Gestaltterapi är en samtalsterapi som fokuserar på medveten närvaro i nuet och utforskande av tankar, känslor och kroppsupplevelser. Metoden hjälper dig öka självmedvetenheten, ta ansvar för dina val och hantera både ångest, depression och relationsproblem.
Gestaltterapi
Gestaltterapi är en form av samtalsterapi där man pratar om hur man mår just nu och försöker förstå sina känslor och tankar.
Vad är gestaltterapi?
Gestaltterapi är en form av psykoterapi som fokuserar på medveten närvaro i nuet, personligt ansvar och utforskande av tankar, känslor och kroppsupplevelser.
Metoden hjälper dig öka din självmedvetenhet och göra hälsosammare val.
I gestaltterapi ligger fokus på individens frihet och personliga utveckling.
Genom att utforska känslor och beteenden i stunden ökar medvetenheten om inre konflikter och så kallade ”oavslutade situationer”. Detta främjar personlig tillväxt och välmående.
Gestaltterapi har influerats av existentialism och humanism, och bygger på ett holistiskt förhållningssätt – helheten är större än summan av delarna.
Det innebär att man arbetar med individens alla delar:
• Kropp och kroppsliga sensationer
• Tankar och känslor
• Beteenden och relationer
• Andlig/existentiell dimension
När används gestaltterapi?
Gestaltterapi lämpar sig väl för både korttids- och långtidsterapi.
Enligt forskning kan gestaltterapi vara lika effektiv som andra behandlingsmetoder vid exempelvis:
- Ångest
- Depression
- Relationsproblematik
Många klienter har även förbättrat sin självkänsla med hjälp av gestaltterapi.
Resultaten av gestaltterapi har visat att klienter fått bättre självkontroll, högre medvetenhet om sina behov samt ökad mindfulness.
När du får djupare förståelse för dina känslor blir det också lättare att tolerera och hantera dem.
Bakgrunden till gestaltterapi
Gestaltterapi utvecklades av de tyska psykologerna Fritz Perls och Laura Perls under 1940-talet, och formaliserades med boken Gestalt Therapy (1951).
Båda var skolade i Freuds psykoanalys men ansåg att den lade för stor vikt vid det förflutna och det omedvetna. De ville istället utveckla en terapi som fokuserade på det medvetna och nuet.
Fritz Perls betonade individens personliga ansvar över sitt liv – när du tar ansvar för dina val ökar möjligheten till förändring.
Gestaltterapi har också ett tydligt relationellt förhållningssätt. Terapeuten tar inte rollen som ’expert’ utan utforskar tillsammans med klienten.
Terapeuten betonar empati, respekt och genuinitet. Relationen strävar efter att vara så autentisk och verklig som möjligt, något som i sig kan vara läkande.
Vanliga frågor om gestaltterapi
Gestaltterapi är en form av samtalsterapi som fokuserar på att vara närvarande i nuet och förstå sina känslor, tankar och kroppsupplevelser. Metoden hjälper dig öka din självmedvetenhet och att ta ansvar för dina val, vilket främjar personlig tillväxt och bättre välmående.
Gestaltterapi utvecklades som ett alternativ till psykoanalysen och fokuserar på nuet istället för det förflutna. Medan psykoanalys betonar omedvetna processer och tidigare erfarenheter, arbetar gestaltterapi med medveten närvaro och det som händer här och nu, där du faktiskt kan göra förändringar.
Gestaltterapi har visat sig effektiv vid bland annat ångest, depression och relationsproblem. Många klienter har också fått förbättrad självkänsla, bättre självkontroll och större medvetenhet om sina behov genom denna terapi.
Oavslutade situationer är smärtsamma minnen eller erfarenheter som du tryckt undan för att slippa de känslor de väcker. Även om du försöker bortse från dem fortsätter de att påverka ditt liv i nuet, och gestaltterapi arbetar med att acceptera och förstå dessa erfarenheter.
Terapeuten agerar inte som en expert utan utforskar tillsammans med dig på ett autentiskt sätt. Relationen är baserad på empati, respekt och genuinitet, något som i sig kan vara läkande och hjälpa dig växa personligt.
