Hetsätning
Hetsätning är en ätstörning som kännetecknas av återkommande episoder av att konsumera stora mängder mat på kort tid samtidigt som man upplever en förlust av kontroll över sitt ätande. Detta kan leda till betydande negativa effekter på både fysisk och psykisk hälsa och kräver i de flesta fall professionell behandling
Författare: Cecilia Dlimi
Medicinsk granskad av: Leg. Psykolog Caroline Erkers
Vad är hetsätning?
Hetsätning är en ätstörning som innefattar två centrala kännetecknen:
- Överkonsumtion: Detta innebär att man äter betydligt mer mat än vad som anses vara normalt eller hälsosamt under en relativt kort tidsperiod
- Bristande kontroll: Detta innebär att man upplever att man inte kan sluta äta eller kontrollera sitt ätande under episoder av överätning. Detta åtföljs ofta av känslor som förlorad kontroll, ånger eller skuld.
Hetsätning kan uppstå i samband med att man “förbjuder” sig själv från att äta en viss typ av mat. Kroppen kan då utveckla ett begär för just den maten, vilket kan utlösa episoder av hetsätning. Dessutom är det vanligt att känslor som ledsamhet, nedstämdhet och stress kan bidra till hetsätning. Under sådana stunder fungerar hetsätning tillfälligt som ett sätt att hantera dessa känslor, även om lindringen är kortvarig. Dessa episoder av hetsätning kan inträffa trots att man inte känner fysisk hunger och pågår oftast tills man känner sig obehagligt mätt.
7 symptom på hetsätning
Symptomen på hetsätning kan variera från person till person, men de vanligaste inkluderar följande:
- Konsumtion av stora mängder mat inom en kort tidsram, oftast inom två timmar.
- Upplevelse av bristande kontroll över ätandet under episoder av överätning.
- Ätande även när man inte är hungrig eller redan mätt.
- Hemligt eller skamfullt ätande.
- Känslor av skuld, ångest eller nedstämdhet efter överätningsepisoder.
- Ofta påbörjade dieter som inte leder till långsiktiga resultat.
- Viktökning eller befintlig övervikt.
Våra psykologer stöttar och hjälper
Läs mer om våra psykologer och hur de kan stötta och hjälpa dig att övervinna ett missbruk
Finns det någon koppling mellan hetsätning och ADHD?
Forskning har visat att det finns en koppling mellan hetsätning och ADHD, även om detta förhållande fortfarande kräver vidare studier för en bättre förståelse. Både hetsätning och ADHD har överlappande symtom, såsom impulsivitet och svårigheter med självreglering. Personer med ADHD kan exempelvis uppvisa impulsivt ätande, vilket ökar risken för överätning.
Vissa individer med ADHD kan också använda mat, särskilt när den är rik på socker, som en sätt att temporärt hantera sina ADHD-symtom och uppleva en tillfällig förbättring av koncentration och energinivåer. Det finns även teorier som tyder på att både hetsätning och ADHD kan ha gemensamma faktorer som ökar sårbarheten för att utveckla dessa störningar, såsom genetiska predispositioner, neurotransmittörer och hormonella obalanser.
Är hetsätning samma sak som bulimi?
Hetsätning och bulimi är inte samma sak, även om de båda är ätstörningar som innefattar episoder av överätning. Den centrala skillnaden ligger i hur personerna reagerar efter överätningen. Vid hetsätning försöker personen inte kompensera genom att använda metoder som kräkning eller överdriven träning. Däremot involverar bulimi ofta kompensatoriska beteenden som kräkning, användning av laxermedel eller överdriven träning. Läs mer om Bulimi nervosa.
Hur behandlas hetsätningsstörning?
Behandling av hetsätning involverar vanligtvis olika terapier och strategier för att hjälpa personen att hantera sina ätstörningsmönster. Här är en lista över behandlingsmetoder som har visat sig vara effektiva vid behandlingen av hetsätning.
