Missbruk

Psykolog Paulina Nordebrand

Författare

Psykolog Paulina Nordebrand

Paulina Nordebrand är psykolog och utbildat inom KBT med examen från Stockholms universitet. Hon har fördjupad kunskap inom terapiformerna Dialektisk beteendeterapi (DBT), ACT, ISTDP.

Vad är missbruk?

Missbruk är ett skadligt användande av en substans eller ett beteende där en person konsumerar eller utför något på ett sätt som leder till negativa konsekvenser för sig själv eller andra. Utmärkande för missbruk är att det skadliga beteendet eller konsumtionen fortsätter på ett tvångsmässigt eller okontrollerat sätt. Detta trots att det får negativ påverkan på den egna hälsan, relationer eller i form av rättsliga konsekvenser.

Missbruk brukar inledas med upprepad överkonsumtion av substanser eller beteenden som överstimulerar hjärnans belöningssystem – dopaminet. De flesta problem brukar uppstå efter en längre period av beroenderelaterade beteenden.

Symtom på missbruk

Missbruk förknippas med en rad olika symtom. Vissa symtom förekommer vid alla typer av missbruk, medan andra symtom är specifika för en viss typ av missbruk eller beroende.

  • Ökad tolerans
    Ett behov att använda mer av substansen eller ägna sig åt ett beteende för att uppnå samma effekt som tidigare.
  • Abstinenssymtom
    Fysiska eller psykiska obehagssymtom när substansen eller beteendet upphör eller minskas ner.
  • Förlorad kontroll
    Svårt att begränsa, kontrollera eller upphöra med användningen av en substans eller utförandet av ett beteende.
  • Upptagenhet
    Mycket tid går åt till att tänka på att använda substansen eller utföra beteendet
  • Svårt att utföra åtaganden
    Användning av substans eller utförande av beteendet har en påverkan på arbete, skola, föräldraskap eller andra ansvarsområden.
  • Fortsatt användning trots skadliga konsekvenser
    Fortsatt användning eller utförande av handling trots skadlig påverkan på hälsan, relationer eller andra viktiga områden i livet.
  • Social isolering
    Drar sig undan umgänge, ofta på grund av skuld och skamkänslor.
  • Minskade intressen
    Användning av substansen eller utförandet av beteendet prioriteras framför att ägna sig åt intressen eller tidigare njutningsfulla aktiviteter.
  • Lögner
    Ljuger och försöker dölja användning av substansen eller utförandet av beteendet inför andra.
  • Brottsliga handlingar
    Stöld eller bedrägeri för att kunna finansiera substansen eller beteendet.
  • Misslyckade försök att avsluta eller trappa ner utan framgång
  • Ökat risktagande
    Ökat risktagande under påverkan av substansen eller i samband med utförandet av beteendet.
  • Flykt
    Konsumtion av substans eller utförande av beteende för att slippa känna obehagliga känslor eller tänka på problem.
  • Ta igen förluster
    Utöva beteendet för att återfå bortspelade pengar vid spelmissbruk.

Våra psykologer

Våra kompetenta psykologer är experter inom psykologisk behandling av missbruk. Läs mer här:

Andrea W
City – Hötorget
Liselotte S
Vasastan
Jakob H
Vasastan
Olivia E
Täby
Sara M
Kungsholmen
Viktoria M
Kungsholmen
Malin B
Göteborg
Lovisa L
Uppsala
Wendela W
Göteborg
Lina S
Vasastan
Christoffer M
Stockholm city
Petra N
Göteborg
Matilda N
Östermalm
Martin S
Södermalm
Julia S
Kungsholmen
Susanna M
Solna

Vanliga former av missbruk och beroenden

Missbruk kan ta många olika former och innefatta olika typer av substanser eller beteenden. Här är några vanliga former av missbruk och beroenden:

Alkoholism
Personer som missbrukar alkohol dricker regelbundet och i överdrivna mängder, vilket kan leda till fysiska och psykiska hälsoproblem, inklusive leverproblem och långvarigt beroende.

Drogmissbruk
Detta innefattar användning av illegala droger som marijuana, kokain, heroin och syntetiska droger samt missbruk av receptbelagda läkemedel.

