Vanliga ätstörningar hos barn – checklista och tips

I den här artikeln informerar vår psykolog om vanliga ätstörningar hos barn. Du som förälder får också en checklista med varningstecken som kan tyda på en ätstörning samt tips på vad du kan göra för att underlätta situationen.
Psykolog Julia Stenbrinck

Författare

Psykolog Julia Stenbrink

Julia Stenbrink är psykolog med utbildning från Karolinska Institutet. Hon har tidigare arbetat inom psykiatrin och primärvården med psykisk ohälsa. Hon har god erfarenhet av att behandla både barn, ungdomar och vuxna samt föräldrastöd.

När ett barn äter på ett sätt som avviker från det normala under en period på runt 3 månader kan det tyda på en ätstörning. Exempel på avvikande ätbeteende kan vara att barnet äter mycket mindre jämfört med andra barn i samma ålder och liknande kroppsbyggnad. Det kan även vara så att barnet äter saker som inte är mat, eller att de intar ett starkt begränsat utbud av mat.

Vid vissa ätstörningar kan barnet även uppvisa beteenden kopplat till mat som avviker från det normala, exempelvis att spy upp det man har ätit eller träna extra mycket för att kompensera för sitt kaloriintag.

Det finns olika svårighetsgrader av ätstörningar och ger oftast negativa konsekvenser i form av kroppslig påverkan och stort psykiskt lidande, men även social påverkan. Många med ätstörningar får i sig alldeles för lite näring. För vissa är ätstörningen dödlig.  

Boka tid hos våra barnpsykologer

Våra barnpsykologer är empatiska och erfarna när det gäller barn och ungdomars problem. Kontakta oss för att se hur vi kan hjälpa din familj.

Olivia E
Täby
Christoffer M
Stockholm city
Eva S
Södermalm
Julia L
Vasastan
Sara M
Kungsholmen
Viktoria M
Kungsholmen
Roland M
Göteborg
Andrea W
Södermalm
Malin B
Göteborg
Lovisa L
Uppsala
Maria C
Vasastan
Wendela W
Göteborg
Lina S
Vasastan
Petra N
Göteborg
Angelica N
Stockholm city
Andrea Ö
Göteborg
Jakob H
Vasastan
Matilda N
Östermalm
Martin S
Södermalm
Frida P
Solna
Liselotte S
Kungsholmen
Philippa K
Göteborg
Julia S
Kungsholmen
Susanna M
Solna
Jasmine P
Vasastan

12 vanliga tecken på ätstörningar hos barn

Som förälder eller nära anhörig är det viktigt att vara uppmärksam på avvikande beteende i samband med mat. Följande tecken kan vara en indikation att ditt barn kan lida av en ätstörning. Men kom ihåg att ditt barn kan uppvisa något eller några av dessa tecken utan att lida av en ätstörning.

1. Äter endast ett fåtal rätter och vägrar att äta något annat

Det är inte ovanligt att barn kan vara kräsna med vad de äter under perioder av sina liv. Men om det sker under en längre period bör du vara uppmärksam.

2. Minskar mer än 10% av sin kroppsvikt eller följer inte sin normala tillväxtkurva

Ätstörningar kan ofta leda till viktnedgång. Barn som växer förväntas också öka i vikt. Utebliven viktökning är därför ett varningstecken.

3. Stark fokusering på sin kropp och vad hen äter

Vid ätstörning är det vanligt att barnet uppvisar en stark fokusering både på sin egen kropp samt mat som de äter.

4. Hoppar regelbundet över måltider

Att missa en måltid någon gång är inte ovanligt eller alarmerande. Men om det sker regelbundet kan det tyda på problem.

5. Äter ofta ensamt

Detta kan vara ett tecken på att de vill dölja sina matvanor.

6. Äter stora mängder mat när hen är ensam

Detta beteende är vanligt vid exempelvis bulimi och hetsätning.

7. Uttrycker negativa tankar om sin kropp

Om ditt barn ofta uttrycker eller säger negativa saker om sin egen kropp bör du som förälder vara uppmärksam.

