Språkstörning
Språkstörningar (DLD) orsakar svårigheter med att läsa, tala, skriva eller förstå talat språk. Utmaningarna kan existera trots normal motorik och hörsel.
Vad är en språkstörning?
Språkstörning (DLD, Developmental Language Disorder) är en utvecklingsrelaterad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar förmågan att förstå eller uttrycka sig med språk.
Det kan visa sig som svårigheter att läsa och förstå text, att tala och hitta rätt ord, att skriva sammanhängande eller att förstå det andra säger; ibland i en av dessa områden, ibland i flera samtidigt.
Dessa svårigheter kan existera trots normal hörsel, motorik och allmän begåvning.
Språkstörning är en av de vanligaste funktionsnedsättningarna hos barn, ungefär 7 % av alla barn uppfyller kriterierna. Den förekommer både isolerat och tillsammans med diagnoser som autism, ADHD eller intellektuell funktionsnedsättning.
För att diagnosen ska ställas ska problematiken ha uppstått under barnets tidiga utveckling och inte bättre förklaras av annan neurologisk skada, hörselnedsättning eller miljöfaktorer (ICD-10).
Symtom vid språkstörning
Vanliga symtom vid språkstörning inkluderar:
- Svårigheter att lära sig nya ord
- Problem med att hänga med och delta i konversationer
- Begränsat användande av komplext språk
- Svårigheter med att “finna rätt ord”
- Återkommande grammatiska fel
- Lässvårigheter
- Problem att förstå figurativt språk
- Desorganiserat historieberättande
Olika typer av språkstörning
1. Expressiv språkstörning
Om man har en expressiv språkstörning har man problem med att tala och uttrycka sig till andra men har en intakt språkförståelse (ICD-10). Personen förstår vad som sägs men har svårt att själv formulera meningar, ofta med begränsat ordförråd och korta yttranden.
2. Fonologisk språkstörning
Fonologisk språkstörning innebär svårigheter med att forma vissa eller hela delar av språkljud (ICD-10). Det visar sig som uttalsfel som ”tos” istället för ”kors” eller att vissa språkljud helt utelämnas, även när motoriken fungerar normalt.
3. Pragmatisk språkstörning
Personer med en pragmatisk språkstörning har svårigheter med samspelsaspekten av kommunikation. Det kan handla om att inte tolka tonläge, kroppsspråk eller sociala koder rätt, att hålla en samtalstråd eller att förstå underförstådda budskap och ironi.
4. Semantisk språkstörning
Semantisk språkstörning innebär en begränsning och/eller avsaknad av ett komplett ordförråd. Personen kan ha svårt att hitta rätt ord och använder ofta vaga uttryck som ”den där grejen” eller hänger upp sig på enstaka ord.
5. Impressiv språkstörning
Personer med en impressiv språkstörning innebär en nedsatt språkförståelse som även brukar ackompanjeras av en nedsatt förmåga till att skapa språk (ICD-10). Personen kan ha svårt att följa instruktioner, missförstår frågor och behöver ofta upprepningar.
6. Grammatisk språkstörning
En grammatisk språkstörning innebär en nedsättning i förståelsen och användandet av korrekt grammatik. Tecken är felaktig böjning av verb, ändelser som faller bort och problem med ordföljd, även hos äldre barn där grammatik vanligtvis ska vara på plats.
Språkstörning hos barn
Språkstörning hos barn debuterar ofta redan under de första åren och syns tydligast när språket normalt börjar utvecklas snabbt. Hur svårigheterna ser ut förändras med ålder.
Förskoleåldern (1–5 år):
- Sent utvecklat tal
- Begränsat ordförråd
- Svårt att sätta ihop ord till meningar
- Svårt att förstå direktiv eller frågor
Lågstadiet (6–9 år):
- Problem med läsning och stavning
- Svårt att lyssna och bearbeta muntliga instruktioner
- Återkommande grammatiska fel
- Begränsad förmåga att berätta sammanhängande
Tonåren och uppåt:
- Svårigheter med läsförståelse av längre texter
- Problem med skriftspråk och uppsatser
- Begränsad förmåga att uttrycka komplexa resonemang
- Påverkan på sociala relationer och självkänsla
Eftersom språket är centralt för inlärning påverkar språkstörning ofta hela skolgången. Tidig logopedinsats och anpassningar i förskolan/skolan kan göra en stor skillnad.
Vad orsakar språkstörningar?
Språkstörningar kan uppkomma som svar på utvecklingsrelaterade tillstånd eller vara förvärvade, det vill säga genom sekundära skeenden som trauma mot huvudet eller av neurologiska åkommor.
Det finns ingen känd orsak till varför en person får en språkstörning, men forskning visar på ett samspel mellan genetiska faktorer och faktorer i miljön som bidrar till en förändring i hjärnans utveckling.
Koppling till andra diagnoser och tillstånd
Språkstörning och intellektuell funktionsnedsättning
Diagnosen intellektuell funktionsnedsättning är en psykiatrisk diagnos som innebär en nedsättning i kognitiv, praktisk och social förmåga (MINI DSM-5).
För en person med diagnosen är symtom på nedsatt kommunikativ förmåga vanligt, och kan ställas isolerat eller i samsjuklighet med någon språkstörning.
Språkstörning och autism
Autism består i huvudsak av två problemområden: svårighet till social kommunikation samt repetitiva mönster eller intressen (MINI DSM 5). Då en del av diagnosen innefattar sociala nedsättningar kan förmågan till samspel komma att påverkas och därför likna och/eller överlappa med en pragmatisk språkstörning.