Gestaltterapi lämpar sig väl för både korttids- och långtidsterapi, så det beror på dina behov och mål. Genom att fokusera på nuet och medvetenhet kan många klienter se förbättringar relativt snabbt, även om vissa väljer längre terapiprocesser för djupare utveckling.
Upplever du symtom idag?
Har du funderat på att träffa en psykolog?
Skriv ditt namn och nummer om du vill att vi ska kontakta dig för ett kostnadsfritt konsultationssamtal.
Tack! Din fråga har skickats. Vi återkommer till dig.
Innehållet i gestaltterapi
Arbeta med medvetenhet
Medvetenhet har en central roll i gestaltterapi och kan gynna dig på flera sätt:
• Få kontakt med dina känslor och tankar
• Fördjupa insikten om invanda mönster som vidmakthåller psykisk ohälsa
• Kartlägga vad som triggar reaktioner i olika situationer
I terapin jobbar man också med ’blockerad energi’ som hämmar medvetenheten.
Detta sker genom att undersöka var energin finns i kroppen, hur den känns och hur den uttrycks.
För att bli medveten behöver du vara i kontakt med din omgivning, vara närvarande i nuet och ta ansvar för ditt liv. När du är medveten ökar förmågan till självreglering.
Fokusera på nutiden
I gestaltterapi ligger största fokus på nuet snarare än på tidigare livshändelser, eftersom det är i nuet vi faktiskt kan agera och påverka vår situation.
Många tenderar att älta det förflutna eller oroa sig för framtiden, något som ofta bidrar till ångest och stress.
Det förflutna går inte att förändra. Men ju mer du kan uppmärksamma vad som händer i det omedelbara ögonblicket, desto mer närvarande blir du i ditt liv.
Förståelse utifrån sitt eget sammanhang
Det förflutna och framtiden förnekas dock inte i gestaltterapi, de kan vara en del av din nuvarande situation.
Tidigare erfarenheter som dyker upp i terapin utforskas tillsammans med terapeuten. Detta hjälper dig förstå hur de påverkar dig idag och varför de fortfarande är aktuella.
Fritz Perls menade att ”om det är ett aktuellt problem så går det att lösa”.
Många trycker undan smärtsamma minnen för att slippa de känslor de väcke, men minnena fortsätter ändå att påverka livet i nuet.
Detta kallas inom gestaltterapi för ”unfinished business” (oavslutade situationer).
I terapin arbetar du med att acceptera dina erfarenheter och förstå dig själv utifrån ditt eget sammanhang. Det är en process som främjar personlig utveckling och förmågan att ta ansvar för ditt liv.
Vikten av att befinna sig här och nu
Att vara ”här och nu” är centralt för medvetenheten i gestaltterapi.
Fritz Perls menade att psykisk ohälsa ofta uppstår när människor inte är medvetna om sina känslor eller sinnen. Därför kan de inte heller ta ansvar för sig själva och sina val.
Vanliga tekniker inom gestaltterapi
Tom stol
I praktiken får klienten föra en dialog med en tom stol, i form av ett rollspel.
Syftet är att klienten föreställer sig att hen öppnar upp sig för en specifik person i sitt liv, eller att hen talar med olika delar av sig själv.
Målet är att utlösa sorgeprocessen och att växa som person.
Två stolar
Denna teknik fungerar nästan som den tomma stolen. Här för klienten dock en dialog medan hen förflyttar sig mellan två stolar.
Så i ena stolen spelar klienten sig själv i konversationen, och i den andra stolen spelar klienten den andra personen som hen pratar med.
Det går även att utföra denna övning som i den tomma stolen.
Klienten visualiserar då att den pratar med olika delar av sig själv i de olika stolarna; exempelvis “den ledsna jag” och “den arga jag” eller “det lilla jag” och “det vuxna jag”.
Enactment
Klienten uppmanas att agera ut någonting som den pratat om under sessionen – genom enactment. I gestaltterapin vill man låta klienten utforska sina känslor och upplevelser.
Förutom att endast prata om sina tankar och känslor, vill man väcka upplevelserna i terapirummet, genom att jobba “här och nu”.