8. Överdriven fixering vid kändisar och influencers kroppar och försöker efterlikna dessa

Sociala medier har ökat exponeringen mot marknadsföring och osunda kroppsideal. Barn är lättpåverkade och det är enkelt hänt att de får en felaktig bild av hur normala kroppar ser ut.

9. Går ofta in på toaletten direkt efter måltider

Ett vanligt beteende vid exempelvis anorexi och bulimi är att kräkas upp sin mat efter måltid.

10. Har bara på sig pösiga kläder i försök att dölja sin kroppsform

Skäms barnet för sin kropp eller hur de ser ut?

11. Har många regler kring vad man borde och inte borde äta

Vid exempelvis Ortorexi finns en överdriven fixering vid hälsosam mat och en besatthet av att äta rent.

12. Tränar mer än normalt och uttrycker ångest om hen måste skippa ett träningspass

En stark fixering vid träning som går utöver det normala, eller överdriven ångest när de missar en träning är inte normalt.

Vanliga typer av ätstörningar hos barn

Anorexi

Anorexi utvecklas ofta i tidiga tonåren men kan debutera redan innan puberteten. Unga personer som lider av anorexi upplever sig själva som större än vad de är. De är väldigt rädda för att gå upp i vikt och att vara tjocka och spenderar mycket tid på att tänka på mat och sin kropp. De planerar ofta hur de ska göra för att gå ner i vikt eller för att undvika att gå upp i vikt. Intaget av mat begränsas gällande mängden mat de äter, men också vad de äter. Unga som lider av anorexi väger mindre än de flesta andra barn med samma längd och ålder. Barn som inte är underviktiga men uppfyller alla andra kriterier för anorexi har atypisk anorexi. Läs mer om anorexi hos barn.

Vissa barn med anorexi gör även saker efter de har ätit för att minska kaloriupptaget, exempelvis att spy eller använda laxeringsmedel, något som brukar kalla för anorexi med hetsätning och självrensning.

Bulimi

Bulimi är en vanlig ätstörning som brukar starta i tonåren och ofta tar lång tid att söka hjälp för. Tonåringar med bulimi har återkommande perioder av hetsätning, alltså att de äter mycket mer än vad som är normalt för situationen.

Under hetsätningen upplevs en känsla av förlorad kontroll, som att det inte går att hindra, stoppa eller avbryta hetsätandet. Detta följs av en period av försök med att kompensera för sitt överätande med olika metoder, så kallade kompensatoriska beteenden. Läs mer om bulimi.

Kompensatoriska beteenden kan vara att kräkas efter måltider, överdriven träning eller användande av laxeringsmedel. Det kan också förekomma perioder av fastande efter en period av hetsätning. 

Hetsätningsstörning

Hetsätningsstörning är en vanlig ätstörning som oftast debuterar senare än anorexi och bulimi. Personer som lider av detta behöver inte vara motiverade av att gå ner i vikt eller för att förändra sitt utseende. Hetsätning kan i många fall drivas av att ha en känsla av att man redan har förlorat kontrollen.

Man använder inte kompensatoriska beteenden och kan i stället småäta mellan hetsätningsepisoder. Detta gör att majoriteten av personer med hetsätningsstörning är överviktiga eller lider av fetma.

Selektiv ätstörning hos barn ARFID

Selektiv ätstörning kännetecknas av:

  • Ett bristande intresse av mat
  • Obehag kopplat till hur det känns att äta mat, ofta kopplat till matens konsistens, temperatur och/eller textur.
  • Upptagenhet kring vad som kan hända efter man har ätit eller under tiden man har ätit. Det kan exempelvis röra sig om en rädsla att bli magsjuk eller att maten ska fastna i halsen.

Som förälder eller nära anhörig har du säkert upplevt att ditt barn inte alltid vill äta den mat som serveras. Det är vanligt att barn varierar i både mängd och variation av vad de äter. Kanske har dom aldrig gillat vissa grönsaker eller har under någon vecka fått för sig att inte äta sås.

Att inte gilla vissa matvaror är inget konstigt, utan en helt normal del av livet. En del unga har väldigt mycket de inte gillar, och håller sig till ett par enstaka rätter. När ett barn begränsar vad de äter i kortare perioder, som till exempel under en vecka, är det oftast inte ett större problem än att det kanske är tråkigt att laga samma mat varje dag. För vissa barn håller denna begränsning i sig längre.

