Sluta snusa – tips!
I den här artikeln får du tips och goda råd när du har bestämt dig för att sluta snusa.
Författare: Psykologkandidat Lova Wallseth
Medicinskt granskad av Leg. Psykolog Caroline Erkers.
Tips för dig som vill sluta snusa:
- Sätt ett bestämt datum för när du ska sluta snusa och förbered dig mentalt för förändringen.
- Undvik situationer där du brukar snusa, åtminstone i början av din snusfria resa.
- Sök stöd från familj och vänner. Detta kan vara bra både då de kan bidra med stöd och uppmuntran, men även för att de kan hjälpa till att stoppa dig från att snusa i situationer när du känner att du inte orkar stå emot på egen hand.
- Håll dig aktiv för att minska begäret efter snus och hantera stress. Fysisk aktivitet kan också förbättra ditt humör.
- Överväg att använda nikotinersättningsprodukter eller snusavvänjande tuggummin för att minska nikotinberoendet gradvis.
- Var snäll mot dig själv och belöna dig själv för varje framsteg du gör.
Varför sluta snusa?
Att snusa kan påverka både din fysiska och psykiska hälsa negativt. För att känna motivation att sluta snusa för gott, eller för att förstå vikten av att sluta snusa, kan det vara av vikt att vara medveten om de negativa hälsoeffekterna och biverkningarna som är förknippade med snusning.
Snusning är väldigt vanligt i Sverige och uppfattas av många som en naturlig och självklar vana. Trots detta det är snusning förknippat med en rad hälsoeffekter och biverkningar som kan påverka din kropp och välbefinnande negativt. Det är även väldigt svårt att sluta i och med att nikotinet i snus är väldigt beroendeframkallande. Genom att sluta snusa med stöd av KBT (kognitiv beteendeterapi) kan du öka dina chanser att lyckas.
Farorna med snus
De fysiska hälsoeffekterna av snusning kan inkludera ökad risk för tandköttssjukdomar, påverkan på hjärt- och kärlsystemet samt ökad risk för cancer, särskilt i munhålan. I och med nikotinets inverkan på blodkärl och syretillförsel har personer som snusar som drabbas av hjärtinfarkt eller stroke på gruppnivå sämre prognos än de som inte snusar.
Att vara snusare ökar även risken för att utveckla typ 2 diabetes. Snus innehåller nikotin, en beroendeframkallande substans som oftast leder till fysiskt och psykologiskt beroende, kroppen vänjer sig vid nikotinet och det blir en vana som kan inge trygghet och en känsla av tillfredställelse. Detta gör det utmanande att bryta snusvanan, men det är långt ifrån omöjligt.
Våra psykologer stöttar och hjälper
Läs mer om våra psykologer och hur de kan stötta och hjälpa dig att övervinna ett beroende.
Vad händer i kroppen när man slutar snusa?
När man slutar snusa genomgår kroppen en omställningsperiod, där den gradvis vänjer sig av med nikotinberoendet. I början kan man uppleva abstinenssymptom, såsom oro, irritabilitet och ett mycket starkt begär efter nikotin. Dessa symptom är helt normala och avtar över tid, och gradvis kommer man börja uppleva förbättringar i den fysiska och mentala hälsan efter att man slutat med sitt nikotinberoende.
Tiden det tar att sluta snusa varierar från person till person. Vissa kan sluta snusa relativt snabbt, medan det kan ta längre tid för andra.
För att förstå vad som händer i kroppen när man slutar snusa är det viktigt att känna till nikotinets effekter på hjärnan och kroppen. I och med att nikotinet påverkar hjärnans belöningssystem, kan man uppleva att denna känsla av belöning försvinner när man slutar snusa, vilket i kombination med abstinenssymptomen kan leda till ett temporärt nedsatt humör. Detta kan kännas påfrestande, men är i själva verket ett tecken på att hjärnan återgår till sin naturliga balans, och humöret kommer att stabilisera sig över tid.
