ADHD

ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsvariation som innebär svårigheter med koncentration, impulskontroll och att reglera sitt beteende. I den här artikeln berättar psykologen Julia mer om ADHD. Du får också en checklista med adhd symtom hos vuxna.

Psykolog Julia Stenbrinck

Författare

Leg. Psykolog Julia Stenbrink

Julia Stenbrink arbetar på vår mottagning på Kungsholmen i Stockholm. Julia har en psykologexamen från Karolinska Institutet med inriktning KBT.

Vad är ADHD?

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är en neurospsykiatrisk diagnos som innebär uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitetsstörning. ADHD är en samling av beteenden och svårigheter som leder till svårigheter i vardagen. Att det är en neuropsykiatrisk diagnos innebär att diagnosen beskriver beteenden och svårigheter som uppkommer från att det finns skillnader i hur hjärnan fungerar jämfört med personer som inte har ADHD.

A – attention (uppmärksamhet)
D – deficit (brist)
H – hyperactivity (hyperaktivitet)
D – Disorder (störning)

ADHD symtom hos vuxna

ADHD kännetecknas av flera olika symtom. Vissa uppvisar alla symptom, medan andra bara uppvisar några problem. Nedan kan du checka av vad för tecken på ADHD du uppvisar:

Du upplever svårigheter med tider

Du är ofta sen, du glömmer bort tider, du prokrastinerar och du struntar i uppgifter som är tråkiga

Du har en negativ

Du känner dig dålig då saker ofta går fel

Du är impulsiv

Du säger saker du inte borde, du gör slarvfel, du tänker inte på konsekvenser innan du agerar

Du har svårigheter att organisera dig

Du har svårt att prioritera vilken uppgift du ska göra först, du har svårt att få en överblick på det du behöver göra

Du har hyperfokus

Du kan fastna länge på saker du tycker är väldigt intressanta och du kan ibland bli så koncentrerad att du inte märker det som händer omkring dig

Du upplever ofta trötthet

Du har sömnproblem, det tar mycket energi från dig att fokusera i vardagen och du har använt mer energi än vad som är nödvändigt vid tidigare tillfälle

Du har svårigheter med känslor

Du känner dig ofta överväldigad, irriterad eller uttråkad, du gör negativa saker för att ta hand om dina känslor

Du har Svårigheter att fokusera

Du blir ofta distraherad, du missar detaljer, du gör inte klart uppgifter och du lyssnar dåligt när andra pratar, även om du försöker

Du har bristande motivation

Du har svårt att börja med uppgifter eller aktiviteter och du har svårt att slutföra uppgifter eller aktiviteter

Du har fysiska problem med hälsan

Du äter oregelbundet och obalanserat, du glömmer att ta medicin och du tränar inte ordentligt

Du har ett missbruk

Du försöker lindra jobbiga känslor med alkohol eller droger, du har svårt att känna av dina egna gränser kring alkohol.

Vill du får mer svar kring dina ADHD symtom? Gör ett gratis ADHD test online

Våra psykologer

Våra kompetenta psykologer kan hjälpa dig som lider av ADHD. Vi kan även erbjuda utredning för adhd. Läs mer om våra psykologer.

Andrea W
City – Hötorget
Liselotte S
Vasastan
Jakob H
Vasastan
Olivia E
Täby
Sara M
Kungsholmen
Viktoria M
Kungsholmen
Malin B
Göteborg
Lovisa L
Uppsala
Wendela W
Göteborg
Lina S
Vasastan
Christoffer M
Stockholm city
Petra N
Göteborg
Matilda N
Östermalm
Martin S
Södermalm
Julia S
Kungsholmen
Susanna M
Solna

ADHD-utredning och att få en diagnos

Hur vet man om man har ADHD?

För att veta om man har ADHD behöver man genomföra en neuropsykiatrisk utredning. Detta innebär att man via diverse test undersöker hur exempelvis minne, inlärning, planering, impulskontroll och uppmärksamhet fungerar jämfört med resten av befolkningen.
Läs om ADHD utredning för vuxna.
Läs om ADHD utredning för barn.

Vad beror ADHD på?