Utredning för språkstörning
För att få diagnosen språkstörning går man vanligen till en logoped som gör en utredning om verbal- och icke-verbal förmåga. Utredningen inkluderar observationer från logopenden, intervjuer med patienten och dess anhöriga samt standardiserade tester som testar språknivå.
Andra typer av talproblem
1. Dyslexi
Dyslexi innebär svårigheter med att läsa som följd av en nedsatt förmåga att identifiera språkljud. Symtomen varierar beroende på ålder men inkluderar bland annat svårigheter med att läsa, stava samt uttala långa ord felaktigt.
2. Försenad språkutveckling
Försenad språkutveckling liknar en språkstörning på många sätt då de centrala symtomen är en nedsättning i jämförelse med jämnåriga. För barn med försenad språkutveckling brukar problematiken upphöra runt 3 års ålder.
3. Afasi Brocas och Wernickes
Afasi uppstår när en hjärnskada påverkar språkförmågan och innebär svårigheter med att skriva, tala, läsa eller att förstå vad andra säger. Afasi kommer i två olika varianter; Brocas och Wernickes afasi där namnet avgörs av vilket område i hjärnans språkcentrum som är påverkat.
4. Apraxi
Personer med apraxi upplever svårigheter med att koordinera rörelser med språkorganen (tunga och läppar) för att producera tal.
5. Stamning
Stamning innebär bland annat att talet störs av upprepade ljud eller stavelser, och ofrivilliga pauser. Stamning kan vara väldigt psykiskt påfrestande och medföra känslor av skam och frustration. ljud eller stavelser, ofrivilliga pauser eller långa förlängningar av enskilda ljud.
Behandling av språkstörning
Om du har en språkstörning rekommenderas främst logopediska insatser, ofta i samarbete med förskola, skola och anhöriga.
Målet är att stärka språkförmågan, kompensera för svårigheter och förebygga sekundära problem som låg självkänsla, social ångest eller skolmisslyckande.
Logopedisk behandling: Riktade övningar mot det område som är drabbat: ordförrådsträning vid semantiska svårigheter, fonologisk träning vid uttalssvårigheter, grammatikträning, pragmatisk träning för sociala samtalsfärdigheter.
AKK – Alternativ och Kompletterande Kommunikation: Hjälpmedel som bildstöd, tecken som stöd (TAKK), kommunikationskartor eller appar som ersätter eller kompletterar talat språk.
Anpassningar i skolan: Visuellt stöd, längre tidsfrister, korta tydliga instruktioner, möjlighet att svara muntligt istället för skriftligt eller tvärtom.
KBT hos psykolog: Vid sekundära symtom som social ångest, undvikande av sociala situationer eller låg självkänsla. KBT behandlar inte språkstörningen i sig men kan förbättra livskvalitet och förmåga att fungera i sociala och yrkesmässiga sammanhang.
Stöd till familjen: Föräldrautbildning och vägledning kring hur man bäst stöttar språkutvecklingen i hemmet.
Hur kan Svea KBT hjälpa vid språkstörning?
Hos Svea KBT kan du få en utredning och diagnos vid misstanke om neuropsykiatrisk nedsättning. Vi erbjuder även behandling och rådgivning.
Kontakta ossReferenser
American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mentaldisorders (5th ed.). Pilgrim press. DOI: 10.1176/appi.books.9780890425596
Brackenbury, T., & Pye, C. (2005). Semantic deficits in children with language impairments: issues for clinical assessment. National Library of Medicine. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/15801504/
Joanisse, M. F., & Seidenberg, M. S. (1998). Specific language impairment: a deficit in grammar or processing? Cellpress, volym 2(nummer 7), sida 240-247. DOI: 10.1016/S1364-6613(98)01186-3
Kaneshiro, N. K. (2022). Speech and Language Disorders. Penn Medicine. https://www.pennmedicine.org/for-patients-and-visitors/patient-information/conditions-treated-a-to-z/speech-and-language-disorders
Marrus, N., & Hall, L. (2018). Intellectual disability and language disorder. National Library of Medicine. DOI: 10.1016/j.chc.2017.03.001
Mayo Clinic. (2022). Diseases and conditions: dyslexia – symptoms and causes. Mayo Clinic. https://www.mayoclinic.org/diseases-conditions/dyslexia/symptoms-causes/syc-20353552
Miniscalco, C. (2022). Språkstörning/DLD. Gillbergcentrum – Göteborgs Universitet. https://www.gu.se/gnc/sprakstorningdld
National Institute on Deafness and Other Communication Disorders (NIH). (2022).
Developmental language disorder. NIH Pub. https://www.nidcd.nih.gov/health/developmental-language-disorder
Ortiz, L., & Sjölund, A. (2015). Motiverande samtal vid autism och adhd. Natur Kultur akademiskt.
Oxford Health. (2021). Developmental Language Disorder (DLD). NHS Oxford Health. https://www.oxfordhealth.nhs.uk/cit/resources/dld/
World Health Organization (WHO). (1993). The ICD-10 classification of mental and behavioral disorders. World Health Organization.
Zachik, C., Popivker, Z., Vasa, R., & Landa, R. (2017). Communication disorders. Johns Hopkins psychiatry guide. https://www.hopkinsguides.com/hopkins/view/Johns_Hopkins_Psychiatry_Guide/787034/all/Communication_Disorders