Sluta röka och sluta snusa
Rökning av tobak eller användning av andra nikotinprodukter kan leda till beroende och hälsoproblem, inklusive lungcancer och hjärtproblem.

Spelmissbruk
Personer med spelmissbruk spelar i överdriven omfattning, och kan försätta sig själva och närstående i ekonomisk fara.

Matmissbruk
Matmissbruk handlar om att förlora kontroll över ätandet, äta i överdriven mängd och mer än vad kroppen behöver, vilket kan leda till övervikt, fetma och hälsoproblem.

Sockerberoende
Personer med sockerberoende kan uppleva starka cravings, tappa kontrollen över sitt ätande och uppleva negativa konsekvenser för sin hälsa, inklusive viktökning, karies och risk för diabetes.

Sexmissbruk
Sexmissbruk innebär att personen har en överdriven upptagenhet med sexuella handlingar. Sexmissbruk kan leda till riskfyllda eller olagliga beteenden såsom pedofili, exhibitionism eller sexköp.

Porrberoende
Porrmissbruk avser en överdriven och kompulsiv användning av pornografiskt material. Det kan leda till negativa konsekvenser i sexuella relationer, såsom minskad sexuell tillfredsställelse och intimitetsproblem. Vissa personer kan också uppleva en förlust av intresse för icke-pornografisk sexuell aktivitet.

Dataspelsberoende
Överdriven användning av internet, sociala medier och dataspel kan leda till beroende och negativ påverkan på arbete, skola och sociala relationer.

Shoppingberoende
Personer med shoppingmissbruk handlar i överdriven omfattning och kan hamna i ekonomisk kris på grund av sina utgifter.

Internetberoende
Det här innebär ett sjukligt överdrivet användande av internet och involverar en fixering vid ständig uppkoppling till internet.

Arbetsmissbruk – workoholic
Detta innebär att personen är överdrivet engagerad i sitt arbete till den grad att det går ut över hälsa och personliga relationer.

Träningsmissbruk
Ett beteendemönster som kännetecknas av extremt höga mängder, frekvens eller intensitet av träningsaktiviteter, vilket leder till skadliga konsekvenser fysisk och psykisk hälsa.

Medberoende
Att vara medberoende innebär att ha ett destruktivt beteendemönster i relation till någon som har ett missbruk eller beroende. Där ingen diagnos eller sjukdom.

Varför utvecklar vissa människor missbruk och andra inte?

Anledningen till varför vissa människor utvecklar missbruk medan andra inte gör det beror på en kombination av genetiska, biologiska, psykologiska och miljömässiga faktorer. Här är några av de viktigaste faktorerna som kan påverka varför en person utvecklar ett missbruk:

Genetik:
Det finns en genetisk komponent som kan öka sårbarheten för att utveckla missbruk. Vissa människor har en genetisk predisposition som gör dem mer mottagliga för beroende. Detta innebär inte att de är förutbestämda att bli missbrukare, men de kan ha en högre risk.

Biokemi:
Beroende kan kopplas till förändringar i hjärnans biokemi. Vissa beteenden eller substanser, som alkohol och droger, kan påverka hjärnans belöningssystem och skapa en stark längtan till återkommande konsumtion eller utövande.

Mental hälsa:
Personer med psykiska hälsoproblem, som depression, ångest eller posttraumatiskt stressyndrom, kan ha en ökad risk att utveckla missbruk. Många använder substanser eller beteenden som en självmedicinering som strategi för att stå ut med sitt mående.

Miljöfaktorer:
Uppväxtmiljö, sociala faktorer och kulturell påverkan kan spela en stor roll. Exempelvis kan risknivån påverkas av trauman, tidig exponering för missbruk i familjen eller brist på socialt stöd.

Tillgänglighet:  
Tillgång till substanser eller plattformar som används vid olika typer av beroenden ökar risken för att människor kan prova och utveckla beroende. Lagar och regleringar kan också påverka tillgängligheten.

Sociala nätverk:
Att umgås med människor som använder substanser eller engagerar sig i riskabla beteenden kan öka sannolikheten att personen börjar använda dem också.