ADHD beror till stor del på genetik. Ärftlighet uppskattas förklara cirka 74-90% av fallen av ADHD. Sannolikheten att få ADHD kan även öka med vissa sjukdomar, för tidig födsel och alkohol under graviditeten. Man märker av ADHD i beteenden, upplevelser och i skillnader i hjärnans uppbyggnad.

Vilka områden i hjärnan påverkas av ADHD?

Det finns flera områden i hjärnan som fungerar lite annorlunda hos personer med ADHD jämfört med personer utan ADHD.

1. Hippocampus

Hippocampus ansvarar kring vissa typer av minne. Detta innefattar bland annat minnet angående händelser och fakta. Hippocampus hjälper även till med annan typ av minneslagring och att plocka fram dessa minnen när de behövs. Denna skillnad kan förklara att många med ADHD har svårt att minnas instruktioner som sker i flera led.

2. Amygdalan

Amygdalan är ett annat område i hjärnan som ser annorlunda ut hos personer med ADHD. Amygdalan bidrar också till vissa minnesfunktioner, men utmärker sig via sin funktion av kodning av känslor. En av amygdalans viktigaste uppgiter nämligen att bearbeta och etikettera känslor som rädsla, ilska och njutning.

Amygdalan hjälper oss att avgöra om saker är hotfulla eller inte. Skillnaden i amydalans funktion skulle därför kunna bidra till en annan upplevelse av vad som är ett hot och inte och därmed eventuellt bidra till att en person med ADHD kan reagera större på vissa saker än vad personer utan ADHD tycker är rimligt, eller bidra till den impulsivitet som är vanlig bland personer med ADHD. Exakt på vilket sätt amygdalan fungerar annorlunda hos personer med ADHD är dock inte helt klarlagt.

3. Basala ganglierna

Basala ganglierna består av flera mindre delar som har visat sig se annorlunda ut hos personer med ADHD.

  • Putamen: Vissa personer med ADHD kan uppvisa svårigheter eller förseningar med sin motorik. Detta kan bero på ett område i hjärnan som heter putamen. Det har visat sig vara annorlunda hos personer med ADHD. Putamen är ett område som har hand om motorik, bland annat inlärning, planering och utförande av rörelser.
  • Svanskärnan: Forskning har visat att svanskärnan, som en är en del av basala ganglierna, fungerar på ett annat sätt hos personer med ADHD. Det är svanskärnans uppgifter handlar bland annat om att styra målinriktat beteende och även motivation.
  • Accumbenskärnan: Accumenbenskärnan har en del i hjärnans belöningssystem. Den hjälper till att bearbeta belöningar och koppla ihop stimuli med bra känslor. Det kan tänkas vara förklara att personer med ADHD ofta drivs mer av snabba belöningar.

Påverkar ADHD hur intelligent man är?

ADHD påverkar ofta hur bra man presterar i skolan, men det är trots det inte en indikator på intelligens. När man genomgår en neuropsykiatrisk utredning för att se om man har ADHD så ska intelligensnivån alltid testas. Det innebär inte att man automatiskt på något sätt är mindre smart än personer utan ADHD.

Testningen av intelligens sker för att utesluta att eventuella ADHD-symptom beror på en lägre begåvning. Det finns nämligen vissa svårigheter som är vanliga både hos personer med ADHD och personer med lägre IQ. Har du genomgått en utredning för ADHD och inte fått en diagnos av Intellektuell funktionsnedsättning indikerar det att du befinner dig i normalspannet av intelligens eller högre.

Hur vanligt är det med ADHD i Sverige?

Man uppskattar att ungefär 5–7 procent av Sveriges befolkning har ADHD, vilket är samma som övriga världen. Antalet personer som får en ADHD-diagnos har ökat under de senaste åren, men eftersom diagnosen ADHD kräver att man har mer svårigheter än majoriteten av befolkningen så kommer alltid personer med ADHD vara en minoritet även om fler får diagnosen nu än tidigare.

Har alla lite ADHD?

Ja och nej. För att få ADHD så gäller det att man har mer besvär än majoriteten av befolkningen, dvs att man har det extra svårt, i minst två områden av sitt liv. Detta innebär att man antingen har ADHD eller inte. Alla kan alltså inte ha lite ADHD då det går emot själva definitionen av tillståndet, men alla kan, i olika utsträckning uppleva ADHD-symptom.

