Dyskalkyli
Författare
Psykolog Izabella Winstedt
Izabella Winstedt arbetar som psykolog hos Svea KBT i Göteborg på vår mottagning som ligger i Brunnsparken. Hon tog sin psykologexamen på Lunds universitet och hon är van vid att bemöta och behandla både vuxna och barn.
Vad är dyskalkyli?
Dyskalkyli innebär omfattande och påtagliga svårigheter att räkna och förstå siffror. Det är vanligt med svårigheter att lära sig de fyra räknesätten och därför brukar problemen bli märkbara under skolgången. Dyskalkyli har inget med begåvning eller intelligens att göra, men kan ändå ställa till problem inom flera områden av livet.
Vanliga symtom vid dyskalkyli
- Svårt att bedöma avstånd, mängd, vikt, rymd och tid
- Bristande lokalsinne
- Siffror byter plats eller blandas ihop
- Svårt att läsa kartor
- Svårt med huvudräkning
- Svårt att räkna snabbt
- Svårt att koppla ihop ord med symboler, exempelvis division med tecknet ÷ och pi med tecknet π
- Svårt att komma ihåg sifferfakta
- Svårt med rimlighetsbedömningar, exempelvis gällande summor eller sträckor
- Svårt att skilja på vänster och höger
- Svårt att spela vissa sällskaps- och kortspel
- Svårt att hantera pengar
Våra psykologer stöttar och hjälper
Läs mer om våra psykologer och hur de kan stötta och hjälpa dig att övervinna ett missbruk
Symtom på dyskalkyli hos små barn upp till förskoleålder
- Svårt att lära sig räkna
- Svårt att känna igen siffror och andra räknesymboler
- Svårt att sortera siffror i storleksordning
- Svårt att koppla ihop en siffra (5) med dess motsvarande ord (fem)
Symtom på dyskalkyli hos barn i skolålder
- Behöver räkna på fingrarna längre än andra
- Förväxling av siffror som liknar varandra, t.ex. 6 och 9 eller 3 och 8
- Svårt att lära sig den analoga klockan
- Tappar bort sig i räkneuppgifter eller fastnar i felaktiga räknelösningar
- Svårt att hinna med under matematikprov
- Svårt att memorera multiplikationstabellen
- Svårt att känna igen samma matteproblem när siffrorna byter plats (att 2+6=8 är samma som 6+2=8)
- Svårt med decimaler
Symtom på dyskalkyli hos tonåringar
- Svårt att räkna baklänges
- Svårt att lösa lästal
- Svårt att bryta ner räkneuppgifter i mindre delar
- Svårt att mäta saker och förstå mängdenheter
- Svårt att hantera pengar
Diagnoskriterier för dyskalkyli
Dyskalkyli har olika definitioner och benämns i våra diagnosmanualer som specifika räknesvårigheter. Definitionen av dyskalkyli i diagnosmanualen ICD-10 lyder enligt följande: “En specifik försämring av matematiska färdigheter som inte kan skyllas på psykisk utvecklingsstörning eller bristfällig skolgång. Räknesvårigheter som innefattar bristande förmåga att behärska basala räknefärdigheter såsom addition, subtraktion, multiplikation och division snarare än de mer abstrakta matematiska färdigheter som krävs i algebra, trigonometri, geometri och komplexa beräkningar”.
Kriterier för att få diagnosen enligt ICD-10:
- Svårigheterna överensstämmer med definitionen ovan.
- Svårigheterna kan inte förklaras av någon annan diagnos eller bristfällig skolundervisning.
Definitionen av dyskalkyli i diagnosmanualen DSM-5 lyder enligt följande: “Ett mönster av räknesvårigheter som utmärks av problem med att hantera sifferinformation, lära in aritmetiska fakta och att göra korrekta och snabba beräkningar”.
Kriterier för att få en diagnos enligt DSM-5:
- Problemen ska orsaka svårigheter att utveckla och använda sig av akademiska färdigheter.
- Funktionsförmågan ligger påtagligt och märkbart under den förväntade nivån för personer i samma ålder.
- Svårigheterna försvårar påtagligt skolarbete, yrkesarbete eller vardagliga aktiviteter.
- Svårigheterna kan styrkas genom klinisk bedömning och olika tester som mäter prestationsförmågan.
- Svårigheterna förekommer i skolan men behöver inte alltid visa sig förrän det börjar ställas för höga krav inom individens specifika problemområde.
- Svårigheterna kan inte bättre förklaras med någon annan diagnos/nedsättning eller andra faktorer i omgivningen.
Utredning av dyskalkyli
Vid en dyskalkyliutredning används standardiserade och välbeforskade tester. Dessa mäter olika förmågor som vanligtvis är nedsatta vid dyskalkyli. Exempelvis kan man testa förmågan att uppfatta antal. Detta görs genom att man, på kort tid, låter personen avgöra vilket av två tal som är störst.
Man kan också testa hur snabbt en person kan avgöra antal när den får en viss mängd saker framför sig. I utredningen undersöker man även personens förståelse för talsystemet. Här kollar man på hur svårt det är för personen att läsa av siffror i rätt ordning, placera tal i storleksordning och hantera tal- och måttenheter i vardagen. Aritmetik, det vill säga den del av matematiken som handlar om uträkningar, är också något som kan testas med hjälp av räkneuppgifter.
