Bulimi – 12 vanliga tecken och behandling

Bulimia nervosa, ofta kallat bulimi, är en vanlig ätstörning som oftast debuterar i tonåren eller 20-årsåldern. Bulimi kännetecknas av återkommande perioder av hetsätning och kompensatoriska beteenden.

Psykolog Julia Stenbrinck

Författare

Psykolog Julia Stenbrink

Julia Stenbrink är psykolog med utbildning från Karolinska Institutet. Hon har tidigare arbetat inom psykiatrin och primärvården med psykisk ohälsa. Hon har god erfarenhet av att behandla både barn, ungdomar och vuxna samt föräldrastöd.

Bulimi innebär att man under en kort tid äter väldigt mycket mer mat än vad som är normalt och samtidigt känner en känsla av brist på kontroll. Därefter följer ett eller flera kompensatoriska beteenden, exempelvis att få sig själv att kräkas, använda laxermedel, överdriven träning eller att fasta under en period.

Mer om våra psykologer

Våra psykologer är empatiska och erfarna när det gäller barn och ungdomars problem. Läs mer om våra psykologer.

Olivia E
Täby
Christoffer M
Stockholm city
Eva S
Södermalm
Julia L
Vasastan
Sara M
Kungsholmen
Viktoria M
Kungsholmen
Roland M
Göteborg
Andrea W
Södermalm
Malin B
Göteborg
Lovisa L
Uppsala
Maria C
Vasastan
Wendela W
Göteborg
Lina S
Vasastan
Petra N
Göteborg
Angelica N
Stockholm city
Andrea Ö
Göteborg
Jakob H
Vasastan
Matilda N
Östermalm
Martin S
Södermalm
Frida P
Solna
Liselotte S
Kungsholmen
Philippa K
Göteborg
Julia S
Kungsholmen
Susanna M
Solna
Jasmine P
Vasastan

12 vanliga tecken på Bulimi

Bulimi är en farlig sjukdom. Det är viktigt att du som vårdnadshavare är uppmärksam på tecken att ditt barn eller tonåring kan lida av bulimi. Här är 12 varningstecken.

1. Stora förändringar i vikt, både upp och ner

Ditt barn växlar mellan att väga en hel del mindre än vanligt och att väga en hel del mer än vanligt.

2. Skamkänslor

Ditt barn uttrycker känslor av skam efter att ha ätit eller i anslutning till måltider.

3. Negativ självbild

Ditt barn uttrycker att hen är för stor eller för tjock, att hen vill gå ner i vikt eller att hen känner sig ful eller äcklig.

4. Överdriven vattenkonsumtion

Ditt barn dricker plötsligt väldigt mycket mer vatten än vanligt, gärna innan måltider. Mängden vatten är större än de flesta andra skulle dricka vid samma tillfälle.   

5. Obehag kring måltider med andra

Ditt barn undviker att äta framför andra eller uppvisar obehag när hen inte kan undvika att göra detta.

6. Regelbundna och långa toalettbesök efter måltider

Vid bulimi är det vanligt att kräkas upp sin måltid.

7. Frätskador på tänderna

Magsyran vid upprepade kräkningar kan skada tänderna.

8. Halsont

Ditt barn har nästan konstant lite ont i halsen.

9. Hetsätning

Du antingen ser det själv eller finner spår av att ditt barn har ätit väldigt mycket mer än vad som är normalt på kort tid. Du kan exempelvis märka att det saknas mat eller hitta mycket tomma förpackningar i soporna.

10. Dålig andedräkt

Ditt barn luktar spya ur munnen. Var uppmärksam på om ditt barn borstar tänderna eller tuggar tuggummi ovanligt mycket, speciellt i anslutning till måltider.

11. Sår eller ärr på fingrar och händer

Ditt barn får sår på händerna där händerna skulle möta tänderna om man använder fingrarna till att spy.

12. Trötthet

Ditt barn är plötsligt mycket tröttare än vanligt.

Hur kroppen påverkas av bulimi?

Om din tonåring eller barn lider av bulimi under en längre period kan det leda till många negativa konsekvenser. Dels skapar det stort psykiskt lidande, men kan också skapa allvarliga kroppsliga besvär.

