Vad är intellektuell funktionsnedsättning?

Intellektuell funktionsnedsättning (IF) innebär en nedsatt intellektuell och adaptiv förmåga som visar sig redan under den tidiga utvecklingsperioden. Vid IF tillkommer varaktiga svårigheter som bedöms inom tre olika domäner:

  • kognitiva färdigheter
  • sociala färdigheter
  • praktiska färdigheter

Symptom på intellektuell funktionsnedsättning

1. Nedsatta kognitiva färdigheter

Minne, planering och problemlösning är alla exempel på kognitiva färdigheter. Vid IF är det svårt att till exempel tänka i flera led och förutse konsekvenser av en handling. Många har svårigheter att läsa, skriva och räkna. Det tar längre tid att lära sig i jämförelse med jämnåriga. Följaktligen blir det för många svårt att uppfylla kraven i skolan.

2. Nedsatta sociala färdigheter

En intellektuell funktionsnedsättning skapar svårigheter att kommunicera, uppfatta sociala signaler och generellt hänga med i det sociala samspelet. Den nedsatta sociala förmågan innebär svårigheter i kontakten med andra människor och kan leda att många har svårt att skaffa vänner.

3. Nedsatta praktiska färdigheter

De praktiska färdigheterna innebär svårigheter i vardagslivet, såsom att ta på sig kläder, sköta hygienen och ta hand om ekonomin. Vidare är det utmanande att anpassa sig till den omgivande miljön och möta kraven som ställs på individen att vara självständig. De flesta med IF behöver därmed stöd i vardagen för att klara sig.

Utredning av NPF

Svea KBT erbjuder privat utredning vid misstanke om Neuropsykiatrisk nedsättning. Läs mer via knappen.

Andrea W
City – Hötorget
Liselotte S
Vasastan
Jakob H
Vasastan
Olivia E
Täby
Sara M
Kungsholmen
Viktoria M
Kungsholmen
Julia L
Vasastan
Malin B
Göteborg
Lovisa L
Uppsala
Maria C
Uppsala
Wendela W
Göteborg
Lina S
Vasastan
Christoffer M
Stockholm city
Petra N
Göteborg
Angelica N
Södermalm
Matilda N
Östermalm
Martin S
Södermalm
Andrea Ö
Göteborg
Julia S
Kungsholmen
Susanna M
Solna

Test för Intellektuell funktionsnedsättning (IF)

Wechslerskalorna brukar användas vid testning av IF i Sverige.

  • WPPSI (Wechsler Preschool and Primary Scale for Intelligence) – för barn mellan 2, 5 och 7,5 år.
  • WISC (Wechsler Intelligence Scale for Children) – för barn mellan 6 och 16 år.
  • WAIS (Wechsler Adult Intelligence Scale) – för ungdomar eller vuxna över 16 år.

Olika grader av intellektuell funktionsnedsättning

Det finns olika grader av IF: lindrig, medelsvår, svår och mycket svår. Det innebär att det finns stora variationer inom IF – det är ingen homogen grupp. En del har ett större behov av stöd i vardagen. Andra har ett mindre behov av stöd och klarar sig mer självständigt. Graden av IF och hur omfattande svårigheterna är avgör stödbehovet.

Man behöver framför allt se till varje individs unika behov och anpassa insatserna efter detta. Viktigt att poängtera är att intellektuell funktionsnedsättning inte är en sjukdom, utan en nedsättning av vissa av hjärnans funktioner. Hjärnan fungerar på ett annorlunda vis, men på många sätt är personer med IF precis som alla andra. Vi människor utvecklas genom hela livet, oavsett om man har IF eller inte.

Vad orsakar IF?

Det finns ett flertal möjliga förklaringar till vad som orsakar IF. Man vet att ärftlighet kan spela en roll i uppkomsten av IF. Barn vars föräldrar som har IF löper en större risk att också utveckla IF. De vanligaste genetiska orsakerna till IF är Down syndrom och Fragil X syndrom. Downs syndrom uppstår till följd av kromosomavvikelser och Fragil X syndrom beror på en genetisk avvikelse som orsakas av mutation. Övriga genetiska orsaker kan till exempel vara tuberös skleros eller neurofibromatos.

