Gestaltterapi

Författare: Ebba Oscarsson.
Medicinskt granskad av Leg. Psykolog Caroline Erkers.

Vad är gestaltterapi?

Gestaltterapi fokuserar på individens frihet, personliga utveckling och strävan efter positiva förändringar. Genom individuellt ansvar och medvetenhet i nuet kan man uppnå personlig utveckling samt välbefinnande.

Genom att utforska känslor, tankar och beteenden i stunden är syftet att öka medvetenheten om inre konflikter och oavslutade situationer och därigenom främja personlig tillväxt och välmående

Gestaltterapi som terapiform har influerats av existentialism och humanism. Terapin har ett holistiskt förhållningssätt, där helheten är större än summan av delarna. Med andra ord betraktar man individens alla delar; kroppen, själen, känslor, tankar, beteenden och kroppsliga sensationer.

När används gestaltterapi?

Gestaltterapi lämpar sig väl för både korttids-och långtidsterapi. Enligt forskning kan gestaltterapi vara lika effektiv som andra behandlingsmetoder vid exempelvis ångest, depression och relationsproblematik. Många klienter har även förbättrat sin självkänsla med hjälp av gestaltterapi. Resultaten av gestaltterapi har visat att klienter fått bättre självkontroll, medvetenhet om sina behov samt ökad mindfulness. När individer får en känslomässig förståelse över sig själva blir de mer toleranta mot negativa känslor.

Bakgrunden till gestaltterapi

Gestaltterapi utvecklades av de tyska makarna Fritz Perls och Laura Perls under 1940-talet. Båda makarna var skolade inom Freuds psykoanalys, men insåg att nuet var en fundamental komponent, vilket Freud nekade. Därmed kom gestaltterapin att lägga större vikt vid vårt medvetna än vårt omedvetna.

Fritz Perls betonade individens personliga ansvar över sitt liv – när individer tar ansvar, inser de att de kan göra stora förändringar på egen hand.

Det relationella förhållningssättet genomsyrar gestaltterapin, där terapeuten inte tar på sig “expertrollen”; snarare handlar det om ett ömsesidigt utforskande av terapeuten tillsammans med klienten. Man uppmärksammar individens relation till världen, andra människor och till sig själv. Gestaltterapeuter betonar empati, respekt och genuinitet. Terapeut-klientrelationen strävar efter att vara så autentisk och verklig relation så möjligt, och kan vara mycket läkande för klienten.

Lär känna våra psykologer

Våra kompetenta psykologer är experter inom terapi och behandling.

Andrea W
City – Hötorget
Liselotte S
Vasastan
Jakob H
Vasastan
Olivia E
Täby
Sara M
Kungsholmen
Viktoria M
Kungsholmen
Julia L
Vasastan
Malin B
Göteborg
Lovisa L
Uppsala
Maria C
Uppsala
Wendela W
Göteborg
Lina S
Vasastan
Christoffer M
Stockholm city
Petra N
Göteborg
Angelica N
Södermalm
Matilda N
Östermalm
Martin S
Södermalm
Andrea Ö
Göteborg
Julia S
Kungsholmen
Susanna M
Solna

Innehållet i Gestaltterapi

I gestaltterapi fokuserar behandlingen på arbete med medvetenhet, fokus på framtiden, förståelse utifrån sitt eget sammanhang och vikten av att befinna sig här och nu.

Arbeta med medvetenhet

Medvetenhet har en central roll i gestaltterapin som kan gynna individen på ett flertal sätt; att få kontakt med sina känslor och tankar, fördjupa insikten om ens invanda mönster som vidmakthåller psykisk ohälsa, samt att kartlägga triggers i vissa situationer.

Man jobbar med blockering av energi som hämmar medvetenheten hos klienten, i form av undersöka vart energin finns i kroppen, hur den känns och hur den används. För att bli medveten behöver individen vara i kontakt med sin omgivning, vara “här och nu” samt ta ansvar över sitt liv, utan att skylla på yttre faktorer. När människor är medvetna har de förmåga till självreglering.