Fördelar med att sluta snusa
En av de mest betydelsefulla psykiska fördelarna med att sluta stressa är minskad stress och ångest. Forskning tyder även på att nikotinet i sig kan förvärra psykiska problem och öka risken för att nya problem uppstår, genom dess effekt på signalsubstansen dopamin som är en del av hjärnans belöningssystem.
Nikotin inger för många inledningsvis en ”kick” med känsla av tillfredställelse och avslappning, men leder på sikt till ökad stress i kroppen då dopaminsystemet påverkas av nikotinet över tid. En del forskning tyder även på att beroende av nikotin ökar sannolikheten för att bli beroende av andra saker, till exempel alkohol. Att sluta snusa kan även bidra till att dessa negativa känslor minskar över tid då snusberoendet inte längre är en källa till oro och abstinens i sig, samtidigt som nikotinets effekter avtar.
Slutningen kan att sluta snusa vara en god investering i din ekonomi, då snusning kan vara en kostsam vana över tid.
Snus och psykisk (o)hälsa
Snusning kan ha en påverkan på en persons mentala hälsa på flera sätt. När en person använder snus regelbundet utsätts hjärnan ofta för det beroendeframkallande nikotinet. Nikotin påverkar hjärnans belöningssystem dopaminet och kan skapa en känsla av välbehag och lugn. Denna positiva effekt kan få personer att söka tröst i snusning under perioder av stress eller ångest.
Trots den initiala avslappningen kan snusning dock paradoxalt nog också öka känslor av ångest och stress på längre sikt. Forskning har visat att personer som snusar regelbundet kan ha en ökad risk för att utveckla ångestsymtom och depression. Nikotin kan påverka kroppens produktion av olika signalsubstanser, som serotonin och dopamin, vilket i sin tur kan påverka humöret och måendet i stort.
Vilken effekt snusandet har på ens mentala hälsa kan variera mycket från person till person. Vissa personer kan uppleva att snusning inte har någon påtaglig inverkan på deras mentala hälsa, medan andra kan känna en tydlig koppling mellan snusning och psykiskt välbefinnande.
Om du märker att snusningen påverkar ditt humör eller ditt psykiska välbefinnande negativt, kan det vara dags att överväga att försöka jobba mot att trappa ner och sluta. Att arbeta med en terapeut eller psykolog kan ge dig stöd och verktyg för att hantera stress och negativa känslor på ett mer hälsosamt sätt och hjälpa dig att bryta eventuella mönster av att söka tröst eller lugn i att snusa.
Att sluta snusa med hjälp av KBT
KBT (kognitiv beteendeterapi) är en beprövad och effektiv terapiform som har visat sig vara framgångsrik för personer som vill sluta snusa. KBT för snusavvänjning innebär att man arbetar tillsammans med en erfaren terapeut för att identifiera och förändra de negativa tankemönster och beteenden som är kopplade till snusning.
Terapeuten hjälper dig att utforska de situationer, tankar och känslor som utlöser suget efter snus. Genom att bli medveten om dessa triggers kan du lära dig att hantera dem på ett mer konstruktivt sätt. Terapeuten kan hjälpa dig att utveckla alternativa strategier för att hantera stress och begär efter snus på ett mer hälsosamt sätt.
KBT ger dig också verktyg och färdigheter för att hantera de utmaningar som kan uppstå när du slutar snusa. Du lär dig att utmana negativa tankar och korrigera eventuella felaktiga uppfattningar om snusets positiva effekter. Genom att ändra dina tankemönster och beteenden kring snusning kan du på så vis stärka din motivation och självförtroende att sluta snusa på ett framgångsrikt sätt.
Hur kan SveaKBT hjälpa dig som vill sluta snusa?
Vi på SveaKBT erbjuder skräddarsydd professionell hjälp och stöd för personer som vill sluta snusa. Våra erfarna psykologer använder sig av KBT för att hjälpa dig att identifiera och övervinna de hinder som kan uppstå på vägen. Du är varmt välkommen att kontakta oss för ett första samtal.
Läs mer information om beroende