Hetsätning – symtom – orsaker – behandling
Hetsätning är en ätstörning som kännetecknas av återkommande episoder av att konsumera stora mängder mat på kort tid samtidigt som man upplever en förlust av kontroll över sitt ätande. Detta kan leda till betydande negativa effekter på både fysisk och psykisk hälsa och kräver i de flesta fall professionell behandling
Vad är hetsätning?
Hetsätning är en ätstörning som innefattar två centrala kännetecknen:
- Överkonsumtion: Detta innebär att man äter betydligt mer mat än vad som anses vara normalt eller hälsosamt under en relativt kort tidsperiod
- Bristande kontroll: Detta innebär att man upplever att man inte kan sluta äta eller kontrollera sitt ätande under episoder av överätning. Detta åtföljs ofta av känslor som förlorad kontroll, ånger eller skuld.
Hetsätning kan uppstå i samband med att man “förbjuder” sig själv från att äta en viss typ av mat. Kroppen kan då utveckla ett begär för just den maten, vilket kan utlösa episoder av hetsätning. Dessutom är det vanligt att känslor som ledsamhet, nedstämdhet och stress kan bidra till hetsätning. Under sådana stunder fungerar hetsätning tillfälligt som ett sätt att hantera dessa känslor, även om lindringen är kortvarig. Dessa episoder av hetsätning kan inträffa trots att man inte känner fysisk hunger och pågår oftast tills man känner sig obehagligt mätt.
7 symptom på hetsätning
Symptomen på hetsätning kan variera från person till person, men de vanligaste inkluderar följande:
- Konsumtion av stora mängder mat inom en kort tidsram, oftast inom två timmar.
- Upplevelse av bristande kontroll över ätandet under episoder av överätning.
- Ätande även när man inte är hungrig eller redan mätt.
- Hemligt eller skamfullt ätande.
- Känslor av skuld, ångest eller nedstämdhet efter överätningsepisoder.
- Ofta påbörjade dieter som inte leder till långsiktiga resultat.
- Viktökning eller befintlig övervikt.
Gör vårt självtest för olika ätstörningar
Hetsätning och ADHD
Forskning har visat att det finns en koppling mellan hetsätning och ADHD, även om detta förhållande fortfarande kräver vidare studier för en bättre förståelse. Både hetsätning och ADHD har överlappande symtom, såsom impulsivitet och svårigheter med självreglering. Personer med ADHD kan exempelvis uppvisa impulsivt ätande, vilket ökar risken för överätning.
Vissa individer med ADHD kan också använda mat, särskilt när den är rik på socker, som en sätt att temporärt hantera sina ADHD-symtom och uppleva en tillfällig förbättring av koncentration och energinivåer. Det finns även teorier som tyder på att både hetsätning och ADHD kan ha gemensamma faktorer som ökar sårbarheten för att utveckla dessa störningar, såsom genetiska predispositioner, neurotransmittörer och hormonella obalanser.
Är hetsätning samma sak som bulimi?
Hetsätning och bulimi är inte samma sak, även om de båda är ätstörningar som innefattar episoder av överätning. Den centrala skillnaden ligger i hur personerna reagerar efter överätningen. Vid hetsätning försöker personen inte kompensera genom att använda metoder som kräkning eller överdriven träning. Däremot involverar bulimi ofta kompensatoriska beteenden som kräkning, användning av laxermedel eller överdriven träning. Läs mer om Bulimi nervosa.
Hur behandlas hetsätningsstörning?
Om du söker hjälp hos en psykolog för hetsätning brukar behandlingen ofta börja med att du får berätta om dina problem och hur det påverkar dig i vardagen. Psykologen lyssnar och ställer frågor för att förstå hur just du har det.
En vanlig behandlingsmetod är KBT, som står för kognitiv beteendeterapi. Det betyder att ni tillsammans försöker förstå varför hetsätningen händer och vilka tankar eller känslor som gör att du vill äta mycket på en gång. Psykologen hjälper dig att hitta nya sätt att hantera jobbiga känslor och att bryta dåliga vanor kring mat. Ni kan också jobba med att bygga upp bättre självkänsla och hitta andra sätt att må bra utan att använda mat som tröst.
Ibland får du hemuppgifter, som att skriva ner när du hetsäter eller hur du känner dig före och efter. På så sätt kan du och psykologen se mönster och jobba med att förändra dem. Målet är att du ska få bättre kontroll över ditt ätande och må bättre med dig själv
Tips för att hantera hetsätning
Att hantera hetsätning kan vara utmanande, men det finns några strategier som kan vara till hjälp
- Identifiera utlösande faktorer:
Försök att identifiera de specifika situationer, känslor eller tankar som ofta ger upphov till hetsätandet. Att vara medveten om dessa utlösande faktorer kan hjälpa dig att utveckla strategier för att hantera dem på ett hälsosamt sätt.
- Öva mindfulness:
Öva på att bli mer medveten om dina kroppsliga signaler för hunger och mättnad. Genom att vara närvarande under måltider kan du undvika att äta för snabbt och överäta.
- Undvik extrema dieter:
Undvik extremt restriktiva dieter och satsa istället på en balanserad kost. Detta minskar risken för att du känner dig tvingad att kompensera genom hetsätning.
- Skapa en hälsosam måltidsrutin:
Se till att äta regelbundet och försök att undvika att hoppa över måltider. Detta kan hjälpa till att hålla dig mätt och minska risken för överätning senare.
- Hitta alternativa coping-strategier:
Istället för att använda mat som ett sätt att hantera stress eller känslor, försök att hitta andra sätt att hantera dina känslor. Det kan exempelvis vara att ta en promenad, meditera, rita eller att prata med någon. Läs om copingstrategier
När bör jag söka vård?
Det är viktigt att söka hjälp om du märker att du ofta hetsäter och mår dåligt av det. Om du känner att du tappar kontrollen över hur mycket du äter, får ångest eller skam efteråt, eller om du börjar undvika kompisar och aktiviteter du brukar gilla på grund av ditt ätande, kan det vara läge att prata med en psykolog. Det kan också vara bra att ta kontakt om du märker att ditt ätande påverkar din hälsa eller ditt humör. Du behöver inte ha alla symtom för att söka hjälp – det räcker att du upplever att hetsätningen är ett problem i din vardag. Ju tidigare du pratar med en psykolog, desto lättare är det att få stöd och börja må bättre.
Hur kan Svea KBT hjälpa dig som lider av hetsätning?
Vi på Svea KBT har gedigen erfarenhet av att stödja personer som kämpar med hetsätningsstörning. Tveka inte att ta kontakt med oss för att boka en tid, där vi tillsammans kan diskutera de mest lämpliga behandlingsalternativen och hitta den psykolog som bäst matchar dina specifika behov. Vi finns här för att hjälpa dig på din väg mot en bättre psykisk hälsa.