Skillnaden mellan ADHD och ADD?

ADD står för Attention Deficit Disorder det vill säga nästan samma sak som ADHD står för. ADD är numera en undergrupp till ADHD och inte en separat diagnos. ADD eller ADHD med huvudsakligen ouppmärksamhet som det också kallas är en undergrupp av ADHD där man inte har svårigheter med hyperaktivitet eller impulssvårigheter.

Vad är skillnaden mellan NPF och ADHD?

NPF är en förkortning på Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller funktionsvariation och är ett samlingsbegrepp för flera olika diagnoser. Ibland refereras ADHD som en ”NPF-diagnos”. Det finns fler NPF-diagnoser än ADHD, som exempelvis autism, Tourettes och språkstörningar. Dessa diagnoser beskriver att det finns skillnader i hur hjärnan uppfattar och bearbetar saker jämfört med de flesta andra.

ADHD hos kvinnor och tjejer

ADHD yttrar sig något annorlunda hos kvinnor än hos män. De är vanligt att ADHD missas hos kvinnor och tjejer på dels på grund av skillnaderna, dels för att tjejer är duktiga på att dölja symptom. En tydlig skillnad mellan könen är att större andel tjejer än killar har undergruppen av ADHD som förut kallades ADD.

Tjejer är ofta inte lika synligt hyperaktiva som killar, men kan vara hyperaktiva i sitt inre. Det är även vanligt att tjejer uppvisar som mest svårigheter efter 12 års ålder i högstadiet eller gymnasiet när det inte längre går lika bra att kompensera för sina symptom med andra förmågor.

ADHD hos barn

ADHD är en neuropsykiatrisk diagnos vilket innebär att man redan från barndomen har dessa svårigheter med sig. För att få en ADHD-diagnos krävs det att man behöver visa symptom innan 12års ålder. För små barn kan det vara svårt att särskilja ADHD-symptom med beteenden som är typiska för småbarn. Det är samma symptom för vuxna som barn, men eftersom barn och vuxna rör sig i olika miljöer och har olika nivåer av förmågor så uttrycks dess något olika.

Du hittar mer information om hur ADHD påverkar specifikt barn samt en checklista med symptom på nedanstående länk.

När blir ADHD ett hinder?

ADHD kan bli ett hinder i många situationer, för att få diagnosen krävs att det blir ett hinder i minst två områden av livet. Dessa områden kan bland annat vara i skolan, i arbetet, i det sociala, i hobbyprojekt, i hemmet eller i romantiska relationer. Vissa personer med ADHD har svårigheter i alla områden av sitt liv, medan andra bara blir begränsade i vissa specifika områden.

ADHD blir ofta ett hinder i skolan då det ställs mycket krav på att man behöver sitta stilla länge och koncentrera sig. Det kan även bli problem på jobb som ställer liknande krav som i skolan eller i det sociala då personer med ADHD kan råka slänga ut sig saker utan att tänka sig för eller avbryta mycket. Det kan även bli svårt i hemmet, i projekt eller i ekonomin då dessa områden ställer krav på att man ska kunna planera, organisera och slutföra uppgifter.

Det finns hjälpmedel och strategier för många av dessa situationer när ADHD kan bli ett hinder, så det som har varit ett hinder för dig med ADHD behöver inte fortsätta vara det om du söker hjälp för dina besvär.

Vilka positiva egenskaper associeras med ADHD?

Många har nog hört att ADHD ibland kan refereras till som en superkraft. Även om skillnaderna i hur man fungerar med ADHD kan göra det svårt att fungera optimalt i många avseenden så finns det vissa bra egenskaper som tycks förekomma ofta hos personer med ADHD. Det är vanligt att personer betraktas som kreativa, detta skulle kunna bero på att personer med ADHD ofta byter var de har sitt fokus, vilket kan tänkas leda till att de är duktiga på att komma på nya idéer och associationer.

Personer med ADHD kan ibland även ha något som kallas för hyperfokus. Detta kan låta lite skumt med tanke på att ADHD kännetecknas av att ha svårt att fokusera, men faktum är att personer med ADHD ofta har förmåga att hamna i lägen där de har väldigt gott fokus. Dessa lägen sker oftast när personen upplever optimal stimulans av omgivningen och har ett intresse för det personen ska fokusera på.

