Ortorexi
Vår leg. psykolog Camilla beskriver Ortorexi. Hon listar vanliga symtom för diagnosen och olika behandlingsmetoder som är lämpliga, samt ger sig tips kring hur du som anhörig kan stötta en närstående med Ortorexi.
Författare
Leg. Psykolog Camilla Norrman
Camilla har tagit sin psykologexamen vid Umeå universitet och hon är van att arbeta med KBT och ACT. Camilla har även vidareutbildningar i olika typer av traumabehandlingar.
Vad är Ortorexi?
Ortorexi innebär att ha en ohälsosam och närmast tvångsmässig fixering vid att äta hälsosamt. Det kan utvecklas till ortorexi neurosa som är ett tillstånd inom diagnosen ospecificerade ätstörningar.
Ortorexi utvecklas vanligtvis ifrån perioder med extra fokus på att vara hälsosam eller perioder av strikt diet. Likt andra ätstörningar brister insikten när önskan om att vara hälsosam övergår till ett tvång. Målet är att vara så hälsosam som möjligt. De tvångsmässiga beteendena vid ortorexi förstärks av att man tror att ett hälsosamt leverne ska kunna ändra de negativa känslorna som man upplever.
När man får ångest, nedstämdhet och ensamhetskänslor så kan det medföra att beteendet blir ännu striktare gällande att begränsa sin kost. Många med ortorexi känner även igen sig i tidigare ångestproblematik och benägenhet att vara perfektionistiska.
Yttre faktorer så som påverkan av sociala medier och en press att forma sig till en snäv syn på en hälsosam kost, hälsosamt liv och kroppsideal anses vara en del i uppkomsten och att problemen uppstår.
Stigmatisering och oförståelse för ätstörningar och dess konsekvenser riskerar också att förhindra att behandling att personer med ortorexi söker hjälp och behanding i ett tidigt skede.
När man söker vård så är det för besvär med kroppen, orken, ångesten eller nedstämdheten snarare än det problematiska beteendet kring kost, kropp och träning.
Symptom på Ortorexi
1. Tvångsmässigt fokus på att vara hälsosam.
Det tydligaste symtomet på ortorexi är fixeringen vid ”ren och hälsosam” mat. Man lägger mer och mer tid på att planera maten. Där njutningen förskjuts från måltiden till att tänka ut hur den blir så hälsosam som möjligt. I en bredare mening kan symtom vara att känna behov av att träna varje dag och kanske flera gånger samma dag.
2. Trötthet, koncentrationsvårigheter, värk och viktminskning
Vid restriktiv kost kommer kroppen på sikt att påverkas. Dessa symtom är ofta mer diffusa vid ortorexi än vid andra ätstörningar med mer extrem restriktion och kompensation. När kroppen inte får tillräcklig näring uppstår vanliga symtom såsom trötthet, koncentrationssvårigheter, värk och viktminskning.
3. Ångest inför tanken att vara ohälsosam.
Det kan väcka mycket ångest och väcka problematiska skuldkänslor inför att äta ohälsosamt, inte lägga tid på att planera kosten eller att hoppa över ett träningspass även om kroppen är trött eller sliten. Att hålla en låg vikt behöver inte vara målet för den med ortorexi. Syftet är att hålla en tänkt perfekt vikt och det kan vara ångestskapande att ligga både över och under detta viktmål.
4. Negativ bild av sig själv och sin kropp
Kroppen ses som osund utan de kompenserande beteendena kring mat och träning eller att den måste formas till vad som anses det perfekta eller mest ideala. På sikt minskar självkänslan av dessa tankar om sig själv. Man känner krav på att vara perfekt. Om man inte är perfekt känner man sig misslyckad och det innebär att ångesten kvarstår och de tvångsmässiga beteendena fortsätter.
5. Sänkt vardagsfunktion
Energin och koncentrationen som påverkas räcker inte längre till för allt som behövs i vardagen. Det är vanligt att ägna mindre och mindre tid på andra aktiviteter så väl socialt som för intressen, studier och arbete. När planerandet och undvikande av sådant som man tror är ohälsosamt, blir det svårare att äta och umgås med andra. Att äta med andra kan också vara ångesttriggande då man kan behöva göra avsteg från sina strikta regler eller kommer i kontakt med tankar att sina egna beteenden är orimliga när man ser andras okomplicerade förhållande till mat.
Våra psykologer stöttar och hjälper
Läs mer om våra psykologer och hur de kan stötta och hjälpa vid ADHD.
Behandling vid Ortorexi
Vid ortorexi rekommenderas psykoterapi. Behandlingen kan kombineras med dietistkontakt för information om näringslära och stöd att forma rimliga kostvanor. För ortorexi finns inte någon medicinsk behandling. Vid samtidiga kroppsliga besvär kan man behöva kontakt med läkare som också kan ge medicinsk behandling för andra psykiska besvär så som depression och ångest.
KBT
KBT är den vanligaste behandlingsformen vid ortorexi. Här får man lära sig vad ortorexi och ätstörning innebär, hur ångesten och tvångsmässiga beteenden upprätthåller problematiken, stöd att bryta dessa beteende- och tankemönster samt hantera de känslor som triggas av att göra annorlunda. För att stärka måendet kan man också behöva komma i kontakt med sina värderingar och öka meningsfulla aktiviteter så som socialt umgänge och återuppta tid för andra intressen.
Läs mer om KBT här.
ACT
Det är vanligt att även behöva arbeta för att öka mental återhämtning med mindfulness tekniker, stärka självkänsla och acceptans. Detta kan göras i anpassningar av KBT eller en specifik form av KBT som kallas ACT. ACT har visat goda resultat i behandling vid ortorexi. I behandlingen får man lära sig att acceptera det man inte kan förändra, att kunna vara i nuet och hantera känslomässiga upplevelser för att mer kunna fokusera på det som är viktigt och som man kan förändra.
