Medberoende – psykologen förklarar
I den här artikeln informerar psykologen Camilla om att vara medberoende. Du får veta 4 vanliga tecken på att du själv är medberoende, vanliga tillstånd där medberoendet uppstår och tips för hur du kan bryta tillståndet.
Vad är medberoende?
Att vara medberoende betyder att du ofta sätter någon annans behov före dina egna, särskilt om personen har problem som missbruk eller mår psykiskt dåligt. Du kanske gör allt för att hjälpa, även om det sliter på dig själv.
Om någon nära dig har ett beroende, till exempel alkohol- eller drogproblem, eller är våldsam eller psykiskt sjuk, påverkar det inte bara den personen. Du som anhörig kan bli väldigt trött, orolig eller känna dig ansvarig. Du vill kanske hjälpa till så mycket att du glömmer bort att ta hand om dig själv.
Anhöriga är viktiga för den som mår dåligt – men det är också viktigt att du själv får stöd. Annars kan du riskera att hamna i ett mönster där du försöker rädda någon annan samtidigt som du själv mår allt sämre. Det är det som kallas medberoende.
Medberoende räknas inte som en sjukdom i sig, men det ses som ett psykologiskt tillstånd. Det handlar om att fastna i relationer där balansen saknas – där du kanske känner att du måste vara den starka, och där ditt värde känns knutet till hur mycket du hjälper andra.
Hur agerar en medberoende?
Om du är medberoende är det vanligt att du hela tiden tänker på hur den andra personen mår – och glömmer bort dig själv. Du kanske sätter deras behov före dina egna nästan hela tiden. Det kan vara väldigt jobbigt, både i kroppen och i tankarna, och ta mycket kraft från din vardag.
Ofta märker man inte själv att man är medberoende. Det smyger sig på och blir till slut något som känns helt normalt. Då blir det också svårare att säga nej, sätta gränser och göra plats för det du själv behöver.
Istället för att förstå att det handlar om medberoende, kanske du märker att du börjar må dåligt. Du kan känna dig orolig, ledsen, stressad eller helt slut. Vissa skäms över sin situation eller för hur den närstående mår – och därför väntar man med att be om hjälp. Men du har rätt att må bra och att få stöd, även om någon nära dig mår dåligt.
4 Tecken på att man är medberoende
1. Tar över ansvar
Fokuserar mer på att hjälpa andra med deras problem än sina egna. Även med sådant som går emot vad man själv anser är rimligt eller moraliskt. Det kan till slut vara ansvar för närståendes så väl tankar och känslor, som beteenden.
2. Svårt att sätta rimliga gränser
Det är svårt att säga nej till oacceptabla beteenden och förväntningar. Skjuter på gränser för vilken hjälp och stöd som är rimligt. Blir själv mer upptagen av att kontrollera saker och kan tvångsmässigt fastna i tankar kring närståendes behov och mående.
3. Tar mindre utrymme för egna behov
Reagerar inte på saknad av utrymme för egna behov och intressen. Får ångest inför att fokusera på egna behov. Att bortse från dem har blivit en vana.
4. Behov att bli behövd
Har en negativ självbild eller låg självkänsla. Att hjälpa har blivit ett sätt att känna sig behövd eller älskad. Hjälper andra utan att blivit ombedd att göra det. Fokuserar i samtal mer på att säga vad man tror att andra vill höra än vad man själv tycker. Stark inre konflikt inför tanken att avsluta relationen och stannar kvar även om man skadar varandra genom att inte avsluta den.
Gör ett medberoende testÄr medberoende samma sak som att vara anhörig?
Nej, alla anhöriga blir inte medberoende. Att vara anhörig betyder bara att du står nära någon som behöver extra stöd i livet. Det kan vara en partner, förälder, syskon, barn eller en vän. Personen kan till exempel ha problem med missbruk, psykisk ohälsa, en sjukdom eller en funktionsnedsättning.
Medberoende handlar om något mer. Det är när du som anhörig börjar hjälpa den andra personen så mycket att det egentligen handlar om ditt eget behov av att vara viktig och behövd. Du kanske försöker lösa den andres problem och tar ansvar för saker som egentligen inte är ditt ansvar.
Det är skillnad på att ge stöd och att glömma sig själv helt.
Hur uppkommer ett medberoende?
För många som blir medberoende börjar det redan som barn eller tonåring. Man kanske växte upp i en familj där föräldrarnas fokus låg på någon annan – till exempel ett syskon som mådde dåligt eller en förälder med problem. Då lär man sig tidigt att andras behov går före ens egna. Det blir ett sätt att vara som känns normalt, även senare i livet.
Medberoende växer ofta fram steg för steg. Först handlar det om att bry sig och vilja hjälpa. Men med tiden kan det bli en vana att alltid anpassa sig efter den andra personen. Man kanske börjar tåla beteenden som egentligen inte är okej, bara för att hålla den andre nöjd. Till slut kan man känna att man måste ta ansvar för deras liv och problem.