Personer med ADHD kan ofta även uppfattas som spontana och sociala då de ofta drivs av snabba belöningar som adrenalinkickar eller att någon skrattar åt deras skämt. Detta skulle även kunna förklaras av att personer med ADHD ofta går mer på impuls och därför inte alltid hålls tillbaka av vissa osäkerheter som skulle kunna uppstå om man hade tänkt igenom de man sa eller gjorde mer. Vilka egenskaper man har är självklart även till stor del beroende på hur man är som person och den miljö man är uppväxt i.

Finns det någon koppling mellan ADHD och andra diagnoser eller psykiska problem?

Det är vanligt att ha andra psykiska besvär samtidigt som man har ADHD. Några vanliga diagnoser och besvär som brukar förknippas med ADHD är autism, depression, beroende, ångest och sömnsvårigheter.

ADHD och Autism

ADHD och autism är båda neuropsykiatriska diagnoser. De har båda hög ärftlighet och det är relativt vanligt att personer har både ADHD och autism. Personer med ADHD har nämligen en större sannolikhet att ha autism än personer utan ADHD. Personer med autism har även en större sannolikhet att ha ADHD än personer utan autism.  

ADHD och Autism har en del överlappande symptom. Det är vanligt för båda grupperna att vara svåra att avbryta när de pratar om saker de tycker om och att ha svårigheter att sitta still. Vid autism är det vanligt att man har en viss överkänslighet kring vissa typer av stimuli, precis som att personer med ADHD också kan vara mer känsliga för att ha rätt nivå av ett stimuli.

ADHD och depression

ADHD kan ibland leda till en depression. När ADHD inte blir behandlat kan detta leda till att konsekvenser i livet som gör en person sårbar för att utveckla en depression. Dessa konsekvenser kan exempelvis vara att hamna utanför socialt, eller inte känna att man presterar lika bra som alla andra.

ADHD och beroende

Personer med ADHD tycks vara extra sårbara för att utveckla beroenden. Detta kan tänkas bero på att personer med ADHD ofta påverkas mer av snabba klickar samt att de kan ha negativa känslor till följd av svårigheter kopplat till ADHD som de vill dämpa på något sätt.

ADHD och ångest

Det är vanligt att personer med ADHD även lider av ångest. Varför detta är vanligt är inte helt klart. Det kan tänkas bero, åtminstone delvis, på att ADHD gör det svårare att regelbundet utföra självomhändertagande beteenden, samtidigt som det ökar sannolikheten att göra saker på impuls, vilket kan leda till konsekvenser som triggar ångest.

ADHD och sömnsvårigheter

Många personer med ADHD kan uppleva sömnsvårigheter. Detta beror på att personer med ADHD kan uppleva svårigheter att reglera inre signaler och att upprätthålla rutiner som bidrar till en god sömnhygien. Även behandlad ADHD kan ge sömnsvårigheter då en biverkning av en del ADHD-mediciner är sömnsvårigheter.

ADHD och trotssyndrom

Trotssyndrom är vanligare bland barn med ADHD än hos barn utan. Detta är inte så konstigt då trotssyndrom bland annat innebär svårigheter att hantera jobbiga känslor, vilket är vanligt hos personer med ADHD. Det innebär även svårigheter att följa regler och tendenser att säga emot vuxna, vilket både impulsivitet och hyperaktivitet kan bidra till.

ADHD och sociala svårigheter

ADHD kan leda till att en person är ganska impulsiv och har svårt att koncentrera sig, vilket kan detta visa sig i sociala sammanhang på ett negativt sätt. Det är exempelvis vanligt för personer med ADHD att avbryta andra när de pratar eller att råka säga saker som de inte har tänkt igenom. Det kan även vara så att andra uppfattar att personer med ADHD som dåliga lyssnare då de kan ha lätt att tappa fokus i konversationer eller glömma bort saker som den andra personen tycker att hen borde komma ihåg.

