Tics

Psykolog Matilda Forsberg

Författare

Psykolog Matilda Forsberg

Matilda har psykologexamen från Karlstads universitet och har sedan dess arbetat med barn, ungdomar och vuxna. Hon har erfarenhet av olika typer av ångesttillstånd, låg självkänsla, stressrelaterad ohälsa, neuropsykiatriska svårigheter, depression och relationsproblem. 

Vad är tics?

Tics är ofrivilliga och återkommande rörelser och ljud. Det kan till exempel handla om ofrivilla rörelser i ansiktet, med kroppen eller olika typer av läten. De upplevs ofta svåra att kontrollera eller hålla tillbaka.

Tics kan se ut på många olika sätt och kan förändras över tid hos en och samma person. Även om tics inte är något farligt så kan vissa besväras av sina tics. En del som har tics uppfyller kriterierna för den neuropsykiatriska diagnosen tourettes syndrom som bland annat innebär förekomst av både vokala och motoriska tics under minst ett år. Det är dock många som har tics någon period i livet utan ha tourettes syndrom.

Olika typer av tics

Det finns huvudsakligen två typer av tics: motoriska tics och vokala tics. Ibland kan tics innefatta socialt opassade beteenden. Det kan till exempel vara att utropa svordomar eller könsord, eller härma vad någon annan säger, detta kallas för koprolali. Det kan också var motoriska tics som att vidröra någon på ett opassande sätt, visa långfingret eller obscena gester, vilket kallas kopropraxia.

I vissa fall kan ticsen riskera att skada en själv, till exempel om de handlar om att dunka sitt huvud i bordet eller slå sig själv. Detta kan göra att ticsen upplevs mer besvärliga. De kan också skapa negativ uppmärksamhet från omgivningen om de uppfattar ticsen som provocerande eller kränkande. Tics kan ibland kan se viljestyrda ut trots att de är ofrivilliga, framför allt komplexa tics.

Motoriska tics

Motoriska tics är tics som tar sig i uttryck som rörelser med kroppen eller i ansiktet. Exempel på motoriska tics är:

  • Rynka på näsan
  • Kraftiga blinkningar
  • Rycka med huvudet eller axlarna
  • Flaxa med armarna/händerna
  • Hoppa till när du går
  • Göra gester
  • Röra föremål
  • Härma vad någon annan gör

Vokala tics

Vokala tics är tics som tar sig uttryck som ljud eller läten. Exempel på vokala tics är:

  • Grymta
  • Harkla sig
  • Fnysningar
  • Vissla
  • Ofrivilliga ord eller meningar
  • Härma vad någon annan säger

Tics hos barn

Tics är betydligt vanligare hos barn än hos vuxna. Oftast debuterar tics i tidig skolålder och är som starkast i tidigt tonår. Därefter avtar de vanligtvis under senare tonår.

Våra psykologer stöttar och hjälper

Våra psykologer hjälper dig med de utmaningar som en NPF diagnos kan innebära. Läs mer om våra behandlare:

Andrea W
City – Hötorget
Liselotte S
Vasastan
Jakob H
Vasastan
Olivia E
Täby
Sara M
Kungsholmen
Viktoria M
Kungsholmen
Malin B
Göteborg
Lovisa L
Uppsala
Wendela W
Göteborg
Lina S
Vasastan
Christoffer M
Stockholm city
Petra N
Göteborg
Matilda N
Östermalm
Martin S
Södermalm
Julia S
Kungsholmen
Susanna M
Solna

8 Tips för att hjälpa barn som har tics

1. Förebygg och minska stress

Tics förvärras ofta av stress och oro. Genom att stabilisera måendet och ha fungerande rutiner gällande exempelvis sömn, kost, motion och roliga aktiviteter kan ticsen minska.

2. Ge inte negativ uppmärksamhet till ticsen

Att be barnet sluta med ticsen eller på andra sätt uppmärksamma ticsen i negativ mening kan både leda till att ticsen i sig, samt barnets lidande av dem, ökar. Försök att normalisera ticsen och prata om dem på ett neutralt och öppet sätt.

3. Andnings- och avslappningsövningar

Tics förekommer oftare om du är spänd. Att lära ditt barn att andas djupt och slappna av i kroppen kan minska ticsen.

4. Jobba på ett tics i taget

Välj ut ett tics i taget att jobba på om barnet har flera tics och vill försöka minska på dem på egen hand. Vilket känns bekvämast för ditt barn att börja med? Utforska hur det känns när ett tics är på gång och i vilka situationer det brukar uppkomma, på så vis kan barnet lära sig tidiga signaler på ticset och försöka stå emot impulsen.

5. Prova motrörelser

Motrörelser är rörelser som gör det betydligt svårare att genomföra sitt tics. Ofta handlar det om rörelser som är tvärtom från ticset och fungerar på så vis som en blockering. Det kan till exempel vara att trycka armen mot sidan för att motverka att flaxa eller att spänna hals/nackmuskler för att motverka att slänga med huvudet.

6. Prata om vilket stöd ditt barn vill ha

Fråga hur ditt barn vill att du stöttar. Frågor att ställa är exempelvis om barnet vill att du påpekar när hen gör sina tics? Ska du vänta in och se om barnet gör sina motrörelser, i så fall hur länge? Hur vill ditt barn bli uppmuntrat? Hur ska ni prata om ticsen med andra? Om ditt barn vill jobba på att minska på sina tics är det troligt att det kommer vara tufft och obekvämt i början, då är uppmuntran och stöd viktigt.

