Autism

I den här artikeln berättar psykologen Maria om Autism spectrum disorder (ASD), dess symtom, tecken och behandling. Hos Svea KBT kan du få hjälp både med en privat NPF utredning samt behandling och stöttning vid Autism.

Psykolog Maria Esk

Författare

Psykolog Maria Esk

Maria Esk arbetar på vår mottagning på Södermalm i Stockholm. Hon har psykologexamen från Stockholms Universitet med inriktning KBT. Maria behandlar både barn och vuxna.

Vad är autism?

Autism spectrum disorder (ASD) är en typ av neuroutvecklingsrelaterade störningar som uppstår på grund av avvikelser i hjärnans utveckling och funktion. Autism begreppet används för att beskriva individer med en specifik kombination av funktionsnedsättning vad gäller socialt samspel, begränsade intressen och eller sensoriska problem (ljud, ljus, beröring, smak och lukt) samt repetitiva och stereotypa rörelser.

Den kognitiva funktionen hos personer med autism varierar mycket. Den spänner från ingen intellektuell funktionsnedsättning alls till mycket svår. Det samma gäller den språkliga förmågan. Diagnosen Autism täcker flera olika former av funktionsnedsättning och medför olika svårighetsgrad för olika individer.

Svårigheter med socialt samspel och kommunikation

Autistiska personer har svårigheter med socialt samspel och kommunikation med andra. De har starka och specifika intressen som de ofta engagerar sig i på egen hand utan att dela dessa med andra. Denna intensiva fokusering innebär att de kan ha en otrolig kunskap inom ett specifikt område och att de kan upprepa samma aktivitet eller ägna sig åt samma intresse om och om igen med stor precision och detaljkänsla.

Denna djupa koncentration och engagemang i deras intressen är en av de kännetecknande egenskaperna för Autism. Det är detta djupa, ibland nästan överdrivet intensiva, intresse som skiljer sig från det mer allmänna eller ytliga intresset som andra personer kanske visar för samma ämne eller aktivitet. I de flesta fall blir autismspektrumstörningar tydliga under de första 5 åren av en persons liv. De börjar i barndomen och tenderar att kvarstå in i tonåren och vuxenåldern.

4 symptom på Autism

Varje individ visar ett unikt beteendemönster. Trots detta faktum finns det vissa gemensamma tecken och symptom som ofta återfinns hos personer med Autism:

1. Kommunikationsproblem:

Svårigheter att använda eller förstå språk är vanliga, inklusive försenad talutveckling och ett begränsat ordförråd för deras ålder. Personer med autismspektrumstörningar tenderar att upprepa ord eller fraser, fokusera starkt på specifika ämnesområden i konversationer och tala med en monoton och platt röst.

2. Svårigheter i social interaktion

Det är vanligt att ha problem med att skapa vänskapsrelationer och interagera med andra människor. Det inkluderar svårigheter att förstå ansiktsuttryck och andra människors känslor. Många undviker ögonkontakt, ogillar kramar, svarar inte när de blir tilltalade och kan vägra att utföra uppgifter när de blir ombedda.

3. Repetitiva beteenden och strikta rutiner

Personer med autismspektrumstörningar kan engagera sig i repetitiva kroppsrörelser, såsom handviftning eller upprepade rörelser med föremål, till exempel snurra hjulen på en leksaksbil. Vissa utför aktiviteter som kan skada dem själva, som att bita eller banka huvudet. De håller fast vid samma rutiner varje dag och har svårt att anpassa sig till även små förändringar.

4. Sensorisk känslighet

Individer med autismspektrumstörningar kan vara över- eller underkänsliga för stimuli som ljud, ljus, beröring, smaker, lukter och smärta. Dessa sensoriska intryck kan uppfattas på ett mycket intensivt eller överväldigande sätt, vilket kan påverka deras reaktioner och beteenden

Gör vårt autism test
Läs mer om en Autism-utredning

Autism-utredning

Hos Svea KBT kan du få en privat Autism-utredning. Läs mer via knappen

Andrea W
City – Hötorget
Liselotte S
Vasastan
Jakob H
Vasastan
Olivia E
Täby
Sara M
Kungsholmen
Viktoria M
Kungsholmen
Malin B
Göteborg
Lovisa L
Uppsala
Wendela W
Göteborg
Lina S
Vasastan
Christoffer M
Stockholm city
Petra N
Göteborg
Matilda N
Östermalm
Martin S
Södermalm
Julia S
Kungsholmen
Susanna M
Solna