Biologiska orsaker till missbruk

Biologiska faktorer spelar en viktig roll Risken för att utveckla ett missbruk eller beroende. En sådan sårbarhetsfaktor utgörs av ärftlighet eftersom vissa gener kan påverka kroppens reaktion på substanser eller grad av aktivering av belöningssystemet.

Hjärnans belöningssystem är kopplat till njutning och andra positiva känslor. När beteenden eller substanser återkommande stimulerar detta belöningssystem kan det utvecklas en önskan om att upprepa konsumtionen av substansen eller utförandet av beteendet, vilket kan leda till utveckling av missbruk eller en beroendeproblematik.

Ytterligare en biologisk faktor som hänger samman med missbruksproblematik utgörs av produktionen av neurotransmittorer. Neurotransmittorer är kemikalier i hjärnan vilka hjälper till att överföra signaler mellan nervceller. Konsumtion av beroendeframkallande substanser tycks ha en påverkan på produktion av exempelvis dopamin vilket är kopplat till positiva känslor och belöning.

Hormoner kan också vara en komponent i utveckling av missbruk och beroenden. Exempelvis kan förändring i stresshormoner som kortisol påverka begäret efter vissa substanser eller beteenden. Även könshormoner kan spela en roll, då vissa missbruk tycks förekomma oftare hos det ena könet.

Slutligen kan neurobiologiska faktorer, det vill säga skillnader i hjärnans strukturer och funktionsområden hänga samman med sårbarheten för missbruk.

Hur påverkar miljön utveckling av missbruk?

Miljömässiga faktorer spelar en avgörande roll i utvecklingen av missbruk. Dessa faktorer kan påverka en persons risk för att börja använda substanser eller utveckla beroenden. Här är några vanliga miljömässiga riskfaktorer för missbruk:

Ett flertal faktorer i en persons närmiljö har en påverkan på utveckling och vidmakthållande av missbruk och beroende.

Lättillgänglighet av substanser eller andra förutsättningar för utövande av beroendeframkallande aktiviteter utmärker ofta riskfyllda miljöer. Likaså umgänge eller vistelse i sociala nätverk där andra engagerar sig i riskabla beteenden eller där grupptillhörighet är avhängigt konsumtion av beroendeframkallande substanser.

Uppväxtmiljö och familjedynamik där missbruk, våld eller försummelser förekommer påverkar risken för utveckling av missbruk.

Ytterligare kan stress som orsakas av ekonomisk osäkerhet eller svårigheter öka risken för missbruk. Personer kan försöka hantera stressen genom att använda substanser eller utöva beroendeframkallande aktiviteter i syfte att bättre ekonomin.

Brist på tillgång till behandling och förebyggande insatser kan öka risken för missbruk. När människor inte har möjlighet att få hjälp i tid kan problemen förvärras.

Kulturella normer och attityder gentemot substansanvändning kan påverka konsumtion och beteendet. Vissa samhällen och subkulturer kan uppmuntra användningen av vissa substanser eller beroendeframkallande aktiviteter.

Påverkan från medier och marknadsföring kan också vara en faktor, särskilt när det gäller att normalisera eller glamorisera substansanvändning.

Det är viktigt att ha i åtanke att risken för att utveckla ett missbruk påverkas av ett samspel mellan biologiska, psykologiska och miljömässiga faktorer. En person med en genetisk sårbarhet kan vara mindre benägen att utveckla missbruk om de lever i en miljö som är skyddande och stödjande.

Skillnaden mellan beroende och ett missbruk

Missbruk beskriver ett mönster av skadlig användning av substanser eller ägnande åt beteenden på ett sätt som negativt påverkar hälsan och viktiga relationer. Vid ett långvarigt missbruk ökar risken att utveckla ett beroende, vilket kan ses som en mer omfattande och djupgående form av substans- eller beteendeproblem. När ett beroende har utvecklats medför det stora svårigheter att minska ner på eller sluta med missbruket.

Vad är abstinens?

