Dubbeldiagnos med ADHD och autism innebär att en person uppfyller kriterierna för båda diagnoserna samtidigt och kan uppleva komplexa utmaningar inom fokus, social kommunikation, rutiner och emotionell reglering. En korrekt diagnos är avgörande för att erbjuda rätt stöd och behandling.
AuDHD – Samsjuklighet vid ADHD och autism
AUDHD, eller dubbeldiagnos av ADHD och autism, innebär att en person uppfyller kriterierna för bägge diagnoserna samtidigt. Det skapar en unik kombination där behov ibland drar åt motsatt håll.
Vad är AuDHD?
AuDHD är ett samlingsbegrepp för dubbeldiagnos av ADHD och autism.
Termen är inte i sig en formell diagnos, utan det är ett informellt begrepp som vuxit fram i forskning och kliniskt språk för att beskriva personer som uppfyller kriterierna för båda tillstånden.
Möjligheten att få båda diagnoserna samtidigt blev erkänd när DSM-5 publicerades 2013 (American Psychiatric Association, 2013). Innan dess uteslöt en autism-diagnos en ADHD-diagnos – man trodde att tillstånden var ömsesidigt uteslutande.
I dag visar forskningen att de tvärtom ofta förekommer tillsammans, och att det är vanligare än man tidigare antagit.
Trots att AuDHD inte är en formell diagnos används termen alltmer både inom psykiatrin och bland personer som lever med dubbeldiagnosen.
Det fyller en funktion: att beskriva en upplevelse som är mer än summan av dess delar.
Det är viktigt att förstå att symtomen kan variera avsevärt från person till person.
I vissa fall kan drag från den ena diagnosen förstärka den andra, medan de i andra fall kan ”maskera” varandra. Detta gör ibland processen att ställa en korrekt diagnos utmanande.
Hur är det att leva med AuDHD?
Att leva med både ADHD och autism beskrivs ofta som att ha två system i hjärnan som drar åt motsatt håll:
- ADHD söker stimulans, rörelse och variation
- Autism söker rutiner, förutsägbarhet och tydlighet
För personen själv kan det skapa en inre dragkamp som är svår att förklara för andra.
En vanlig metafor är att köra en bil där både gasen och bromsen är nedtryckta samtidigt.
Du vill starta något nytt men fastnar i rädsla för förändring. Du behöver struktur men har samtidigt svårt att följa den. Du längtar efter sociala kontakter men blir snabbt utmattad av dem.
Vardagen kan därför kännas kaotisk – inte för att du saknar förmåga, utan för att olika delar av din neurologi kräver olika saker av dig samtidigt.
Många med AuDHD beskriver att det är när omgivningen förstår denna komplexitet som det blir lättare att hitta rätt strategier.
Symtom vid AUDHD
Symtomen vid AuDHD varierar stort, men flera områden är typiskt påverkade:
Beslutsfattande
ADHD kan göra att beslut tas impulsivt utan eftertanke, medan autism kan göra det svårt att hantera förändringar och förlita sig på rutiner.
Kombinationen leder ofta till obeslutsamhet, då behov att agera snabbt blandas med ett behov att kontrollera utfallet.
Tidsuppfattning och planering
Autism kan göra att du fastnar i detaljer och tappar tidskänslan, samtidigt som ADHD gör det svårt att hålla sig till en plan.
Det vanliga är att uppgifter tar längre tid än beräknat och att deadlines blir påfrestande.
Koncentration och sensorisk känslighet
ADHD distraherar lätt av yttre intryck, medan autism kan göra dig särskilt känslig för dofter, ljud eller ljus. Det skapar en konstant kognitiv belastning som ofta resulterar i mental utmattning.
Organisation och exekutiva funktioner
Att planera, prioritera och slutföra uppgifter är ofta särskilt svårt vid AuDHD. Autism kan göra att du fastnar i specifika steg medan ADHD gör det svårt att hålla i helheten.
Sociala signaler och kommunikation
ADHD kan göra att du missar sociala signaler på grund av distraherbarhet, medan autism gör det svårt att tolka det som är underförstått. Resultatet blir ofta missförstånd, både i nära relationer och i arbetslivet.
Relationer
Behovet av nya kontakter (ADHD) blandas med behovet av djup och förutsägbarhet (autism).
Många med AuDHD upplever att de snabbt drar in människor i sitt liv men har svårt att upprätthålla relationerna över tid.
Läs mer om ADHD och relationer
Känsloreglering
Både ADHD och autism kan göra dig mer emotionellt sårbar.