Diagnoskriterier för autism

Autism ASD diagnosen har två huvudkriterier. Det första kriteriet är en sammanslagning av två kriterier i DSM-IV-TR, ”Kvalitativt nedsatt förmåga att interagera socialt” och ”Kvalitativt nedsatt förmåga att kommunicera”, till ett kriterium som rör social kommunikation ”Varaktiga brister i förmågan till social kommunikation och social interaktion i ett flertal olika sammanhang, vilket visar sig i följande, aktuellt eller anamnestiskt belagt” (DSM-5, APA, 2014, s.22). De tre symtom som ingår i kriteriet inkluderar:

  •  bristande förmåga till social och emotionell ömsesidighet
  • att använda icke verbal kommunikation i socialt samspel
  • att förstå, utveckla, och behålla relationer. Dessutom ska man kunna anpassa beteendet så att det passar olika sociala situationer.

Det andra kriteriet rör som tidigare en begränsad beteenderepertoar ”Begränsade, repetitiva mönster i beteende, intressen eller aktiviteter” (DSM-5, APA, 2014 s.23). De fyra symtom som ingår i kriteriet karaktäriseras av:

  • stereotyper
  • rutinbundenhet och/eller ritualer
  • ensidigt/specialiserat intresse
  • annorlunda reaktioner på sinnesintryck.

Utredning för autism

En neuropsykiatrisk utredning genomförs för att undersöka om Autismspektrumstörningar (ASD) föreligger. Det mesta av det som beskrivs nedan gäller för utredningar av både barn och vuxna.

Vid en neuropsykiatrisk utredning får du möjlighet att beskriva de svårigheter du har upplevt genom livet, din nuvarande livssituation och hur vardagen fungerar för dig. Utredningens omfattning anpassas efter dina behov och genomförs vanligtvis genom samtal och intervjuer med dig och dina närstående. Om du vill veta mer NPF utredningar är du välkommen att kontakta oss. Vi på Svea KBT erbjuder privata NPF utredningar.

Skillnaden på autism och aspergers syndrom?

Enkelt förklarat är Aspergers syndrom en mildare form av autism där det finns autistiska drag men utan samtidiga förseningar i språklig eller intellektuell utveckling. Autism kan ses som ett spektrum med olika former och grad av funktionsnedsättningar. Autism inkluderar även tillstånd som tidigare sågs som separata som tex Aspergers syndrom. Vissa använder fortfarande termen Aspergers syndrom. Läs mer om Aspergers syndrom:

Vad är högfunktionell autism?

Högfunktionell autism och lågfungerande Autism är termer som används för att beskriva två extrema nivåer av funktionshinder hos personer inom autismspektrumet när det gäller deras förmåga att klara vardagliga aktiviteter, arbete och utbildning.

Det bör dock tas hänsyn till att klassificera autism som hög- eller lågfungerande inte gör rättvisa åt de betydande variationer i förmåga som kan finnas hos en och samma individ. En person som i många avseenden anses vara lågfungerande inom vissa områden kan vara högfungerande i andra områden, till exempel inom det konstnärliga området.

Prefixet ”högfungerande” hänvisar generellt till patienters förmåga att på ytan använda språket på ett normalt sätt och till patienter med normal eller ibland till och med över genomsnittlig intellektuell funktion

Personer med högfungerande autism (HFA) uppvisar ofta starka kognitiva förmågor och presterar väl i akademiska sammanhang, inklusive på universitetet, så länge kraven på social kompetens inte är överdrivet höga. I dessa situationer utgör den kognitiva aspekten av inlärningen inte ett hinder. Däremot stöter individer med HFA ofta på svårigheter inom det sociala spektrumet. De kan uppfattas av andra som stela, komplicerade och udda, och de har ofta problem med att skapa och upprätthålla sociala relationer, särskilt med jämnåriga.

Deras bristande sociala kompetens kan resultera i att de blir retade och har svårt att förstå de pragmatiska aspekterna av språket såsom nyanser och ironi, vilket leder till missförstånd och misslyckanden. Problemen förvärras ofta när dessa individer lämnar skolan eftersom arbetslivet är mindre strukturerat och kraven på social kompetens, pragmatiskt språk och beteende är högre.