När ett barn har endast har fått i sig ett fåtal olika sorters mat under en längre period börjar det bli viktigt att söka hjälp. Det kan bland annat vara så att barnet har utvecklat en ätstörning. Det finns flera olika typer av ätstörningar där de flesta innebär ett fokus på att gå ner i vikt. För ätstörningen selektiv ätstörning även kallad ARFID (Avoidant restrictive food intake disorder) eller Undvikande ätstörning krävs det inte någon vilja eller fokus att gå ner i vikt.

När intaget av föda är väldigt begränsat kan det leda till näringsbrist, alltså att kroppen inte får i sig all näring den behöver för att växa och orka med dagen.

Selektiv ätstörning kan leda till en viktnedgång, även om det inte är den bakomliggande anledningen till att ditt barn inte äter tillräckligt. Det är även viktigt att tänka på att ett växande barn förväntas öka i vikt. En utebliven viktökning hos ett litet barn kan ses på samma sätt som en viktnedgång hos någon som har vuxit klart.

Pica

Det flesta små barn tycker om att stoppa saker som inte är mat i munnen. Att utforska världen med munnen är en del av den normala utvecklingen och ett normalt beteende. Självklart är det viktigt att du som förälder har koll på att ditt barn inte äter något giftigt.

Men när är det egentligen dags för ditt barn att sluta försöka äta vad hen än får tag på? Om beteendet med att äta saker som inte är mat fortsätter efter två års ålder kan det tyda på en ätstörning som kallas för Pica. Pica drabbar oftast små barn eller gravida kvinnor. När man har Pica äter man saker som papper, lera, stenar, tvål, färg, hår, kritor eller vad man än får tag på.

Pica är vanligare vid förekomst av tvångsbeteende eller autism. Barn med Pica har större risk att ha järnbrist eller andra typer av näringsbrist då de äter sig mätta på saker som saknar näring. De har även högre risk att drabbas av infektioner eller förgiftningar eftersom sakerna de äter kan innehålla farliga ämnen.

Ätstörning UNS (Utan närmare specifikation)

Det finns barn som har svårigheter kring mat och/eller sin vikt utan att det uppfyller alla kriterier för att ha bulimi eller anorexi. Dessa barn har fortfarande en negativ påverkan av sina symptom på sina vardagliga liv och kan uppleva stort lidande. För att fånga upp dessa barn använder man diagnosen Ätstörning UNS.

Andra specificerade ätstörningar

Ibland väljer man att specificera något som skulle kunna falla in under ätstörning UNS, efter vilket kriterium som inte uppfylls.

  • Atypisk anorexi

Barnet har alla symptom på anorexi förutom att hen är normalviktig, även efter betydande viktnedgång.

  • Bulimia nervosa med låg frekvens eller kortare varaktighet

Barnet uppfyller kriterierna för bulimi men hetsäter och/eller använder sig av kompensatoriska beteenden i mindre utsträckning än tre gånger i veckan eller under kortare period än tre månader.

  • Hetsätningsstörning med låg frekvens eller begränsad varaktighet

Barnet hetsäter mindre än två gånger i veckan eller kortare perioder än tre månader

  • Självrensning

Självrensning är ett tillstånd som liknar bulimi. Barn som har diagnosen självrensning hetsäter inte. Istället använder de samma typer av kompensatoriska beteenden som personer med bulimi, alltså självframkallade kräkningar, laxeringsmedel eller urindrivandemedel, för att påverka kroppens form och vikt.

  • Nattligt ätande

Barnet äter stora mängder mat väldigt sent på dagen eller efter de har sovit en stund. Detta gäller endast om det inte är del av det kulturella sammanhang barnet befinner sig i.

Ortorexi

Ortorexi kännetecknas av en överdriven fixering kring att äta hälsosam och näringsrik mat. Detta kan ibland leda till en väldig begränsning i vad man äter på ett nästan tvångsmässigt sätt. Barn med ortorexi blir ofta obekväma när det inte finns någon hälsosam mat tillgänglig. De kollar noga på näringsdeklarationen på alla förpackningar och har ett stort intresse för hälsa. De spenderar mycket tid med att tänka, prata och/eller läsa om hälsa. Besattheten av att äta ”rent” kan leda till näringsbrist och viktnedgång.