- Kognitiv beteendeterapi (KBT): Inom KBT ligger fokus på att identifiera situationer, känslor, tankar, handlingar och andra kontextuella faktorer som utlöser hetsätning. Detta hjälper patienten att öka medvetenheten om sina ätmönster och känslor. Därefter kan patienten och terapeuten exempelvis arbeta tillsammans med att utveckla alternativa sätt att hantera stress och känslor istället för att överäta. De kan också fokusera på att förbättra känsloreglering samt främja en sund relation till mat genom att skapa en plan för regelbunden ätning och vara uppmärksam på hunger och mättnadssignaler.
- Interpersonell terapi (IPT):IPT fokuserar på att förbättra relationer och hantera mellanmänskliga konflikter som kan påverka ätandet. Inom ramen för terapin tränar patienten exempelvis på att förbättra sina kommunikativa färdigheter, inklusive förmågan att uttrycka känslor och behov samt hantera konflikter på ett lämpligt sätt. Detta minskar risken för att patienten använder mat som ett känslomässigt stöd.
- Dialektisk beteendeterapi (DBT): DBT inriktar sig på att stärka förmågan att hantera stress och negativa känslor på ett hälsosamt sätt. Här får patienten verktyg till att hantera känslor på ett konstruktivt sätt. Denna behandlingsform är särskilt effektiv för personer som använder ätande som ett sätt att hantera känslomässiga utmaningar.
- Mindfulness-baserad terapi: Mindfulness-baserad terapi fokuserar på att öka medvetenheten om ens kroppsliga signaler och känslor i det ögonblick man lever i. Genom denna terapi får patienten möjlighet att träna, praktisera och stärka sin medvetenhet, vilket i sin tur kan hjälpa till att minska impulserna till överätande och främja en mer medveten och hälsosam ätning.
- Medicinering: Ibland kan en läkare rekommendera mediciner som en del av behandlingen. Dessa kan vara antidepressiva eller andra läkemedel som påverkar aptiten för att hjälpa till att hantera hetsätning.
Tips för att hantera hetsätning
Att hantera hetsätning kan vara utmanande, men det finns några strategier som kan vara till hjälp
- Identifiera utlösande faktorer:
Försök att identifiera de specifika situationer, känslor eller tankar som ofta ger upphov till hetsätandet. Att vara medveten om dessa utlösande faktorer kan hjälpa dig att utveckla strategier för att hantera dem på ett hälsosamt sätt.
- Öva mindfulness:
Öva på att bli mer medveten om dina kroppsliga signaler för hunger och mättnad. Genom att vara närvarande under måltider kan du undvika att äta för snabbt och överäta.
- Undvik extrema dieter:
Undvik extremt restriktiva dieter och satsa istället på en balanserad kost. Detta minskar risken för att du känner dig tvingad att kompensera genom hetsätning.
- Skapa en hälsosam måltidsrutin:
Se till att äta regelbundet och försök att undvika att hoppa över måltider. Detta kan hjälpa till att hålla dig mätt och minska risken för överätning senare.
- Hitta alternativa coping-strategier:
Istället för att använda mat som ett sätt att hantera stress eller känslor, försök att hitta andra sätt att hantera dina känslor. Det kan exempelvis vara att ta en promenad, meditera, rita eller att prata med någon. Läs om copingstrategier
När och var bör jag söka vård?
Om du känner igen dig i beskrivningarna ovan kan detta vara ett tecken på att du eventuellt lider av hetsätningsstörning. I så fall kan det vara dags att du tar kontakt med en professionell vårdgivare för att dela dina upplevelser och problem. Hjälp kan exempelvis erbjudas av psykologer, dietister och läkare
Hur kan SveaKBT hjälpa dig som lider av hetsätning?
Vi på Svea KBT har gedigen erfarenhet av att stödja personer som kämpar med hetsätningsstörning. Tveka inte att ta kontakt med oss för att boka en tid, där vi tillsammans kan diskutera de mest lämpliga behandlingsalternativen och hitta den psykolog som bäst matchar dina specifika behov. Vi finns här för att hjälpa dig på din väg mot en bättre psykisk hälsa.