Övriga riskfaktorer som ökar chansen att få IF är ifall det förekommer förlossningskomplikationer, skador under graviditeten eller syrebrist under fostertiden. Det tillkommer även en risk vid fetalt alkoholsyndrom, som kan uppstå om mamman konsumerar alkohol under graviditeten. Vissa mediciner kan även ge upphov till intellektuell funktionsnedsättning eller andra kognitiva svårigheter.

Utredning av IF

För att fastställa IF krävs två utredningstillfällen med minst ett års mellanrum. Utredningen består av olika delar och man brukar börja med att ta anamnes (sjukdomshistoria). Vid en anamnes samlas väsentlig information in som är viktig för utredningen. Det kan handla om frågor om hur graviditeten eller förlossningen gick till och hur barndomen samt uppväxten ser/har sett ut.

Psykologen gör en helhetsbedömning av vardagsfärdigheter och den sociala förmågan. Oftast får både den enskilda och/eller närstående svara på frågor om vilka symtom som uppmärksammats och hur man fungerar i vardagen. Man får vanligtvis fylla i skattningsformulär, där man skattar ett antal frågor om funktionsnivån i vardagen. Underlag för bedömningen kan även inhämtas från skolan.

Övriga delar i en utredning är bland annat bedömning av psykisk-och somatisk status. Med andra ord utreder man både hur det psykiska måendet ser ut och gör en läkarundersökning. Psykologbedömningar görs med olika tester som mäter olika förmågor, såsom minne, koncentration och bearbetningshastighet. Observationer görs kontinuerligt under utredningen för att få en bredare bild över hur personen fungerar.

Slutligen ses man vid ett sista samtal. Nära anhöriga brukar även få delta vid återkopplingen. Psykologen går igenom vad man gjort under utredningen och vad testresultaten visar. Där får man reda på om man har en, eventuellt flera diagnoser, eller ifall man inte uppfyller kriterierna för någon diagnos. Psykologen går igenom både vad som fungerar bättre och sämre för personen. Sedan får man alltid förslag på stöd och åtgärder som kan underlätta i vardagen. Man får även med sig ett utlåtande där denna information står nedskriven.

Samsjuklighet

Vid IF är det vanligt att man även har andra funktionsnedsättningar som till exempel cerebral pares eller syn-och hörselnedsättning. Inte sällan har personer med IF, ADHD och/eller autism. Trotssyndrom är även en vanlig samsjuklig diagnos. Det tillkommer en extra sårbarhet vid IF att utveckla någon form av psykisk ohälsa. Ångest, depression och tvångssyndrom är vanligt förekommande vid IF.

Det kan vara svårt att uttrycka sin ångest och göra sig förstådd. Ångesten kan istället uttrycka sig genom att man är ledsen, ilsken, stressad eller utagerande. Självskadebeteenden kan även vara ett resultat av kommunikationssvårigheter. Personer med IF löper även en större sårbarhet att utsättas för våld, kränkningar eller manipulation. Man kan verka lättledd till följd av ett bristande omdöme och att det är svårt att förutse konsekvenser. Det förekommer även en risk att utveckla somatiska sjukdomar, i många fall till följd av sämre levnadsvanor.

Tidiga tecken på intellektuell funktionsnedsättning hos barn

De tidiga tecknen på IF kan variera stort hos barn. Följande är exempel på tidiga tecken som kan förekomma.

  • Visar lite intresse för människor i sin omgivning
  • Leker inte som andra barn
  • Lär sig att krypa och gå senare än vad som är förväntat
  • Barnet rör sig något klumpigare än andra barn
  • Försenad psykomotorisk utveckling
  • Svårigheter att klä på sig själv
  • Har en långsammare inlärningstakt jämfört med andra barn i sin ålder
  • Svårigheter att förstå instruktioner
  • Begränsat ordförråd
  • Svårigheter i kontakten med andra människor
  • Brister i sitt omdöme
  • Minnessvårigheter
  • Skolsvårigheter – har svårt att läsa, skriva och räkna
  • Barnet har en försenad språkutveckling
  • För åldern lågt utvecklad förmåga att klara sig själv

Lindrig IF kan ibland konstateras i vuxen ålder. Medelsvår, svår och mycket svår IF uppmärksammas oftast under barn-och ungdomsåren. Ibland kan symtomen dock vara svåra att uppmärksamma, framför allt om det är en IF av lindrig grad.