Det kan även negativt påverka det sociala livet, då barn med ortorexi kan börja undvika situationer där de förväntas äta mat som inte uppfyller deras strikta definition av vad som är hälsosamt eller blir överdrivet intresserade av andras kost.

De flesta håller med om att träning och att äta hälsosam mat är en bra sak, men för vissa går strävan efter detta överstyr. Ortorexi är inte i nuläget en formell diagnos, men är en term som ibland används för att beskriva problematiskt beteende kopplat till mat.

Ätstörningar och autism

Barn med autism (Autismspektrumtillstånd) är en grupp som är extra drabbad av ätstörningar. I studier på vuxna med ätstörningar har man funnit att 20–35% av alla kvinnor med anorexi når diagnoskriterierna för autism. Personer med autism upplever en rad olika symptom som i många fall kan leda till att det, på olika sätt, blir jobbigt att äta. Personer med autism har ofta strikta rutiner och regler som de följer, när dessa appliceras på mat leder det till begränsningar kring hur matintaget ser ut.

Många personer med autism, framför allt barn, har svårigheter att känna av sina egna känslor och kroppsliga signaler. Detta kan leda till att de helt förlitar sig på yttre intryck eller regler för att veta när, vad och hur mycket de bör äta. Det kan även leda till att barnet försöker kontrollera sina känslor med mat.

Vid autism är det vanligt med överkänslighet kring vissa typer av intryck. Det kan gälla en överkänslighet mot viss textur, smak eller doft. Vid överkänslighet mot exempelvis vissa texturer kan det skapa en vägran att äta eller dricka något med den texturen. Det kan vara kopplat till hur det känns att äta eller dricka något i stunden, men även hur det känns efter man har ätit. Känslan att vara uppblåst kan vara extra jobbigt för ett barn med autism.

För vissa personer med autism är det jobbigt när olika sorters mat blandas med varandra. Exempelvis kan sallader eller grytor kännas extra obehagligt. Även såser kan vara jobbiga då de ofta ligger över eller mellan annan mat.

Alla barn möter utmaningar kring att passa in och hitta någon form av identitet att trivas i. Vid autism är denna utmaning större än för de flesta andra. Att gå på en diet eller att aktivt sträva efter att uppfylla ideal kan vara ett sätt att passa in. Autistiska barn har dessutom ofta specialintressen, det vill säga intressen som de lägger väldigt mycket tid på och är väldigt intresserade av. Ätstörningen kan då fylla funktionen av ett sådant intresse.

Sociala svårigheter är en del av autism. Dessa svårigheter kan indirekt leda till att måltider undviks då måltider ofta är en del av ett socialt sammanhang. Barn som kanske från början undvek att äta skollunchen på grund av rädslor kring det sociala eller den stökiga miljön i skolmatsalen kan börja utveckla en ätstörning som konsekvens av de effekter den oavsiktliga bantningen ger. Relationen till mat kan upplevas som något tryggt som går att kontrollera, till skillnad från relationen till klasskamraterna. 

Överviktiga barn

Att vara överviktig är inte en ätstörning, trots detta kan det väcka oro hos dig som förälder. Det är vanligt att barn fluktuerar i vikt och att det kan ta ett tag innan kroppen jämnar ut sig efter att ha vuxit på bredden eller längden.

Detta är inte farligt ur en psykologisk synpunkt, så länge som ditt barn inte uttrycker missnöje över sig själv eller sin övervikt. Om du som förälder är orolig över hur ditt barns vikt ökar är det viktigt att du inte lägger över denna oro på ditt barn.

Märker du däremot att ditt barn använder mat för att kontrollera obekväma känslor som nedstämdhet, trötthet, ilska, ångest, skam eller liknande är det bra att du visar andra sätt som ditt barn kan ta hand om dessa känslor på, utan att lägga skuld eller dömande på ditt barn. 