Här kan du läsa mer om ACT-terapi.
DBT
DBT har visat sig hjälpsam i andra problemområden med starka känslosvängningar. Det är idag inte forskat på resultat av DBT vid just ortorexi. I behandlingen får man lära sig tekniker och träna på färdigheter för att hantera motstridigheter i tankar och starka känslor. För personer med ortorexi skulle detta kunna vara hjälpsamt vid svåra och motstridiga tankar och känslor kring vad som är hälsosamma beteenden och behov av stöd att arbeta med balans mellan önskan att acceptera och förändra kost och kropp.
Läs mer om DBT.
Är Ortorexi en ätstörning?
Ortorexi är inte en formell diagnos så som anorexi neurosa eller bulimi neurosa. Tillståndet behöver beskrivas mer utförligt i forskningsunderlag innan det kan bearbetas till diagnos. Som tillstånd anses det ändå vara en ätstörning. Detta då symtomen medför stegvis minskad insikt, ökad kontrollförlust och korrigering av mat utifrån rädslor hur kroppen påverkas som riskerar medföra närings och energibrist.
Läs mer om ätstörningar.
Träningsberoende och Ortorexi
I Sverige beskrivs ortorexi oftast med en bredare problematik med att ”leva hälsosamt”. Med symtom som tvångsmässig fysisk motion eller träningsberoende. Träningsberoende är i sig inte det samma som ortorexi men tillstånden kan uppstå samtidigt. Träningen kan bli en del i ett fokus på ett extremt hälsosamt liv vid ortorexi. Fysisk aktivitet och träning är liksom mat viktig för hälsan. Men kan på samma sätt bli problematisk. Att inte motionera alls blir på sikt ohälsosamt. Men att få ångest för att inte dagligen optimera sin träning, kommer också bli sjukligt och riskera fysiska skador och näringsbrist i kombination med restriktiv kost.
Vad är konsekvenserna av Ortorexi?
Vid ortorexi påverkas måendet negativt både fysiskt och psykiskt. När besvären har blivit mer utvecklade medför symtomen ofta ångest, stress och minskad ork. Det blir svårt att upprätthålla hälsosamma relationer, arbete och meningsfulla aktiviteter samt känsla att klara av vardagen. Allvarliga besvär som kan uppstå är risk för näringsbrist, obalans i elektrolyter och metabola systemet. Kroppen klarar inte av att behålla hälsosam vikt och om immunförsvaret påverkas kan man bli mer mottaglig för andra sjukdomar.
Som ätstörning kan ortorexi också blir farligt för hälsa och liv. När kroppen och hjärnan inte får tillräckligt med näring och energi är det svårt att använda sig av hjälpsamma problemlösningsstrategier. Det kan vara extremt svårt att leva med en allvarlig ätstörning. Många utvecklar andra psykiska besvär så som depression och ångestproblematik, tvångsproblematik, sömnproblematik, låg självkänsla. Man får även ökad risk för andra ätstörningar och BDD.
Det farligaste med ortorexi är om restriktionerna i kosten övergår i anorexi. Vid detta tillstånd med allvarligare restriktivt ätande och kompensatoriska beteenden finns en ökad dödlighet utifrån både självsvält och risk för självmord när det känns för tungt att leva med det psykiska lidandet.
At vara anhörig till någon med Ortorexi
Initialt kan det vara svårt att skilja ortorexi från ett rimligt hälsofokus. Det låter kanske bra när partnern, vännen eller barnet är mån om till synes hälsosam mat eller ökar fysisk aktivitet. Dessa beteenden vill vi stötta. Men inte när önskan att vara hälsosam blir ett hinder för vardagen och hälsan. Om du känner igen din närstående under rubriken ovan om symtom, vill vi skicka med lite råd för att prata om detta.
Du som anhörig kan vara ett mycket viktigt stöd att uppmärksamma när tvånget påverkar måendet och vardagen. Men det finns risk att din närstående inte känner sig redo att förändra sina beteenden eller söka hjälp. Försök att inte tvinga din närstående. Då riskerar man snarare stärka upplevelsen av ensamhet och att problemet snarare ses som att ingen förstår.
För att ätstörningen och dess konsekvenser på måendet ska vara problemet kan det i stället vara mer effektivt att visa att du bryr dig om din närståendes mående, är villig att lyssna utan att döma och med omtanke uppmana att söka vård om måendet påverkar vardagen. En viktig hjälp på sikt kan vara att genom egna beteenden visa ett mer avslappnat förhållande till kost, kropp och träning.
Att vara ett stöd för närstående med ätstörningsproblematik innebär ofta oro och maktlöshetskänslor. För att orka kan du själv behöva stöd och utrymme att ta hand om dig. Blir detta svårt, om ditt eget mående och vardag påverkas, är det dags att söka vård för din egen skull.
När är det dags att söka hjälp?
Om du har en komplicerad relation till mat kan det vara mycket hjälpsamt att få en bedömning och råd. När fokuset och ångesten inför beteenden kring hälsa tar över i vardagen bör man söka hjälp för att så snart som möjligt för att få rätt behandling.
Hur kan Svea KBT hjälpa vid Ortorexi?
Hos oss på Svea KBT arbetar psykologer som är vana att bedöma och behandla olika former av ätstörningar, ångest, depressioner. Vi arbetar även med anhörigstöd. Boka en tid eller kontakta oss för en konsultation om bästa behandlingsmetod och psykolog lämplig dig och dina behov.