En person med medberoende vill ofta känna sig trygg känslomässigt. Därför kan det kännas rimligt att försöka kontrollera situationer och hela tiden anpassa sig. Men det leder lätt till att den andra personen tar ännu mindre ansvar, vilket gör att du fastnar ännu djupare i mönstret.
Tillstånd där det är vanligt att som anhörig bli medberoende
Närstående med långvarig psykisk ohälsa eller fysisk sjukdom.
Anhöriga som lever nära någon med långvarig sjukdom eller andra svårigheter kan med tiden vänja sig vid att ständigt ta ansvar och visa förståelse, även för beteenden som annars skulle upplevas som oacceptabla. Denna vana att alltid finnas där och hjälpa till kan göra att det egna välmåendet hamnar i skymundan.
När omsorgen blir en självklar del av vardagen är det lätt att glömma bort sig själv. Många anpassar sig till rollen som den som stöttar, utan att längre förvänta sig stöd tillbaka. Det kan skapa en obalans i relationen och öka risken för medberoende.
Gör ett test för psykisk ohälsa.
Närstående med depression
Anhöriga till närstående som lider av psykisk ohälsa så som depression kan utveckla medberoende när det snabbt blir vardag att ta hand om den närståendes behov. Depression medför passivitet och den närstående behöver ofta hjälp att ta hand om sig och hem i stigande grad efter hur svår depressionen är.
Läs om depression.
Närstående med missbruk
Missbruk är en mycket vanlig form av beroende hos närstående till dem med ett medberoende. Missbruk finns i många olika former med överkonsumtion av substanser eller beteenden. De flesta vet om missbruk av alkohol och narkotika. Andra missbruk är till exempel spelmissbruk, matmissbruk och sexmissbruk.
Problematiken tenderar att öka stegvis och kan initialt vara svårt att se för personen själv och för anhörig. När överkonsumtionen blir mer tvångsmässig och okontrollerbar ökar de negativa konsekvenser för ekonomi, socialt umgänge, förmågan att sköta arbete och föräldraansvar. Den närstående blir då mer och mer beroende av sin anhörige och kräver mer anpassning och hjälp för att lösa problemen och upprätthålla vardagen.
Läs mer om missbruk.
Närstående med Narcissism
Narcissism är ett personlighetsdrag och ett personlighetssyndrom där personen uppfattar sig som extra viktig och fullkomlig. Hen har ett så stort fokus på sig själv att hen inte är mottaglig för andras behov. Den anhörige med sårbarhet för medberoende kan vara mycket uppskattad av närstående med narcissism som tycker om att uppmärksammas och har svårt att se sitt ansvar vid negativa konsekvenser. Bådas beroende riskerar att stärka varandras mycket effektiv.
Läs mer om narcissism.
Att bli medberoende till sitt barn
Barn är en närstående som från födseln är helt beroende av sina föräldrars omsorg. Alla barn får tyvärr inte den trygghet och kärlek de behöver. De kan ha med sig ett känslomässigt behov av närhet och kärlek i föräldra-barnrelationen som de tar med sig in i sin föräldraroll som en undermedveten kompensation för eget lidande. Vid medberoende till sitt barn finns en förväntan att barnet ska visa samma hängivenhet och bildar en ohälsosam anknytning för så väl förälder som barn.
Läs mer om anknytning.
Tips för att bryta ett medberoende
Att ta sig ur ett medberoende är ofta svårt på egen hand. Ett viktigt första steg kan vara att skapa utrymme för sådant som inte kretsar kring den närståendes behov. Att göra saker som ger glädje eller lugn, och att umgås med andra som ger stöd, kan hjälpa till att återknyta till sitt eget liv och välmående.
För att förstå vad som händer inom en själv kan det vara avgörande att få stöd. Det gäller både att se symtomen och att utforska vilka känslomässiga behov som gör att mönstret med medberoende fortsätter. I vissa fall kan det vara nödvändigt med behandling för att orka igenom processen.
I behandling får man hjälp att hitta tillbaka till sina egna värderingar och sätta gränser – både mot den närstående och mot sig själv. Det handlar om att låta den beroende ta ansvar för sitt liv, men också att lära sig skilja mellan att känna empati och att fastna i medberoende. Genom detta kan fokus flyttas tillbaka till det egna måendet och de behov som länge fått stå åt sidan.
Hur kan SveaKBT hjälpa dig som misstänker att du är medberoende?
Om du har hamnat i en situation som du känner att du inte klarar av själv, är det väldigt viktigt att få stöd eller behandling för ditt medberoende. Hos oss på Svea KBT har våra psykologer lång erfarenhet av behandling för så väl medberoende, anhörigstöd som parterapi. Kontakta oss idag för en inledande konsultation om hur vi kan hjälpa dig att må bättre.