Detta kan leda till långvariga utmaningar inom interpersonella relationer och upprepade erfarenheter av misslyckande. Som en konsekvens kan dessa personer dra sig tillbaka från sociala interaktioner och aktiviteter samt utveckla depression och ångest, särskilt i sociala situationer. Många söker hjälp från psykiatriker eller psykoterapeuter på grund av dessa senare problem. Det är viktigt att högfungerande autism erkänns för att dess roll i utvecklingen av efterföljande depression eller ångest ska förstås (Tebartz van Elst, 2013).

Vad orsakar autism

Ärftlighet

Specifika gener som ärvs från föräldrarna verkar spela en roll i Autismspektrumstörningar (ASD). Det kan uttryckas som att ASD tenderar att “ligga i släkten” det vill säga att om ett barn har dessa gener så är deras syskon också mer benägna att ha dem. Syskon till någon med ASD löper 50 % högre risk för ASD än befolkningen i stort och enäggstvillingar visar en överensstämmelse på 60 – 90% (Frith et. Al., 2005).

Miljö

Miljöfaktorers koppling till ASD har det diskuterats mycket kring. Forskning har bedrivits för att försöka bringa klarhet i olika miljöriskfaktorer. Det finns tydligast evidens för faktorers påverkan före och under graviditeten så som:

  • Hög föräldraålder
  • Prenatal exponering för luftföroreningar eller vissa bekämpningsmedel
  • Fetma under graviditeten, diabetes och störningar i immunsystemet.
  • Extremprematur eller väldigt låg födelsevikt.
  • förlossningssvårigheter som leder till syrebrist i barnets hjärna.

Det är dock osannolikt att dessa faktorer ensamma kan orsaka ASD utan det verkar som att de kan öka risken för att ett barn utvecklar autism när de kombineras med genetiska faktorer (NIEH, 2023).

Vaccinets eventuella påverkan för ASD har det bedrivits omfattande forskning om.  Studier har undersökt eventuella kopplingar mellan barnvaccinationer och autismspektrumstörningar. Resultaten av dessa studier är konsekventa och tydliga: det finns inga bevis som stöder idén att vacciner orsakar autism (WHO, 2019).

Behandling av autism

Autism är en neuroutvecklingsrelaterad störning och för närvarande finns inget känt botemedel. Autism är ett livslångt tillstånd som påverkar hur en person tänker, känner och interagerar med omvärlden. Det är viktigt att förstå att autism är en del av en persons identitet och inte något som kan ”botas” som en sjukdom.

Däremot kan det finnas olika typer av interventioner och behandlingsmetoder som kan hjälpa människor med autism att utveckla färdigheter, hantera utmaningar och förbättra livskvaliteten. Tidig intervention och olika former av terapi, inklusive beteendeterapi och kognitiv beteendeterapi (KBT), kan vara användbara för att stödja personer med autism och deras familjer

Psykoedukation
En viktig del av KBT för autism är psykoedukation, där individen och eventuellt deras familj lär sig mer om autism och hur det påverkar tankar, känslor och beteenden. Detta hjälper till att skapa en gemensam förståelse för de utmaningar som personen möter. KBT för autism kan också innehålla färdighetsträning för att förbättra sociala färdigheter, kommunikation och problemlösningsförmåga. Detta kan göras genom rollspel, övningar och konkreta strategier.

Målet med interventioner är oftast att underlätta för personer med autism att fungera bättre i vardagen, förbättra sociala färdigheter, minska ångest eller andra utmanande beteenden, och främja självständighet. Det är också viktigt att anpassa stöd och strategier efter varje individs unika behov och styrkor.

Talterapi
För de som har svårigheter med tal och kommunikation kan talterapi vara en viktig del av behandlingen. Det kan hjälpa till att förbättra språkfärdigheter, förståelse och användning av icke-verbal kommunikation. Specialundervisning och anpassningar.

Individer med autism kan dra nytta av specialundervisning och anpassningar i skolan eller arbetsmiljön för att möta deras specifika behov. Familjestöd och föräldrakurser: Att ge stöd och utbildning till familjer och föräldrar är avgörande. Förståelse för autism och lärande om effektiva strategier kan hjälpa familjen att stödja på bästa sätt.

Medicinering
Vissa mediciner kan användas för att hantera specifika symtom eller samsjuklighet som ofta förekommer med autism, såsom ångest, depression eller hyperaktivitet. Det är viktigt att notera att medicinering inte botar autism men kan bidra till att lindra vissa symtom.