  • Näringsbrist. Även om ditt barn äter stora mängder mat så kan de kompensatoriska beteendena innebära att vissa näringsämnen inte absorberas, exempelvis kalcium.
  • Vätskebrist. Vätskebrist kan uppstå som konsekvens av att ditt barn spyr eller använder urindrivande/laxerande medel.
  • Lågt blodtryck och hjärtproblem. Hjärtproblem kan uppkomma till följd av att ditt barn har upplevt vätskebrist under en period.
  • Oregelbunden mens och senare fertilitetsproblem. Tonåringar med bulimi kan uppleva en rubbning i hormonerna som gör att ägglossningen upphör eller blir oregelbunden, viket i sin tur kan leda till att det blir svårare att få barn när man är vuxen.
  • Håravfall, svaga naglar och torr hud. Håret, naglarna och huden mår bäst när man får i sig vätska och näring. Den som har bulimi kan uppleva att håret blir torrare och ibland faller av i högre grad än vanligt, samt att huden blir sträv och att naglarna går av lättare.
  • Magproblem. Användningen av urindrivande och laxerande medel kan orsaka förstoppning, diarré eller en regelbunden känsla av uppblåsthet.
  • Problem med tänder och tandkött. En konsekvens av att kräkas regelbundet är att emalj och tandkött kan skadas av den magsyra som följer med upp. Det kan leda till bland annat inflammerat tandkött, vilket i svåra fall kan leda till att tanden lossnar.

Den som lider av bulimi har ofta en negativ självbild när de utvecklar sjukdomen. Beteendet som är kopplat till bulimin kan också trigga i gång fler negativa tankar som spär på den negativa självbilden. Det är vanligt med tankar om att de är misslyckade eller dåliga om de inte klarar att stå emot impulserna att hetsäta eller att utföra ett kompensatoriskt beteende.

Bulimin påverkar även det sociala livet då hen kan börja undvika att delta i situationer där hen förväntas äta eller på något sätt behöver visa sin kropp. Det här kan leda till isolering eftersom många sociala tillfällen har ett måltidsevent. Ytterligare psykiska sjukdomar såsom depression och ångest utvecklas lätt till följd av de negativa tankarna och förändringar i beteende som kommer av bulimin.

En annan negativ konsekvens av bulimin kan vara att familjerelationerna blir sämre. Kanske känner föräldrar att allt de gör är att tjata på sitt barn om att äta mer eller mindre. Relationen mellan föräldrar och barn kan bli ansträngt av att försöka navigera bulimin och allt som denna innebär. Det är inte konstigt om du som förälder tycker att det känns jobbigt att ditt barn inte mår bra och att du vill göra allt för att ditt barn ska må bättre.

Ditt barn kan dock uppleva att dina försök att ta hand om hens hälsa som press och därför dra sig undan. Om det finns syskon med i bilden så kan även dessa relationer bli ansträngda då fördelningen av föräldrars uppmärksamhet tenderar att skifta när ett barn mår dåligt.

Diagnoskriterier för bulimi

För att en diagnos om bulimi ska kunna ställas krävs hetsätning och kompensatoriska beteenden i snitt minst tre gånger per vecka under tre månader. En tonåring med bulimi behöver inte ha låg vikt utan kan även vara normalviktig eller överviktig. Läs mer om vanliga ätstörningar hos barn.

Hur utvecklas bulimi?

Bulimi utvecklas ofta till följd av att en tids period av bantning. Bantningen kan bero på sociala faktorer som smalhetsideal i samhället och/eller missnöje med den egna kroppen. När bantningen blir för strikt eller extrem ökar sannolikheten för hetsätning. Denna ökning beror på att det ger upphov till tankar som ”Nu är det kört, då kan jag lika gärna äta vad jag vill” när hen har brutit en strikt regel kring sin diet.

Ju striktare regler man har desto lättare är det att bryta dem. Hetsätningen ses sedan som ett misslyckade och skapar ännu mer press att kontrollera sin vikt, vilket leder till att de kompensatoriska beteendena används igen. Detta blir en ond cirkel som upprätthåller de jobbiga tankarna, känslorna och beteendena.

