga utveckling och kan inte bättre förklaras av någon neurologisk sjukdom, skada eller deformitet i talapparaten, psykisk utvecklingsproblematik, som konsekvens av miljöfaktorer eller av sensoriska störningar. (ICD-10).
Symtom vid språkstörning
- Svårigheter att lära sig nya ord
- Problem med att hänga med och delta i konversationer
- Begränsat användande av komplext språk
- Svårigheter med att “finna rätt ord”
- Återkommande grammatiska felaktigheter
- Lässvårigheter
- Problem att förstå figurativt språk
- Desorganiserat historieberättande.
Olika typer av språkstörning
1. Expressiv språkstörning
Om man har en expressiv språkstörning har man problem med att tala och uttrycka sig till andra men har en intakt språkförståelse (ICD-10).
2. Fonologisk språkstörning
Fonologisk språkstörning innebär svårigheter med att forma vissa eller hela delar av språkljud (ICD-10).
3. Pragmatisk språkstörning
Personer med en pragmatisk språkstörning har svårigheter med samspelsaspekten av kommunikation.
4. Semantisk språkstörning
Semantisk språkstörning innebär en begränsning och/eller avsaknad av ett komplett ordförråd.
5. Impressiv språkstörning
Personer med en impressiv språkstörning innebär en nedsatt språkförståelse som även brukar ackompanjeras av en nedsatt förmåga till att skapa språk (ICD-10).
6. Grammatisk språkstörning
En grammatisk språkstörning innebär en nedsättning i förståelsen och användandet av korrekt grammatik.
Våra psykologer stöttar och hjälper
Läs mer om våra psykologer och hur de kan stötta och hjälpa vid funktionsnedsättningar.
Språkstörning hos barn
Hos barn med diagnosen språkstörning är det vanligt med en nedsättning i förmågan att ta till sig språk och information samt vara sena i att själva utveckla sin kommunikation (Oxford health, 2021). Hur språkstörningen uttrycks skiljer sig från barn till barn och kan komma att förändras med ålder. Vanliga symtom hos barn är:
- Sent utvecklat tal
- Svårigheter med nya ord samt att delta i konversationer
- Har svårt att förstå direktiv eller instruktioner
- Återkommande grammatiska fel.
När barnen blir äldre och kommer upp i skolåldern kan problematiken skifta till svårigheter med att läsa eller skriva. Språkstörningen kan försvåra sociala interaktioner vilket kan leda till svårigheter med sociala relationer.
Vad orsakar språkstörningar?
Språkstörningar kan uppkomma som svar på utvecklingsrelaterade tillstånd eller vara förvärvade, det vill säga genom sekundära skeenden som trauma mot huvudet eller av neurologiska åkommor. Det finns ingen känd orsak till varför en person får en språkstörning, men forskning visar på ett samspel mellan genetiska faktorer och faktorer i miljön som bidrar till en förändring i hjärnans utveckling.
Koppling till andra diagnoser och tillstånd
- Intellektuell funktionsnedsättning
Diagnosen intellektuell funktionsnedsättning är en psykiatrisk diagnos som innefattar en nedsättning i kognitiv, praktisk och social förmåga (MINI DSM-5). För en person med diagnosen intellektuell funktionsnedsättning är symtom på nedsatt kommunikativ förmåga vanligt, och kan ställas isolerat eller i samsjuklighet med någon språkstörning. Läs mer om intellektuell funktionsnedsättning.
- Autism
Diagnosen autism består i huvudsak av två problemområden: svårighet till social kommunikation samt repetitiva mönster eller intressen (MINI DSM 5). Då en del av diagnosen innefattar sociala nedsättningar kan förmågan till samspel komma att påverkas och därför likna och/eller överlappa med en pragmatisk språkstörning. Läs om autism.
Läs mer om språkstörningar
Dyslexi
Dyskalkyli
Selektiv mutism
Inlärningssvårigheter
Utredning för språkstörning
För att få diagnosen språkstörning går man vanligen till en logoped som gör en utredning om patientens verbala- och icke-verbala förmåga. Utredningen inkluderar observationer från logopenden, intervjuer med patienten och dess anhöriga samt standardiserade tester som testar patientens språknivå.