7. Se ticsen som en oinbjuden gäst

Att sätta ett namn på sina tics, gärna med humor, och se på dem som en oinbjuden gäst skapar distans till ticsen. Det kan göra det lättare att prata om och hantera dem.

8. Ha tålamod

Ha tålamod, stress och oro kan smitta av sig till barnet och förvärra ticsen eller lidandet av dem. Tics behöver inte heller innebära besvär för barnet och är inte någonting som nödvändigtvis behöver strävas efter att bli av med. Vid stora besvär kan det vara svårt att hantera på egen hand, då kan det vara en god idé att söka hjälp hos någon professionell.

Hur Länge pågår tics?

Omfattningen på tics kan skilja sig åt mycket. De kan vara avgränsade och kortvariga (enkla tics) exempelvis ryckningar eller en plötslig vissling. De kan också vara mer långvariga och avancerade (komplexa tics) exempelvis vidröra ett föremål ett antal gånger eller härma någon annans beteende.

Vad orsakar tics?

Orsaken till varför vissa drabbas av tics är oklar. Tics kan vara ärftligt, det är större risk att drabbas om någon i din familj också har tics. Tics är mer vanligt hos killar än hos tjejer.

Tics hos vuxna

Tics är ovanligare hos vuxna än hos barn. Oftast minskar eller försvinner ticsen med åldern, men för vissa förekommer tics även i vuxen ålder. En del som har tics i vuxen ålder lär sig i större utsträckning att kontrollera dem när de är i offentliga sammanhang och uttrycker dem hemma.

Tics och OCD

Många som har OCD har också tics. Ibland kan det vara svårt att avgöra om handlingarna egentligen är tics eller tvång. Då kan det vara hjälpsamt att först få en behandling som är anpassad för tvångssyndrom.

Tics och adhd

Tics är vanligt vid ADHD. Om du har ADHD kan medicinering hjälpa mot dina tics eller underlätta när du ska försöka minska på dina tics. Centralstimulerande medicin kan i vissa fall leda till tillfälligt ökade tics. Om du har både ADHD och tics så börjar man oftast jobba med de symtom som orsakar störst lidande i behandling.

Tics och autism

Det är vanligt att tics förekommer i samband med autism. Tics kan ibland likna de stereotypa beteendena (stimming) som är vanliga vid autism, till exempel att gunga fram och tillbaka, flaxa med händerna eller upprepa ord. Ibland kan det vara svårt att urskilja vad som är tics och vad som är självreglerande beteende. Dessa beteenden behöver inte vara problematiska, men de kan behöva regleras om de orsakar besvär för sig själv eller andra.

När får man tics?

Tics kan uppkomma i alla typer av situationer och ser olika ut för olika personer. Ofta kan man finna ett mönster i när man får sina olika tics, exempelvis i sociala situationer eller när man är stressad. Ibland kan man lära sig hålla tillbaka sina tics när man är bland andra, då finns det ofta ett starkt behov att få utlopp för sina tics när man är hemma eller kan gå undan. Tics förekommer inte när man sover.

Tics vid ångest och stress

Ångest, stress och oro kan trigga och förvärra tics. Om du eller ditt barn har tics kan det vara bra att fundera på i vilka situationer de brukar uppkomma och om de förvärras vid ångest och stress. Det kan vara bra att förebygga stress och ångest för att minska ticsen samt lära sig nedvarvningsstrategier. Andnings- och avslappningsövningar kan vara hjälpsamma för att varva ned.

När bör jag söka hjälp för tics?

Du kan behöva söka hjälp för tics när du upplever att dina tics ställer till problem eller lidande för dig. Tics är inte farligt och går ofta över av sig själv, men i vissa fall kan ticsen ställa till med besvär i exempelvis sociala situationer, i skolan eller hemma. Det kan upplevas särskilt jobbigt om ticsen är kraftiga, omfattande eller ofta återkommande. Då finns det hjälp att få.

Behandling av tics

Tics kan behandlas med läkemedel eller terapi, vanligtvis KBT.

I en KBT-behandling får du vanligtvis arbeta med att öka förståelsen för dina tics och i vilka situationer de uppkommer för att sedan lära dig olika strategier för att stå emot ticsen. En grundläggande kartläggning av hur just dina tics ser ut blir utgångspunkten för behandlingen. Du får exempelvis lära dig att identifiera tidiga signaler på dina tics, så kallade förkänningar. Du får öva på att stå emot impulser och göra så kallade motrörelser som förhindrar dig från att kunna utföra ticset. Motivation, andningsövningar och avslappning ingår också ofta i en tics-behandling.

I vissa fall kan medicinering hjälpa mot kraftiga tics. Vid medicinering är det viktigt att väga fördelar mot eventuella nackdelar i form av biverkningar. Om du har samsjuklighet med exempelvis ADHD eller depression kan medicinering mot detta också underlätta dina tics.

Hur kan Svea KBT hjälpa dig?

Svea KBT kan hjälpa dig som besväras av dina tics. Våra psykologer är kunniga inom tics och relaterade tillstånd. Varmt välkommen att kontakta oss idag om du önskar rekommendation om psykolog och behandlingsmetod för just dina omständigheter.

Läs mer om Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar: