Aggressionsproblem

Psykolog Matilda Forsberg

Författare

Psykolog Matilda Forsberg

Matilda Forsberg arbetar på vår mottagning i Brunnsparken i Göteborg. Hon har examen från psykologprogrammet på Karlstads universitet med inriktning KBT terapi.

Vad är aggressionsproblem?

Aggressionsproblem innebär att en person uppvisar beteenden som upplevs hotfulla eller obehagliga mot andra eller sig själv på ett sätt som blir problematiskt för sig själv eller omgivningen. Det kan vara verbala beteenden som att skrika, hota och prata illa om någon eller fysiska beteenden som att slåss eller kasta saker.

Aggression är naturlig del av våra liv och i små mängder är det inte problematiskt, det kan snarare vara hjälpsamt och ibland nödvändigt. Genom att bete oss aggressivt tar vi oss ofta närmare ett mål och är något som vi kan göra när vi vill skydda oss själva eller sådant vi bryr oss mycket om. När en person däremot agerar aggressivt ofta och/eller gör det på ett sätt som upplevs hotfullt eller innefattar våld är det inte längre hjälpsamt och man riskerar att skada sig själv eller andra.

Vanliga symtom på aggressionsproblem

  • Känsloutbrott
  • Använder fysiskt våld så som att slå eller sparka någon
  • Skriker och använder svordomar
  • Säger nedlåtande eller kränkande saker till någon
  • Sprider negativa rykten om någon
  • Att vilja hämnas när du känner dig kränkt eller sårad
  • Kastar eller gör sönder föremål
  • Andra uttrycker rädsla eller obehag över dina reaktioner

Vanliga situationer och faktorer som kan orsaka aggressivt beteende:

  • Du känner dig arg, frustrerad eller uttråkad
  • När någonting inte gick som du ville
  • Du känner dig kränkt eller sårad av någon
  • Du saknar strategier att hantera starka känslor
  • Du är i en situation som känns obekväm
  • Du är avundsjuk eller svartsjuk på någon
  • När du har brukat alkohol eller droger
  • Stress och andra påfrestningar i livssituationen

Våra psykologer stöttar och hjälper

Läs mer om våra psykologer och hur de kan stötta och hjälpa dig att övervinna ett missbruk

Andrea W
City – Hötorget
Liselotte S
Vasastan
Jakob H
Vasastan
Olivia E
Täby
Sara M
Kungsholmen
Viktoria M
Kungsholmen
Julia L
Vasastan
Malin B
Göteborg
Lovisa L
Uppsala
Maria C
Uppsala
Wendela W
Göteborg
Lina S
Vasastan
Christoffer M
Stockholm city
Petra N
Göteborg
Angelica N
Södermalm
Matilda N
Östermalm
Martin S
Södermalm
Andrea Ö
Göteborg
Julia S
Kungsholmen
Susanna M
Solna

Testa för aggressionsproblem

Om du vill testa dig själv om du har aggressionsproblem så kan du svara på nedanstående frågor

  1. Du känner dig ofta provocerad eller lättriggad
  2. Du vill ge igen eller hämnas när du blivit förnärmad av någon
  3. Du får utbrott när du blir upprörd
  4. Du kan gå mycket långt för att få som du vill även om det innebär att såra, skada eller sabotera för någon annan
  5. Du säger saker som sårar eller kränker andra när du är upprörd
  6. Personer i din omgivning har uttryckt att du har problem att hantera ilska
  7. Personer i din omgivning har uttryckt obehag av ditt beteende
  8. Du har gjort sönder eller kastat saker när du är upprörd
  9. Du har använt fysiskt våld mot någon annan
  10. Dina handlingar har fått negativa konsekvenser i relationer, på arbetet eller rättsligt.

Om du kan svara ja på ett eller flera av ovanstående påståenden kan det vara så att du har problem med aggression. Att vara medveten om att sina beteenden kan vara problematiska är ett första steg mot att lära sig hantera dem på ett mer funktionellt sätt.

Tips för att hantera dina aggressionsproblem

1. Identifiera i vilka situationer du blir aggressiv

Genom att förstå i vilka situationer du brukar bete dig aggressivt blir det lättare att förbereda dig och förebygga aggressivt beteende. Du kan till exempel på försöka att gå in i dessa situationer med ett annat tankesätt och förbereda vad du ska göra om du blir provocerad i stället för att bete dig aggressivt.