Abstinens, eller abstinenssymtom, är kroppens och hjärnans reaktion när en person som har utvecklat fysiskt eller psykiskt beroende av en substans eller ett beteende slutar använda den substansen eller försöker avstå från beteendet. Abstinenssymtom kan vara mycket obehagliga och är ett vanligt hinder för personer som försöker sluta med ett beroendeämne eller beteende. Symtomen varierar beroende på vad personen är beroende av, men de kan inkludera:

Fysiska symtom:

Illamående och kräkningar

Diarré eller magbesvär

Muskelsmärtor och ledvärk

Darrningar och skakningar

Svettningar och kyla eller frossa

Huvudvärk

Psykiska symtom:

Ångest och oro

Irritabilitet och humörsvängningar

Svår trötthet

Svåra koncentrationssvårigheter

Depression och nedstämdhet

Specifika symtom beroende på substans eller beteende:

Om det handlar om alkohol kan abstinenssymtom inkludera delirium tremens (DT) med hallucinationer och förvirring.

Vid opioidabstinens (till exempel från heroin) kan symtomen vara extrem smärta och en känsla av ”krypande” i huden.

Vid nikotinabstinens kan personen uppleva starka nikotinsug, irritabilitet och sömnstörningar.

Abstinenssymtom kan vara mycket obehagliga och ibland till och med farliga, särskilt om de inte hanteras på rätt sätt. Det är därför det är viktigt att personer som försöker sluta med ett beroendeämne eller beteende söker professionell hjälp och stöd.

När bör jag söka hjälp?

Att söka hjälp för ett missbruk eller beroende är ett viktigt steg mot att återfå kontrollen över ditt liv och förbättra din fysiska och psykiska hälsa. Här är några tecken och situationer som indikerar att det kan vara lämpligt att söka hjälp:

Du förlorar kontrollen – om du upplever att du inte längre kan kontrollera ditt användande av en substans eller ett beteende, och om det leder till negativa konsekvenser i ditt liv, är det dags att söka hjälp.

Negativa konsekvenser – om missbruket har orsakat problem i ditt arbete, dina relationer, din hälsa eller din ekonomi, är det ett tydligt tecken på att du behöver professionell hjälp.

Du upplever abstinenssymtom – om du försöker sluta använda en substans och upplever abstinenssymtom, som illamående, ångest eller sömnproblem, kan det vara svårt att sluta på egen hand och du bör överväga att söka hjälp.

Ökad användning eller utförande av beteende –  om du märker att du behöver använda mer av en substans eller utföra en handling för att uppnå samma effekt som tidigare (tolerans) eller om du använder substansen eller utför beteendet oftare eller under längre perioder, är det en indikation på problematiskt användande.

Du försöker utan framgång att sluta eller minska beteendet – om du har försökt att sluta eller minska din konsumtion eller beteende på egen hand utan att lyckas, är det en signal om att du kan behöva extern hjälp.

Negativ påverkan på din hälsa – om du upplever att din mentala hälsa försämras, till exempel ångest, depression eller panikattacker, eller om du har fysiska hälsoproblem som är kopplade till ditt missbruk, såsom leverskador eller hjärtproblem, bör du söka hjälp.

Det är viktigt att komma ihåg att det inte finns någon ”rätt” tidpunkt att söka hjälp för missbruk. Om du känner att ditt användande av en substans eller ett beteende påverkar ditt liv negativt och du vill förändra det, är det bra att söka hjälp så snart som möjligt.

Hur behandlas missbruk och beroenden?

Missbruk och beroenden kan behandlas utifrån olika metoder. I linje med socialstyrelsens rekommendation används vanligtvis kognitiv beteende terapi (KBT) i kombination med motiverande samtal (MI). Vid missbruk av substanser kan behandlingen ofta behöva kompletteras med medicinsk vård.

Kartläggning och bedömning

En behandling inleds oftast med en kartläggning av beteendemönster och dess effekter. Kartläggning sker genom bedömningssamtal, frågeformulär och registreringar av problematiska situationer. Medicinsk undersökning ingår vid vissa typer av missbruk.

Återkoppling

Efter kartläggning och bedömning sker återkoppling. Det är vanligt att anhöriga eller närstående deltar vid återkopplingen. I samband med återkoppling används motiverande samtal i syfte att lyfta både för- och nackdelar med konsumtionen eller det problematiska beteendet.