Att leva med ADHD

När man lever med ADHD så kan man välja att anpassa livet efter sin ADHD eller att försöka anpassa sig själv efter livets förväntningar. Att anpassa livet efter sin ADHD kan innebära att exempelvis välja yrke och sociala sammanhang som spelar till sina styrkor. När det gäller yrken är det ofta mer kreativa eller sociala jobb som inte har en massa fasta deadlines och eller krav på tydlig struktur. Att välja sociala sammanhang kan innebära att röra sig i kretsar där planer sker mer spontant och det är folk är mer förlåtande om man exempelvis avbryter.

Vill man i stället försöka passa in i roller och delar av livet som inte är anpassade för personer med ADHD kan man välja att gå i behandling eller ta del av annat stöd för sin ADHD.

Behandling vid ADHD

  1. KBT: Kognitiv beteendeterapi kan hjälpa personer med ADHD att öva upp sin koncentrationsförmåga, att strukturera, planera och att skapa rätt förutsättningar för att leva ett bra liv med ADHD. Det kan även hjälpa med psykiska svårigheter som uppkommit till följd av ADHD.
  2. Medicinering: Se mer information nedan
  3. Andra hjälpmedel: Det finns olika typer av hjälpmedel som är utvecklade för att hjälpa personer med ADHD att hålla rutiner och organisera sig. Detta kan exempelvis inkludera checklistor, scheman och system för påminnelser.
  4. Anhörigstöd: Det finns grupper som anhöriga till personer med ADHD kan gå i för att lära sig mer om ADHD och hur de kan vara bättre stöd för sina närstående. Dessa grupper kan hjälpa anhöriga att stötta personer med ADHD både på ett emotionellt plan och att bidra till mer praktiska förutsättningar för att hen ska fungera så bra som möjligt i vardagen.
  5. Träning: Träning är något som har visat sig bidra till en minskning av hyperaktivitet, ouppmärksamhet och impulsivitet hos personer med ADHD. Detta kan tänkas ha att göra med att dopaminnivåerna i hjärnan påverkas av träning.

KBT behandling vid ADHD

Vid KBT behandling är det första steget som psykologen utför är att lära sig mer om hur patientens hjärna fungerar och vilka funktioner som påverkas. Främst brukar det röra sig om hjärnans så kallade exekutiva funktioner, som bl.a. ansvarar för förmågan att ta initiativ, planera, organisera, skapa struktur, hämma impulser och fokusera uppmärksamheten.

Många som får någon av dessa diagnoser har ofta lidit av bristfällig anpassning från omgivningen och därför blir en viktig del av behandlingen att patienten får berätta om sin livshistoria. Vi pratar om svårigheter de har upplevt tidigare samt vilka positiva sammanhang de tidigare upplevt. Det skapar en referensram för både bra och dåliga erfarenheter. Därefter börjar man leta efter specifika verktyg för hur man kan hantera sina svårigheter och utmaningar i vardagen. Det gör att man kan hitta vägar att anpassa sig efter förutsättningarna så att ens styrkor kommer till sin rätt.

Många som får dessa diagnoser har tillgång till en enorm potential och ”produktionskapacitet” när de känner genuint intresse eller inbördes motivation. En viktig del av behandlingen går ut på att hitta vägar till dessa styrkor. Varje person har olika förutsättningar och vi anpassar alltid våra behandlingar baserat på ifrån individens förutsättningar, problemområden och tillgångar.

Hur fungerar ADHD medicin?

ADHD-medicin fungerar genom att öka aktiviteten i det centrala nervsystemet. Detta kan ske genom att frisättningen av dopamin, som är kopplat till belöningssystemet, eller noradrenalin. Detta leder till att hjärnan blir bättre på att hejda sig själv och sina impulser, vilket bidrar till ökad impulskontroll och koncentrationsförmåga.

Läs om ADHD mediciner

Hur kan Svea KBT hjälpa vid ADHD?

Svea KBT kan hjälpa dig att göra en privat ADHD-utredning där våra läkare och psykologer kan ställa en medicinsk diagnos. Vi kan även hjälpa dig att hantera dina besvär i vardagen genom KBT terapi och stöttning. Du är varmt välkommen att kontakta oss för mer information om hur vi kan hjälpa dig.

Läs mer om ADHD