För att utreda dyskalkyli kan man även jämföra en persons resultat på ett specifikt räknetest med resultatet på ett generellt begåvningstest. Skiljer sig de två resultaten markant åt kan det vara ett tecken på dyskalkyli. Vid en dyskalkyliutredning brukar man även inhämta bakgrundsinformation från personen själv, anhöriga och skolan.
Andra konsekvenser av dyskalkyli
Vidare är en negativ självbild, ångest och irritation inför att räkna, samt en rädsla för att misslyckas och skämma ut sig vanligt hos personer med dyskalkyli. En del äldre personer har gått igenom livet utan att ha blivit förstådda i sina svårigheter. Detta beror troligtvis på att kunskapen gällande problemen tidigare har varit begränsad. Vuxna personer med dyskalkyli har ofta kämpat under hela skolgången utan att deras svårigheter har uppmärksammats eller blivit tagna på allvar. Detta kan ha påverkat deras skolresultat, karriärval, psykiska mående och funktion i vardagen.
Tips till föräldrar om du misstänker att ditt barn lider av dyskalkyli
Be om stöd i skolan
Ni kan få hjälp i form av inlästa läromedel, extra resursperson, muntliga prov, miniräknare, formelsamlingar, enskild placering, extra tid vid prov, läsplatta med talsyntes, uppdelade prov, tabell för enhetsomvandling och liknande.
Inse dina egna begränsningar
Det är inte ovanligt att föräldrar till barn med dyskalkyli själva har liknande svårigheter. Då är det svårt att hjälpa sitt barn på egen hand och bättre att söka stöd från omgivningen.
Övning ger färdighet
Även om ditt barn har svårigheter är det möjligt att öva upp vissa färdigheter. Ni kan öva på räkneuppgifter under korta stunder i taget. Försök hitta referenser, exempelvis att det är 200 meter till närbutiken eller 1 liter i ett mjölkpaket. Var medveten om ditt barns begränsningar, ha tålamod, ge belöningar och försök göra övningen till en positiv upplevelse!
Skillnaden mellan dyskalkyli och dyslexi
Skillnaden på dyskalkyli och dyslexi är att dyskalkyli handlar om svårigheter med att räkna medan dyslexi handlar om svårigheter med att läsa och skriva. Både dyslexi och dyskalkyli leder till inlärningssvårigheter, vilket gör att de ibland blandas ihop. Det är dessutom inte helt ovanligt att man har både dyslexi och dyskalkyli.
Läs om dyslexi:
Hur påverkas hjärnan av dyskalkyli?
Vid dyskalkyli påverkas vår kognitiva förmåga. Kognitiv förmåga kan enkelt förklaras som vår förmåga att hämta in, bearbeta och använda information. Dyskalkyli har bland annat en inverkan på hur väl vi kan hantera rumslig och numerisk information.
Svårigheter med rumslig information gör att det blir svårt att orientera sig i omvärlden. Detta kan leda till bristande lokalsinne och problem med att bedöma avstånd. Svårigheter med numerisk information gör att det blir svårt att använda och komma ihåg saker vi har fått lära oss om siffror. Detta gäller både sådant vi hörde för några sekunder sedan och saker vi lärde oss för flera år sedan.
Vad orsakar dyskalkyli?
Forskning tyder på att det finns neurologiska förklaringar och en viss ärftlighet för dyskalkyli. Man har bland annat sett lägre hjärnaktivitet och mindre mängd vit substans i hjärnregioner som är avgörande för vår räkneförmåga. Det ska dock tilläggas att diagnosen är omstridd och behöver forskas på ytterligare.
Samsjuklighet
Samsjuklighet innebär att det förekommer två eller fler diagnoser samtidigt hos en person. När man har dyskalkyli är det inte ovanligt att man även har andra inlärningssvårigheter som exempelvis dyslexi. Även ADHD, autism och olika former av psykisk ohälsa förekommer ibland samtidigt som dyskalkyli.
Hur behandlas dyskalkyli?
I behandling av dyskalkyli får du hjälp att hitta strategier som underlättar och kompenserar för dina svårigheter. Dyskalkyli och andra inlärningssvårigheter kan ibland även orsaka självtvivel och låg självkänsla. Detta är också något som du kan få hjälp med hos en psykolog. Behandlingen kan då gå ut på att försöka förstå och stärka självkänslan, utmana negativa tankar och testa nya beteendemönster som stärker din tro på dig själv.
Går dyskalkyli att bota?
Dyskalkyli går inte att bota men med hjälp och övning kan dina svårigheter bli mer hanterliga och ha mindre negativ inverkan på ditt liv.
När behöver jag söka hjälp?
Om du upplever att du eller ditt barn har svårigheter som påverkar vardagen, skolgången eller arbetslivet negativt kan det vara värt att söka hjälp. En dyskalkyliutredning görs oftast av en logoped. Utöver att göra en utredning kan man behöva stöd av en psykolog för att hantera sina svårigheter och eventuellt dåligt mående.
Hur kan Svea KBT hjälpa dig?
Har du eller ditt barn dyskalkyli eller svårigheter med räkneförmågan? Då är ni varmt välkomna att kontakta oss för mer hjälp och stöd. Vi kan ge dig en rekommendation om både psykolog och ett behandlingsupplägg som passar just dig!