Motiverande samtal

Motiverande samtal används också för att utforska vilken funktion substansen eller beteendet har för individen utifrån ett psykologiskt, socialt och i vissa fall medicinskt perspektiv. Syftet med motiverande samtal är att motivera personen till beteendeförändring och lägga en grund för att skapa en förändringsplan.

KBT

Manualbaserade KBT-metoder används för behandling av missbruk. Vanliga komponenter som ingår i behandlingen utgörs av psykoedukation, funktionell analys, kognitiv omstrukturering, exponering och färdighetsträning. Beroende på typ av missbruk och beroende tillkommer ytterligare inslag. Syftet är att skapa en förståelse för funktionen bakom konsumtionen eller beteendet samt i vilken kontext beteendet utförs, för att därefter kunna jobba mot förändring i tankesätt, känslohantering och beteenden.

Återfallsprevention

Vissa behandlingsprogram innehåller inslag av återfallsprevention. Fokus ligger på att kartlägga situationer, personer, miljöer och aktiviteter som triggar konsumtion eller utförande av beroendeframkallande beteenden. Därefter tränas personen i alternativa strategier och sätt att hantera triggande omständigheter, som går i linje med behandlingsmål.

11 Tips till dig som är närstående till en missbrukare

När du är närstående till någon som kämpar med missbruk kan det vara en utmanande och känslosam situation. Här är några tips som kan vara till hjälp när du försöker stödja och hjälpa den som är drabbad av missbruk:

1. Var empatisk och stödjande

Visa medkänsla och förståelse gentemot personen med missbruk. Det är viktigt att de känner att du bryr dig om dem och är där för stöd.

2. Lär dig om missbruket

Förstå vad missbruk innebär och hur det påverkar både fysiskt och psykiskt. Detta kan hjälpa dig att bättre förstå deras situation.

3. Sätt gränser

Samtidigt som du är stödjande är det viktigt att sätta tydliga gränser för ditt eget välbefinnande och din egen trygghet. Missbruk kan vara kaotiskt och skadligt, och du bör inte riskera din egen hälsa.

4. För en öppen kommunikation

Försök att upprätthålla en öppen och ärlig kommunikation med personen. Låt dem veta att de kan prata med dig om sina känslor och utmaningar.

5. Undvik att vara dömande

Försök att inte döma personen för sitt missbruk. Det kan vara en komplex situation som involverar många faktorer. Att vara icke-dömande skapar en mer öppen och stödjande miljö.

6. Uppmuntra professionell hjälp

Föreslå att personen söker professionell hjälp, så som terapi. Erbjud att hjälpa till med att hitta och komma i kontakt med lämpliga behandlingsalternativ.

7. Sök egen support

Att vara närstående till någon med missbruk kan vara stressigt och utmattande. Sök egen support, antingen från vänner, familj eller stödgrupper för anhöriga.

8. Återhämtning tar tid

Påminn dig själv om att återhämtning från ett beroende tar tid och kan innebära återkommande bakslag. Försök att ha tålamod under processen.

9. Försök att inte kontrollera

Du kan inte kontrollera eller tvinga någon att sluta med sitt missbruk. Personens beslut att förändra sitt beteende måste komma från dem själva.

10. Fira framsteg

När personen gör framsteg i riktning mot återhämtning, fira deras prestationer och framsteg. Positiv förstärkning kan vara mycket motiverande.

11. Ge inte upp

Missbruk kan vara en lång och svår kamp, men det är viktigt att inte ge upp hoppet. Fortsätt att erbjuda ditt stöd och uppmuntran.

Att stödja någon med missbruk är en utmanande uppgift, och det kan vara känslomässigt krävande. Att ha tålamod, förståelse och vara beredd att söka hjälp när det behövs kan vara avgörande för att hjälpa personen att ta sig igenom sin kamp och påbörja sin väg till återhämtning.

Hur kan Svea KBT hjälpa vid missbruk?

Våra psykologer har lång erfarenhet och kompetens att hjälpa dig som lider av ett missbruk eller dig som är närstående och behöver stöttning och vägledning. Börja med att kontakta oss och berätta hur du behöver hjälp. Vi kommer då att återkomma till dig med rekommendation om både psykolog och behandlingsform.