Till exempel om klienten pratar om ett känslomässigt utbrott, uppmuntras hen till att agera ut känslorna i terapirummet.
Att börja meningar med “Jag”
Hur klienten använder sitt språk har en betydelse inom gestaltterapin. Ju mer en klient använder ordet “jag”, desto mer kommer medvetenheten kommer öka.
Eftersom målet med gestaltterapi är att lära sig ta ansvar, övas klienter i att använda språket på ett sätt som speglar det personliga ägandet.
I stället för att säga något i stil med “Det gjorde mig ledsen”, uppmuntras klienten till att säga “Jag blev ledsen”.
Det bidrar till att ta ägandet av sina känslor och att se sina känslor som en del av sig själv.
Kroppsspråk
Förutom språket uppmärksammar även terapeuten klientens kroppsspråk.
Terapeuten delar öppet med sig av sina observationer, för att stanna upp och fråga klienten om hur det känns i kroppen och vad som händer inombords.
Ofta kan kroppsspråket vara en subtil indikator på klientens intensiva känslor som väcks i terapirummet.
Överdriva
Inte sällan har klienter svårt att sätta ord på sina känslor och det som händer.
Klienten kan bli ombedd att överdriva sina rörelser, i syfte att ta fram upplevelsen vid det specifika ögonblicket.
Lokalisera känslor
I vissa fall har klienter en tendens att prata om känslor, utan att faktiskt uppleva dem. Exempelvis kanske klienten pratar om en tragisk historia utan att se någorlunda berörd ut.
Men att prata om känslor är inte samma sak som att uppleva dem. Då kan terapeuten fråga klienten hur det känns i kroppen för att öka den känslomässiga medvetenheten.
Det bidrar till att klienten blir mer närvarande och kan bearbeta sina känslor mer effektivt.
Konfrontation
Genom att terapeuten konfronterar klienten utmanas klienten till att växa och öka sin medvetenhet om verkligheten. Dock har denna teknik fått en viss kritik.
Det har inte gynnat alla människor då vissa ansett att det varit ett för aggressivt tillvägagångssätt.
Creative arts
Konstnärliga aktiviteter där man får vara kreativ, såsom att måla, skulptera och rita kan vara hjälpsamt för många klienter.
Det bidrar till att klienten ökar medvetenheten, blir mer närvarande och lär sig att bearbeta ögonblicket. Detta kan också vara en mycket läkande process.
Topdog vs. underdog
Terapeuten guidar klienten som tar på sig båda rollerna som “topdog” och “underdog”.
Syftet är att klienten ska komma till insikt och få en hälsosammare relation till sin omgivning. Topdog beskriver den delen av individen som vill följa samhällsnormer och idealistiska standarder.
Individens krav kännetecknas ofta med ”Jag ska” eller “Jag bör”. Ett exempel är: “Jag borde jobba hårdare” eller “Jag ska bara äta godis på helgen”.
Underdog beskriver den andra delen av individen som ger ursäkter till att dessa krav inte ska uppfyllas eller kan följas.
Exempelvis:
“Jag kommer aldrig att lyckas nå den positionen på arbetet jag vill” eller “Det finns ingen chans att jag lyckas hålla mig till sötsaker endast på helgerna”.
Här vill man finna en balans där klienten inte ger lika mycket motstånd, men samtidigt tar ansvar över sig själv och sitt liv.
Detta kan gynna klienten i att den utvecklar en bättre självkänsla och ett sundare förhållningssätt till sig själv, då man utvecklar mer realistiska krav och förväntningar på sig själv.
Vad krävs det för utbildning för att utöva gestaltterapi?
I Sverige behöver man genomgå en fyraårig utbildning vid Gestaltakademin för att bli en diplomerad gestaltterapeut.
Den fyraåriga utbildningen måste alltid ske vid ett EAGT-ackrediterat institut.
EAGT står förEuropean Association for Gestalt Therapy och ingår iEuropean Association for Psychotherapy (EAP). Man kan då bli medlem i yrkesföreningen Sveriges Auktoriserade Gestaltterapeuter (SAG).
Terapeuter som är anslutna till SAG måste uppfylla de krav, kriterier och etiska riktlinjer som föreningen ställer.