Vid AuDHD är det vanligt med snabba humörsvängningar (från ADHD) i kombination med svårigheter att förstå och uttrycka känslor (från autism), vilket kan leda till ångest, oro och utmattning.
Läs mer om ADHD och känslor
Är det vanligt att ha ADHD och autism samtidigt?
Förekomsten av samtidig ADHD och autism är högre än många förväntar sig.
En omfattande metaanalys publicerad i Journal of Attention Disorders (Lai et al., 2019) visar att omkring 28% av personer med autism också uppfyller kriterierna för ADHD.
Cirka 20% av individer med ADHD har även autism.
Studier, som den publicerad i Nature Neuroscience (Grove et al., 2019), har identifierat genetiska och neurobiologiska överlappningar mellan ADHD och autism.
Detta kan förklara den höga förekomsten.
Personer med dubbeldiagnos tenderar att möta mer omfattande utmaningar jämfört med de som har endast en diagnos (Yerys et al., 2019).
Detta understryker behovet av noggrann diagnostik och skräddarsydd behandling.
Forskningen inom detta område fortsätter att utvecklas, vilket förbättrar vår förståelse för hur dessa tillstånd samverkar och hur vi bäst kan stödja individer med både ADHD och autism.
Vanliga frågor om AUDHD
AUDHD innebär att en person uppfyller kriterierna för båda ADHD och autism samtidigt.
Personen kan då uppleva utmaningar från båda tillstånden, som svårigheter med fokus, social kommunikation, rutiner och emotionell reglering, vilket gör vardagen mer komplex att navigera.
Ja, symtomen från de två diagnoserna kan ibland förstärka eller maskera varandra, vilket gör diagnosen utmanande att ställa.
En expert kan behöva göra en individuell bedömning för att identifiera vilka symtom som kommer från vilken diagnos.
Vanliga symtom inkluderar svårigheter med fokus och uppmärksamhet, utmaningar i social interaktion, problem med rutiner och förändringar, sensorisk känslighet och svårigheter med emotionell reglering.
Varje person är dock unik och kan uppleva symtomen olika starkt.
Ja, forskning visar att många personer har båda diagnoserna samtidigt.
Det är inte ovanligt att dessa tillstånd förekommer tillsammans, och en korrekt dubbeldiagnos är viktig för att få rätt stöd och behandling.
Ja, ADHD-medicin kan ofta ordineras även för personer med autism, men det kräver en noggrann individuell bedömning.
En läkare eller psykolog bör utvärdera hur medicinen kan påverka både ADHD- och autismsymtomen innan behandlingen startas.
Terapi och KBT kan hjälpa personer att utveckla strategier för att hantera utmaningar från båda diagnoserna, såsom svårigheter med emotionell reglering, social kommunikation och exekutiva funktioner.
En individuell behandlingsplan anpassad till personens specifika symtom är ofta mest effektiv.
Upplever du symtom idag?
Har du funderat på att träffa en psykolog?
Skriv ditt namn och nummer om du vill att vi ska kontakta dig för ett kostnadsfritt konsultationssamtal.
Tack! Din fråga har skickats. Vi återkommer till dig.
ADHD medicin vid autism
ADHD-medicin kan vara effektiv för personer med samtidig ADHD och autism, men kräver noggrann anpassning.
Studier har visat att stimulantia kan förbättra ADHD-symptom hos individer med autism spektrumtillstånd (AST) (Reichow et al., 2013).
Det har även bevisats att just atomoxetin kan var effektivt för att minska ADHD-symptom hos barn med AST (Harfterkamp et al., 2012).
Dock noterade forskare att personer med autism kan vara mer känsliga för biverkningar och kan kräva lägre doser (Stigler et al., 2004).
Regelbunden uppföljning är viktig för att utvärdera långsiktig effektivitet och säkerhet.
Samarbete med familj eller vårdgivare är avgörande för att övervaka behandlingseffekter (Volkmar et al., 2014).
- Källor: Harfterkamp, M., et al. (2012). Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 51(7), 733-741. NICE. (2018). Attention deficit hyperactivity disorder: diagnosis and management. Ospina, M. B., et al. (2008). PLoS One, 3(11), e3755. Reichow, B., et al. (2013). Pediatrics, 132(5), e1212-e1225. Stigler, K. A., et al. (2004). Journal of Child and Adolescent Psychopharmacology, 14(4), 670-680. Volkmar, F., et al. (2014). Journal of the American Academy of Child & Adolescent Psychiatry, 53(2), 237-257.