Fokusera på nutiden

I terapin läggs största fokus på nutid i stället för tidigare livshändelser, då man anser att nuet har störst påverkan på individen. Många människor tenderar att älta för mycket över dåtid eller oroa sig över framtiden vilket bidrar till ångest. Det som har varit går ju faktiskt inte alltid att kontrollera. Ju mer individen kan uppmärksamma vad som händer i det omedelbara ögonblicket, desto mer kan hen leva i nuet.

Förståelse utifrån sitt eget sammanhang

Individens förflutna eller framtid förnekas dock inte, eftersom det kan vara en del av klientens nuvarande situation. Erfarenheter från det förflutna som dyker upp i terapin kan utforskas. Tillsammans kan terapeuten och klienten diskutera om hur de tidigare upplevelserna påverkar nuet och varför de fortfarande är aktuella.

Fritz menade “Om det är aktuellt problem så går det att lösa”. Många människor trycker nämligen undan smärtsamma minnen för att undvika de känslor som minnena är förknippade med, men som påverkar individen i dagsläget. Exempelvis anser man att obearbetade händelser och känslor i dåtid kommer att komma upp till ytan och därmed påverka individens liv negativt. Det kallas för “Unfinished business”. I terapin jobbar man med att acceptera giltigheten och sanningen i sina erfarenheter eftersom individer bör förstås utifrån sitt sammanhang. Detta bidrar till personlig utveckling och att individen kan ta ansvar över sitt liv.

Vikten av att befinna sig här och nu

Att vara “här och nu” är av stor vikt för individens medvetenhet. Perls menade att en bidragande faktor till psykisk ohälsa är att människor inte är medvetna om sina känslor eller sinnen, och att de inte känner igen sina kroppsliga sensationer – då kan de heller inte ta ansvar över sig själva.

Vanliga tekniker inom gestaltterapi

Tom stol

I praktiken får klienten föra en dialog med en tom stol, i form av ett rollspel. Syftet är att klienten visualiserar att hen öppnar upp sig för en specifik person i sitt liv, eller att hen talar med olika delar av sig själv. Målet är att utlösa sorgeprocessen och att växa som person.

Två stolar

Denna teknik fungerar nästan som den tomma stolen. Här för klienten dock en dialog medan hen förflyttar sig mellan två stolar. Så i ena stolen spelar klienten sig själv i konversationen, och i den andra stolen spelar klienten den andra personen som hen pratar med. Det går även att utföra denna övning som i den tomma stolen, att klienten visualiserar att den pratar med olika delar av sig själv i de olika stolarna; exempelvis “den ledsna jag” och “den arga jag” eller “det lilla jag” och “det vuxna jag”.

Enactment

Klienten uppmanas att agera ut någonting som den pratat om under sessionen – genom enactment. I gestaltterapin vill man låta klienten utforska sina känslor och upplevelser. Förutom att endast prata om sina tankar och känslor, vill man väcka upplevelserna i terapirummet, genom att jobba “här och nu”. Till exempel om klienten pratar om ett känslomässigt utbrott, uppmuntras hen till att agera ut känslorna i terapirummet.

Att börja meningar med “Jag”

Hur klienten använder sitt språk har en betydelse inom gestaltterapin. Ju mer en klient använder ordet “jag”, desto mer kommer medvetenheten kommer öka. Eftersom målet med gestaltterapi är att lära sig ta ansvar, övas klienter i att använda språket på ett sätt som speglar det personliga ägandet. I stället för att säga något i stil med “Det gjorde mig ledsen”, uppmuntras klienten till att säga “Jag blev ledsen”. Det bidrar till att ta ägandet av sina känslor och att se sina känslor som en del av sig själv.