Samsjuklighet vid autism

Autism är ofta kopplat till en hög samsjuklighet med klassiska psykiska tillstånd såsom depression, ångest, ADHD, ticks, psykotiska symtom eller emotionellt instabilt syndrom. Många gånger finns det ett orsakssamband mellan AST och dessa psykiska tillstånd. De specifika symptomen på AST kan leda till pågående konflikter, missförstånd och misslyckanden i personliga och professionella relationer.

I förlängningen kan dessa problem i sin tur leda till depression, ångest och ibland stressreaktioner som liknar psykos. I detta sammanhang bör AST betraktas som en grundläggande störning med en direkt påverkan på ovan nämnda psykiska tillstånd.

Statistik kring Autism

Förekomsten av autism världen över är strax under 1%, men uppskattas vara högre i höginkomstländer (Lord et al., 2020). Globalt sett har 1 av 160 barn en autismspektrumstörning, och de diagnosticeras oftare hos killar än hos tjejer (World Health Organization, 2019). Det är upp till 10 gånger så många killar som diagnostiseras med Autism jämfört med tjejer.

Skillnader på autism hos vuxna och hos barn

  • Svårigheter i social interaktion: Hos barn kan bristande social interaktion vara mer uppenbar, med svårigheter att skapa ömsesidiga relationer, förstå andras känslor och delta i lek med jämnåriga. Hos vuxna med autism kan dessa svårigheter fortsätta, men de kan också ha utvecklat vissa sociala färdigheter och strategier för att anpassa sig till sociala krav.
  • Kommunikationsproblem: Barn med autism kan ha fördröjd eller avvikande språkutveckling, eller de kan uppleva svårigheter med att förstå och använda icke-verbal kommunikation. Vuxna med autism kan också ha utmaningar inom dessa områden, men vissa kan ha förbättrat sina kommunikationsfärdigheter över tiden.
  • Specialintressen och Rutiner: Barn med autism har ofta intensiva specialintressen och kan vara mycket fixerade vid specifika föremål eller ämnen. Vuxna med autism kan också ha specialintressen, men dessa kan vara mer differentierade och anpassade till deras ålder och livsstil. Dessutom kan vuxna med autism ha särskilda rutiner och preferenser för struktur som de har utvecklat över tid.
  • Självmedvetenhet och Självreglering: Vuxna med autism kan ha utvecklat en ökad medvetenhet om sina egna behov och utmaningar samt strategier för självreglering. De kan vara bättre på att uttrycka sina behov och delta i aktiviteter som stöder deras välbefinnande.
  • Samhällsdelaktighet och Oberoende: Hos vuxna med autism är frågor som rör samhällsdelaktighet och oberoende viktiga. Dessa kan inkludera frågor om anställning,boende och självständighet, och stöd kan vara inriktat på att underlätta dessa aspekter av vuxenlivet.

Autism hos barn

Diagnosen autism ställs vanligtvis när ett barn är mellan fyra och fem år gammalt även om det nu är känt att en säker diagnos kan göras tidigare ibland redan före tre års ålder. Det kan dock vara utmanande att diagnostisera tidigt om barnet har en tidig utvecklingsnivå eller om det har ett väl utvecklat språk och hög begåvning.

Det är nu känt att tecken på autism kan observeras tidigt i ett barns uppväxt. Faktiskt rapporterar nästan hälften av alla föräldrar att de har känt oro för sitt barns utveckling redan under det första året. Men det är troligtvis först under det andra året som symptomen blir tillräckligt tydliga för att säkert kunna särskilja barnets beteende från det hos barn med typisk utveckling och de med intellektuell funktionsnedsättning.

Studier har visat att beteenden som kan vara tidiga tecken på autism överensstämmer med de kriterier som krävs för att ställa diagnosen autism (Habilitering och hälsa, autismforum).

Hur kan Svea KBT hjälpa dig?

Svea KBT kan hjälpa till privat utredning vid misstanke om Autism. Vi kan också assistera med anpassningar i vardagen, ökad kännedom om egna styrkor och utmaningar, relationsutmaningar, fokus på tjejer med autism. Vi kan även stötta högfungerande/högpresterande kvinnor. Det är inte ovanligt att autism och utmattning hänger ihop. KBT behandling kan vara en användbar behandlingsmetod för vissa aspekter av autism, särskilt när det gäller att hantera ångest, depression, och andra emotionella utmaningar som ofta förekommer tillsammans med autism.

Kontakta oss
Läs mer om NPF :