Anorexia hos barn – fysiska och psykiska symptom – Behandling

Anorexia nervosa, oftast kallat bara ”anorexia” är en allvarlig ätstörning som innebär att man svälter sig själv i avsikt att gå ned i vikt trots att vikten redan är låg i relation till ålder och längd. Den drabbar både flickor och pojkar. För omkring hälften av alla som utvecklar anorexi så börjar problematiken redan i barndomen. De flesta barn som utvecklar anorexia gör det mellan åldrarna 13-16 år, men det kan även debutera tidigare, innan puberteten har börjat. 

Psykolog Julia Stenbrinck

Författare

Psykolog Julia Stenbrink

Julia Stenbrink är psykolog med utbildning från Karolinska Institutet. Hon har tidigare arbetat inom psykiatrin och primärvården med psykisk ohälsa. Hon har god erfarenhet av att behandla både barn, ungdomar och vuxna samt föräldrastöd.

Barn med anorexia ser sig själva som större än vad de är, har en rädsla för att gå upp i vikt och har en stor upptagenhet med mat och sin kropp. Detta leder till att de begränsar hur mycket de äter. Vissa personer med anorexia använder sig också av kompensatoriska beteenden, alltså beteenden för att motverka effekten av det som de har ätit. Dessa beteenden kan vara att tvinga sig själv att kräkas eller att använda laxermedel. Om man gör dessa saker kallas det att man har anorexia med hetsätning och självrensning.

De flesta bryr sig om de ser ut och hur andra uppfattar en. Det är vanligt att börja bry sig om hur man ser ut redan som barn. Omkring 18% av svenska barn har försökt gå ner i vikt redan så tidigt som i årskurs 1. Ibland kan önskan att se ut på ett visst sätt utvecklas till en överdriven rädsla kring att gå upp i vikt.

Läs mer om våra psykologer som arbetar med barn och ungdomar

Våra psykologer är empatiska och erfarna när det gäller barn och ungdomars problem. Kontakta oss för att se hur vi kan hjälpa din familj.

Olivia E
Täby
Christoffer M
Stockholm city
Eva S
Södermalm
Julia L
Vasastan
Sara M
Kungsholmen
Viktoria M
Kungsholmen
Roland M
Göteborg
Andrea W
Södermalm
Malin B
Göteborg
Lovisa L
Uppsala
Maria C
Vasastan
Wendela W
Göteborg
Lina S
Vasastan
Petra N
Göteborg
Angelica N
Stockholm city
Andrea Ö
Göteborg
Jakob H
Vasastan
Matilda N
Östermalm
Martin S
Södermalm
Frida P
Solna
Liselotte S
Kungsholmen
Philippa K
Göteborg
Julia S
Kungsholmen
Susanna M
Solna
Jasmine P
Vasastan

Kriterier för anorexia diagnos

Begränsningen av matintag leder ofta till en låg vikt hos barnet. Men för att det ska klassas som att man har den typiska varianten av anorexia behöver man ha en låg vikt för sin längd och ålder. Om man uppfyller alla andra kriterier för anorexia men har en normal vikt har man något som heter Atypisk anorexi. Det kan exempelvis vara så att man fick symptomen av anorexia när man befann sig på en hög vikt, vilket gör att man då trots betydande viktnedgång fortfarande är normalviktig eller över.

Hur utvecklas anorexia?

Det är svårt att säga exakt vad som leder till att ett barn utvecklar anorexia. Ofta kan man se en viktuppgång innan anorexian bryter ut, i många fall följt av vad som verkar som en helt oskyldig bantning. Denna bantning fortsätter sedan utan slut. Precis som för de flesta andra sjukdomar beror ens risk att utveckla anorexia delvis på vilka gener man har, men det finns även många andra faktorer.

Några saker som man har sett en koppling till är perfektionism och låg självkänsla. Båda dessa faktorer kan öka pressen att känna att man behöver se ut på ett visst sätt eller på ett ”bättre” sätt och därmed öka risken att man försöker kontrollera sitt utseende.

För de flesta utvecklas anorexia i tidiga tonår, vilket även är en tid då man utvecklar mycket av sin identitet och lätt blir påverkad av den sociala kontexten. Tidig pubertet är en riskfaktor för utvecklandet av anorexia. En möjlig förklaring till detta skulle kunna vara att man under puberteten upplever en minskad kontroll över sin kropp och en förändrad upplevelse i hur andra bemöter en.

I början av utvecklingen av anorexia kan barnet uppleva stolthet kring att ha lyckats att gå ner i vikt, samt en känsla av att vara stark och i kontroll. En effekt av viktnedgången är dessutom att det frigörs stresshormon i kroppen. Frigörelsen av dessa ämnen beror på att kroppen har gått in i svältläge och gör sig redo på att bekämpa den tillfälliga utmaning som kroppen uppfattar att barnet går igenom.

Detta känns i början bra. Barnet upplever ett minskat behov av sömn och ökad energi. Barnets kropp orkar såklart inte hålla i gång denna reaktion hur länge som helst. Efter ett tag börjar svältläget att tära på kroppen. 