Kroppsspråk

Förutom språket uppmärksammar även terapeuten klientens kroppsspråk.Terapeuten delar öppet med sig av sina observationer, för att stanna upp och fråga klienten om hur det känns i kroppen och vad som händer inombords. Ofta kan kroppsspråket vara en subtil indikator på klientens intensiva känslor som väcks i terapirummet.

Överdriva

Inte sällan har klienter svårt att sätta ord på sina känslor och det som händer. Klienten kan bli ombedd att överdriva sina rörelser, i syfte att ta fram upplevelsen vid det specifika ögonblicket.

Lokalisera känslor

I vissa fall har klienter en tendens att prata om känslor, utan att faktiskt uppleva dem. Exempelvis kanske klienten pratar om en tragisk historia utan att se någorlunda berörd ut. Men att prata om känslor är inte samma sak som att uppleva dem. Då kan terapeuten fråga klienten hur det känns i kroppen för att öka den känslomässiga medvetenheten. Det bidrar till att klienten blir mer närvarande och kan bearbeta sina känslor mer effektivt.

Konfrontation

Genom att terapeuten konfronterar klienten utmanas klienten till att växa och öka sin medvetenhet om verkligheten. Dock har denna teknik fått en viss kritik, då det inte gynnat alla människor och att man ansett att det varit ett för aggressivt tillvägagångssätt.

Creative Arts

Konstnärliga aktiviteter där man får vara kreativ, såsom att måla, skulptera och rita kan vara hjälpsamt för många klienter. Det bidrar till att klienten ökar medvetenheten, blir mer närvarande och lär sig att bearbeta ögonblicket. Detta kan också vara en mycket läkande process.

Topdog VS. Underdog

Terapeuten guidar klienten som tar på sig båda rollerna som “topdog” och “underdog”. Syftet är att klienten ska komma till insikt och få en hälsosammare relation till sin omgivning.

Topdog beskriver den delen av individen som vill följa samhällsnormer och idealistiska standarder. Individens krav kännetecknas ofta med ”Jag ska” eller “Jag bör”. Ett exempel är: “Jag borde jobba hårdare” eller “Jag ska bara äta godis på helgen”. 

Underdog beskriver den andra delen av individen som ger ursäkter till att dessa krav inte ska uppfyllas eller kan följas. Exempelvis “Jag kommer aldrig att lyckas nå den positionen på arbetet jag vill” eller “Det finns ingen chans att jag lyckas hålla mig till sötsaker endast på helgerna”.

Här vill man finna en balans där klienten inte ger lika mycket motstånd, men samtidigt tar ansvar över sig själv och sitt liv. Detta kan gynna klienten i att den utvecklar en bättre självkänsla och ett sundare förhållningssätt till sig själv, där man utvecklar mer realistiska krav och förväntningar på sig själv.

Vad krävs det för utbildning för att utöva gestaltterapi?

I Sverige behöver man genomgå en fyraårig utbildning vid Gestaltakademin för att bli en diplomerad gestaltterapeut. Den fyraåriga utbildningen måste alltid ske vid ett EAGT-ackrediterat institut. EAGT står för European Association for Gestalt Therapy och ingår i European Association for Psychotherapy (EAP). Man kan då bli medlem i yrkesföreningen Sveriges Auktoriserade Gestaltterapeuter (SAG). Terapeuter som är anslutna till SAG måste uppfylla de krav, kriterier och etiska riktlinjer som föreningen ställer.

Är du intresserad av Gestaltterapi?

Om du tror att gestaltterapi passar för din situation så är du välkommen att kontakta oss för mer information. Vi kan ge dig rekommendation om bästa psykologen för just dina behov och kan svara på ytterligare frågor som du har. Kontakta oss idag!

Läs mer om andra terapier:
KBT-terapi
Samtalsterapi
Schematerapi
ACT terapi
DBT terapi
CFT terapi
Interpersonell terapi
Metakognitiv terapi