Att vara förälder till ett barn med IF

Det kan väckas mycket blandade reaktioner och känslor hos en förälder vars barn blir diagnostiserad med intellektuell funktionsnedsättning. En del kan reagera likartat som vid en kris, medan det är lättare för andra att ta in. Även om det finns en ovillkorlig kärlek till ens barn, är det inte ovanligt att man reagerar med rädsla eller frustration. Det är inte heller ovanligt att man upplever oro över barnets framtid, men även en sorg över att det inte blev som man tänkt sig. Hela familjen påverkas i olika grad beroende på hur omfattande stödbehovet är.

Som förälder finns det rådgivning och stöttning att få. Ibland kan man behöva hjälp med att finna acceptans över situationen. Det är även hjälpsamt att lära sig mer om IF och hur man på bästa sätt kan stötta sitt barn utifrån förutsättningarna.

Stöd och åtgärder vid IF

I lagtexten kallas IF fortfarande för utvecklingsstörning. IF är inte något som går att bota, men det går att få goda stödinsatser och åtgärder som gör det lättare i vardagslivet. Med en diagnostiserad IF har man rätt till habilitering och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Vid habiliteringen kan man få hjälp att förstå sin funktionsnedsättning och hur det påverkar en själv. Många känner sig annorlunda till följd av sin funktionsnedsättning och upplever en stor sorg över det. Habiliteringen är en plats där man får möjlighet att prata om sin situation vilket kan vara betryggande. Det finns även stöd till anhöriga för deras egna mående i form av egenbehandling, gruppbehandlingar och föreläsningar.

Det går även att ansöka om stöd via LSS vid IF. Syftet med LSS är att den med funktionsnedsättning ska tillförsäkras goda levnadsvillkor, och att kunna leva ett så självständigt liv så möjligt. Insatser som LSS kan erbjuda är rådgivning, personlig assistans, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse utanför det egna hemmet,  korttidstillsyn för skolungdom över 12 år, boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn eller ungdomar, bostad med särskild service för vuxna och daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder som saknar arbete och utbildning.

Vid IF har man även en rättighet att ansöka om anpassad skola under grundskolan och gymnasiet. På komvux kan man läsa anpassade utbildningar, såsom ämnen på grundskole-eller gymnasienivå eller yrkesutbildningar. Även vissa folkhögskolor erbjuder kurser som är särskilt utformade och anpassade för personer med IF.

Hjälpmedel i vardagen

Det finns både kommunikativa och kognitiva hjälpmedel som hjälper vardagen att fungera bättre. Kognitiva hjälpmedel gör det enklare att förstå och bearbeta information. Exempel på kognitiva hjälpmedel är olika typer av bildstöd, checklistor, timstockar och färgmarkeringar som markerar var saker står. För många underlättar det att ha scheman som ger en överblick över dagen. Det bidrar till självständighet och ökad kontroll. Appar kan även vara till stor hjälp vid kognitiva svårigheter.

För att underlätta kommunikationen är det fördelaktigt att prata i mer konkreta samt enkla termer. Alternativt och kompletterande kommunikation (AKK) är ett namn för olika kommunikationssätt som stimulerar utvecklingen av språk och tal. Exempel på dessa kommunikativa hjälpmedel är bilder, symboler och tekniska hjälpmedel. Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) är även vanligt som hjälpmedel vid IF. VID TAKK kombineras tecken med tal för att stödja kommunikationen.

Hur kan Svea KBT hjälpa vid IF?

Våra psykologer kan hjälpa och stötta vid olika neuropsykiatriska nedsättningar. Hos oss kan du alltid få hjälp på dina villkor och anpassat efter dina behov. Du är välkommen att kontakta oss för mer information om psykologer och behandlingsmetoder,

Kontakta oss
Läs mer om NPF