Andra typer av talproblem
1. Dyslexi
Dyslexi innefattar en svårighet att läsa till svar på en nedsättning i förmågan att identifiera språkljud. Symtomen varierar beroende på ålder men inkluderar bland annat svårigheter med att läsa, stava samt uttala ord felaktigt. Läs mer om dyslexi.
2. Försenad språkutveckling
Försenad språkutveckling liknar en språkstörning på många sätt då de centrala symtomen är en nedsättning i jämförelse med jämnåriga. För barn med försenad språkutveckling brukar problematiken upphöra runt 3 års ålder.
3. Afasi Brocas och Wernickes
Personer som har språkstörningen afasi har svårigheter med att skriva, tala, läsa eller att förstå det man får till sig. Personer med afasi behöver inte ha någon koppling till brister i intelligens. Afasi kommer i två olika varianter; Brocas och Wernickes afasi där namnet avgörs av vilket område i hjärnans språkcentrum som är påverkat.
4. Apraxi
Personer med apraxi upplever svårigheter med att koordinera rörelser med språkorganen tunga och läppar för att producera tal.
5. Stamning
Diagnosen stamning innebär bland annat att man upprepar ljud, ord, delar av ord, adderar extra ljud eller förändrar ordets längd. Stamning kan vara väldigt psykiskt påfrestande och medföra känslor av skam och frustration.
Behandling av språkstörning
För personer med en språkstörning rekommenderas behandling av en logoped och en psykolog där man tillsammans jobbar på att stärka personens förmåga att uttrycka sig och ta till sig språk. Med rätt kompetens kan de som möter personer med språkproblematik hjälpa till att utveckla dennes kommunikation. För att underlätta kommunikationen kan man ta hjälp av diverse hjälpmedel. “Alternativ kompletterande kommunikation” är ett vanligt sådant och brukar förkortas till AKK. Beroende på vilken typ av hjälpmedel ämnar AKK underlätta i tre olika domäner; hjälpmedel som möjliggör kommunikation, som komplement till språk eller som alternativ till förståelse eller uttryck.
Hur kan Svea KBT hjälpa vid språkstörning?
Hos Svea KBT kan du få en utredning och diagnos vid misstanke om Neuropsykiatrisk nedsättning. Vi erbjuder även behandling och rådgivning.
Neuropsykiatrisk utredningReferenser
American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mentaldisorders (5th ed.). Pilgrim press. DOI: 10.1176/appi.books.9780890425596
Brackenbury, T., & Pye, C. (2005). Semantic deficits in children with language impairments: issues for clinical assessment. National Library of Medicine. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15801504/
Joanisse, M. F., & Seidenberg, M. S. (1998). Specific language impairment: a deficit in grammar or processing? Cellpress, volym 2(nummer 7), sida 240-247. DOI: 10.1016/S1364-6613(98)01186-3
Kaneshiro, N. K. (2022). Speech and Language Disorders. Penn Medicine. https://www.pennmedicine.org/for-patients-and-visitors/patient-information/conditions-treated-a-to-z/speech-and-language-disorders
Marrus, N., & Hall, L. (2018). Intellectual disability and language disorder. National Library of Medicine. DOI: 10.1016/j.chc.2017.03.001
Mayo Clinic. (2022). Diseases and conditions: dyslexia – symptoms and causes. Mayo Clinic. https://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/dyslexia/symptoms-causes/syc-20353552
Miniscalco, C. (2022). Språkstörning/DLD. Gillbergcentrum – Göteborgs Universitet. https://www.gu.se/gnc/sprakstorningdld
National Institute on Deafness and Other Communication Disorders (NIH). (2022).
Developmental language disorder. NIH Pub. https://www.nidcd.nih.gov/health/developmental-language-disorder
Ortiz, L., & Sjölund, A. (2015). Motiverande samtal vid autism och adhd. Natur Kultur akademiskt.
Oxford Health. (2021). Developmental Language Disorder (DLD). NHS Oxford Health. https://www.oxfordhealth.nhs.uk/cit/resources/dld/
World Health Organization (WHO). (1993). The ICD-10 classification of mental and behavioral disorders. World Health Organization.
Zachik, C., Popivker, Z., Vasa, R., & Landa, R. (2017). Communication disorders. Johns Hopkins psychiatry guide. https://www.hopkinsguides.com/hopkins/view/Johns_Hopkins_Psychiatry_Guide/787034/all/Communication_Disorders