8 vanliga fysiska tecken på anorexia

Barns kroppar behöver energi för att fungera. När intaget av mat är otillräckligt under en längre period sker en rad negativa förändringar. Här är 8 vanliga fysiska symptom och effekter av anorexia.

1. Håravfall

Du eller ditt barn märker att ditt barns hår börjar bli tunnare eller att det sitter fast mer hårstrån på hårborsten.

2. Utväxt av lanugohår

Små fjunhår växer ut på ansiktet och kroppen.

3. Sömnproblem.

Ditt barn får svårare att somna, vaknar tidigt eller vaknar flera gånger under natten.

4. Vätskebrist

På grund av sitt minskade matintag har ditt barn även fått i sig mindre vätska. Vätskebrist kan leda till yrsel och svaghet.

5. Ökad risk för diabetes

Diabetes kan öka risken för anorexia. Men anorexia kan också göra att en redan existerande diabetes försvåras.

6. Ökad risk för infertilitet

Anorexia och stora viktnedgångar kan orsaka störningar i hormonbalansen och menstruationscykeln vilket på lång sikt kan leda till infertilitetsproblem.

7. Förstoppning och andra problem med magen

Mag- och tarmproblem samt magsmärtor är vanligt förekommande hos en anorektiker.

8. Muskelsvaghet

När kroppen förvägras näring under längre perioder börjar musklerna att förtvina eftersom kroppens energireserver har tagit slut.

Går anorexian riktigt långt kan barnet få hjärtsvikt, inre blödningar eller stroke. I extrema fall kan barns lungor, lever eller njurar kollapsa till följd av anorexian

Psykiska symptom och effekter av anorexia

Det finns även psykisk påverkan av anorexia. Här är några vanliga symptom:

  • Lättretlighet. Ditt barn har mindre tålamod än tidigare och stör sig på saker hen inte skulle ha stört sig på förut.
  • Koncentrationssvårigheter. Ditt barn har svårare att fokusera på exempelvis samtal, läxor och att följa serier/filmer.
  • Tvångsmässighet och svartvitt tänkande. Barn med anorexia har en högre tendens till tvångsmässighet och svartvitt tänkande än personer utan anorexia.
  • Minskade sociala färdigheter. Det kan även påverka interpersonella färdigheter, alltså färdigheter i hur man interagerar med andra människor. Det är nämligen inte ovanligt att anorexian kan färga ditt barns upplevelser av världen och påverka hur hen är med andra människor. Ditt barn kan börja undvika tillfällen där hen förväntas delta i måltider och då missa viktiga tillfällen att lära sig hur man umgås med andra människor.
  • Depression
  • Ångest
  • Tvångssyndrom

De fysiska och psykiska effekterna av anorexian kan även leda till att ditt barn utvecklar andra psykiatriska tillstånd, exempelvis depression, ångest och tvångssyndrom.

Lär dig mer om ätstörningar hos barn.
Lär dig mer om bulimi.

Behandling av Anorexia hos barn

Det finns mycket forskning på behandling av anorexia som ofta sker med KBT terapi eller beteendeinriktad familjeterapi. Det finns 4 huvudsakliga faser.

  • Kartläggning. Första fasen består generellt av omkring 7-10 sessioner. Under denna fas sker mycket kartläggning. Man tar noga reda på hur, vad och när barnet äter. Man undersöker även vad det finns för påverkan av anorexian på barnet och familjen, samt hur maktstrukturerna och relationerna ser ut i familjen. Målet med första fasen är att få barnet att äta mer. Det involverar bland annat planering av måltider och begränsningar kring hur ofta barnet får väga sig. Hela familjen, inklusive syskon, blir ofta involverande i processen att få måltider att vara en mer positiv upplevelse för barnet.
  • Kontroll av mat och vikt. Under andra fasen, på omkring 2-5 sessioner, överlåts sakta kontrollen av mat och vikt till barnet. Samtidigt utforskas andra svårigheter som finns i livet som kan påverka ätstörningen eller den allmänna utvecklingen.
  • Värdering av mat och vikt. Under den sista fasen adresserar man de saker som upprätthåller övervärderingen av mat och vikt. Barnet får lära sig att se saker från andra perspektiv och ifrågasätta sin syn på vad som är viktigt. Det är också vanligt att under denna fas jobba på hur förälder och barn kan kommunicera med varandra utan att lägga allt fokus på ätstörningens symptom.
  • Sammanfattning och plan. I slutet av behandlingen sammanfattas det som barnet har lärt sig och en plan skapas för hur barnet ska kunna fortsätta jobba med de svårigheter som är kvar på egen hand

Hur kan Svea KBT hjälpa ditt barn som lider av anorexia

När du träffar en barnpsykolog hos oss på Svea KBT får både du och ditt barn möjlighet att få strategier för att skapa en mer hälsosam inställning kring kost, vikt och utseende. Hur mycket du som förälder är inblandad i behandlingen bestämmer du, ditt barn och psykologen tillsammans. 

Läs mer om våra barnpsykologer i Stockholm.
Läs mer om våra barnpsykologer i Göteborg.

Du är alltid välkommen att kontakta oss för en inledande konsultation om bästa behandlingsmetod eller lämpligaste barnpsykologen för ditt barns behov.