Behandling av Bulimi – 4 faser

Behandlingen sker oftast med hjälp av Kognitiv beteendeterapi som är en evidensbaserad behandling för bulimi. Detta innebär att det finns forskning som har visat att KBT funkar för att minska symptom och lidande för den drabbade personen. Behandling av bulimi består precis som behandlingen av anorexia av olika faser, men innehållet i dessa skiljer sig något.

  1. Under första fasen får barnet fylla i en matdagbok för att kartlägga vad och hur mycket hen äter, men även när det sker hetsätning eller kompensatoriska beteenden. Barnet får även lära sig om sitt eget beteende och utlösande faktorer som drar i gång hetsätande och kompensatoriska beteenden, men även de konsekvenser som dessa beteenden kan få. Under denna fas får barnet strategier för att ersätta sina skadliga beteenden.
  2. Andra fasen är till för utvärdering. Ibland behöver man lägga till delar i behandlingen för att ta hand om låg självkänsla, perfektionism eller svårigheter med relationer till andra. Denna fas är även till för att se om det finns några hinder för att behandlingen ska vara framgångsrik.
  3. Under tredje fasen ligger fokuset på att förändra barnets tankar och attityder som upprätthåller barnets ätstörningsproblematik. Barnet får också öva på att sluta kontrollera sin kropp, sluta banta och öka sin förmåga att stå emot jobbiga känslor.
  4. Fjärde och sista fasen är till för att hjälpa barnet få in det som hen har lärt sig i sitt vanliga liv. Ett fokus är också att hjälpa till att sätta realistiska förväntningar på framtiden och göra en plan för att hantera bakslag.

6 Tips till dig som förälder eller anhörig till tonåring / barn med bulimi

  1. Prata med ditt barn om hur hen känner utan att döma eller göra antaganden. Det är viktigt att ditt barn känner att du är ett stöd och att hen kan komma till dig om det blir riktigt illa.
  2. Se till att ditt barn ser dig äta en variation av mat i lagom mängder. Många barn med bulimi har ett svartvitt tänkande. Det är bra att ditt barn ser att det går att äta en lagom mängd av även onyttiga saker och att det inte är farligt.
  3. Fråga ditt barn om det finns något du kan hjälpa till med. Du som förälder har mycket att säga till om när det gäller vad det är för mat som ni äter hemma. Kanske vet ditt barn precis vad som är extra jobbigt för just hen.
  4. Hjälp ditt barn söka professionell hjälp. Det kan kännas svårt eller krångligt för ditt barn att söka hjälp själv. Du som förälder kan hjälpa till med att kolla upp vad det finns för tillgänglig hjälp samt skjutsa ditt barn till psykologen.
  5. Ha meningsfull tid tillsammans som inte involverar måltider. Ditt barn spenderar mycket tid med att tänka på mat och sin kropp, att göra något annat kan distrahera från detta.
  6. Kommentera inte ditt barns kropp, din egen kropp eller andras kroppar. Kommentarer om att någon är exempelvis fin eller ful, tjock eller smal bidrar till att skapa regler för hur ditt barn uppfattar att man borde vara. Detta kan leda till att ditt barn känner att hen måste ändra på sig och då ta till skadliga beteenden. Det kan även leda till att ditt barn känner press att fortsätta vara exakt den storlek hen är, vilket för ett växande barn kan vara i stort sett omöjligt.

När bör du söka hjälp av en Psykolog?

Om du kommer på ditt barn med att hetsäta, att använda sig av något kompensatoriskt beteende eller att uppvisa flera andra tecknen på bulimi är det viktigt att ditt barn får träffa en psykolog. Det är egentligen aldrig för tidigt att söka professionell hjälp. Att du är orolig för ditt barn eller att ditt barn uttrycker att hen mår dåligt är en bra och legitim anledning att söka hjälp. Hos en psykolog har både du och ditt barn möjlighet att få strategier för att skapa en mer hälsosam inställning kring kost, vikt och utseende hos ditt barn. Hur mycket du som förälder är inblandad i behandlingen bestämmer du, ditt barn och psykologen tillsammans. 

Läs mer om att träffa en psykolog i Stockholm.
Läs mer om att träffa en psykolog i Göteborg.

Du är alltid välkommen att kontakta oss för en inledande konsultation om bästa behandlingsmetod eller lämpligaste psykologen för ditt barns behov.