6 tips för att hjälpa ditt barn

Alla personer är känsliga för vad som händer i omgivningen. Barn har generellt svårare att kontrollera sina egna känslor och beteenden än vuxna. De är därför ännu mer beroende av hur omgivningen ser ut än vuxna är. Som förälder eller annan nära anhörig har du ett ansvar att se till att ditt barn en så bra miljö att vara i som möjligt. Miljön i detta fall innebär till stor del hur rutiner hemma ser ut samt den sociala kontexten. Detta kan du som förälder göra för att hjälpa ditt barn med en ätstörning:

1. Prata med ditt barn om hur de känner utan att döma

Ätstörningar drivs ofta av negativa tankar och känslor. Uppmuntra ditt barn att prata om hur det känns utan att skylla på barnet eller döma. Att du som föräldrar lyssnar på ett icke-dömande sätt kan göra stor skillnad.

2. Kommentera inte hur ditt barns kropp ser ut, varken positivt eller negativt

Det kan verka som en bra idé att ge ditt barn komplimanger kring dennes utseende. Tyvärr skickar även komplimanger om ditt barns utseende signaler om vad som är och vad som inte är ett acceptabelt utseende. Positiva kommentarer kan ses som bekräftelse på att ett negativt beteende (till exempel att banta) har funkat och att det då är en bra väg för ditt barn att nå ett ohälsosamt mål.

3. Kommentera inte utseende på din egen eller andras kroppar

Precis som det är bra att undvika att prata om ditt barns kropp och vikt är det bäst att undvika att prata om dina egna besvär med ditt utseende. När du pratar om din kropp på ett negativt sätt förstärker det bilden av hur man ”bör” se ut. Detta gäller även kommentarer kring främlingar och bekantas kroppar.

4. Prata med ditt barn om hur bilder i media inte alltid reflekterar verkligheten

Det är lätt att jämföra sig med andra. Bilder på sociala medier och i andra medier har ofta blivit redigerade så att personerna på bilden ser annorlunda ut än vad de gör i verkligheten. Nuförtiden kan redigering av utseende ske även på videos. Det är viktigt att prata om detta med ditt barn så att de inte jämför sig med personer som inte ser ut som människor gör på riktigt. Det kan kännas svårt att göra att följa den här punkten utan att lägga stor betoning på vad samhället ser som den ideala kroppen. Ett tips är att nämna att olika kulturer har olika definitioner av skönhet, samt att kroppens funktion faktiskt är att klara av alla de utmaningar vi möter i vardagen och livet.

5. Ät tillsammans med ditt barn och prata om något annat än maten under tiden

Att äta tillsammans gör att du kan hålla koll på att ditt barn äter, samtidigt som ni får chansen att umgås tillsammans och stärka era band. Under måltiden är det bra att lägga fokus på andra saker än just maten då mat troligtvis är väldigt laddat för ditt barn redan. Det är bra för ditt barn att i så stor mån som möjligt kunna koppla måltider till en trevlig stund med sin förälder.

6. Planera måltider tillsammans

Om ni planerar vad ni ska äta tillsammans finns det inte utrymme för några överraskningar. Ditt barn är då redan från början med på vad som ska ätas och när. Ditt barn kan gärna vara med och laga maten tillsammans med dig. Märker du att ditt barn börjar styra för mycket, exempelvis kring hur mycket av något som ska vara i maten, kan du be dem att duka, städa undan eller ta fram en ingrediens som är lite svåråtkomlig.

Hur kan Svea KBT hjälpa ditt barn som lider av ätstörning

Om du märker att ditt barn under en tid uppvisar flera tecken på en ätstörning så kan det vara bra att gå till en barnpsykolog. När du träffar en barnpsykolog hos oss på Svea KBT får både du och ditt barn möjlighet att få strategier för att skapa en mer hälsosam inställning kring kost, vikt och utseende. Hur mycket du som förälder är inblandad i behandlingen bestämmer du, ditt barn och psykologen tillsammans. 

Läs mer om våra barnterapeuter i Stockholm.
Läs mer om våra barnterapeuter i Göteborg.

Du är alltid välkommen att kontakta oss för en inledande konsultation om bästa behandlingsmetod eller lämpligaste barnpsykologen för ditt barns behov.