2. Lär känna dina tidiga signaler på ilska

Att veta hur det känns när ilska/upprördhet är på väg att byggas upp gör att du ökar dina möjligheter att agera på mer funktionella sätt och avstyra aggressivt beteende.

3. Andningsövningar

Andas djupare och långsammare när du känner att starka känslor byggs upp. När vi blir upprörda eller arga aktiveras kroppens stressystem och det blir svårare att tänka klart och stå emot impulser. Genom att andas långsammare lugnar du ditt nervsystem och det kan bli lättare att undvika aggressivt beteende.

4. Gå undan när du blir upprörd

Om du ofta agerar på impulser kan det vara bra att gå i väg en stund när du blir upprörd. På så vis kan du först lugna ner dig på egen hand och minska risken att du tar till aggressivt beteende. 

5. Kommunicera

Försök att lära dig sätta ord på vad som pågår i dig när du blir upprörd. Använd ”jag-budskap” som utgår från din upplevelse, exempelvis ”Jag blir upprörd när…”. En fungerande kommunikation minskar risken för att situationen ska eskalera.

6. Gör sådant du mår bra av

Att göra sådant vi mår bra av och ta hand om oss gör oss mer motståndskraftiga vid kravfyllda situationer. Det kan vara saker som att träna, äta regelbundet, prioritera sömn, få in återhämtning och göra andra aktiviteter som vi tycker om. När vi får lite av detta blir vi mer känsliga och risken för aggressivt beteende ökar.

7. Hitta andra, mer hjälpsamma beteenden att ta till

Fundera på vad du kan göra i stället för att ta till aggressiva beteenden. Finns det andra sätt att få utlopp för dina känslor eller nå dit du vill? Det kan exempelvis vara att öva på andnings- och avslappningsövningar, få utlopp för sina känslor i någon sport/träning, gå undan vid starka känslor, öva på acceptans. Hitta verktygen som funkar för just dig.

Olika typer av aggression

Ibland skiljer vi på impulsiv aggressivitet och kontrollerad aggressivitet. Impulsiv aggressivitet innebär att vi agerar aggressivt direkt på det vi känner i stunden, till exempel att få utbrott vid stark ilska. Denna typ av aggressivitet upplevs ofta explosiv och obehaglig av omgivningen. Hit kan även passiv aggressivitet inräknas. Det är när vi försöker trycka undan upprördheten vilket kan leda till att vi uttrycker den mer subtilt till exempel genom sarkasm eller indirekta anklagelser. Kontrollerad aggressivitet innebär att vi har en specifik intention och att de aggressiva beteendena är mer planerade för att ta oss mot ett visst mål. Denna typ av aggression är inte nödvändigtvis sammankopplad med ilska och kan vara svårare att upptäcka då den ofta upplevs som mindre intensiv.

Aggressionsproblem hos män

Aggressionsproblem är vanligast hos män och de använder sig ofta mer av fysisk aggressivitet än kvinnor. Våldshandlingar och våldsbrott är också överrepresenterat hos män. Det finns inget tydligt svar på varför män oftare begår våldshandlingar. En möjlig förklaring är att det manliga könshormonet testosteron är förknippat med mer aggressivt beteende. En annan förklaring är att normer om maskulinitet bidrar till att ilska och aggressivt beteende är mer accepterat och uppmuntrat för män.

Aggressionsproblem hos kvinnor

Aggressionsproblem hos kvinnor visar sig oftare genom verbal och passiv aggressivitet. Trots att aggressionsproblem är vanligare hos män än kvinnor visar studier på att det förmodligen är mer vanligt hos kvinnor än vad tidigare forskning visat. Normer och traditionella könsroller kan vara en anledning till att kvinnor i större utsträckning lärt sig censurera sin ilska och att aggression därmed oftare tar sig uttryck i mer subtila beteenden.

Aggressionsproblem hos barn och ungdomar

Symtomen för aggressionsproblem för barn och ungdomar kan likna de för vuxna, men de kan se lite annorlunda ut. Vanliga symtom är att barnet eller ungdomen:

  • ljuger eller stjäl
  • hotar att skada sig själv eller andra
  • skadar djur
  • får explosiva utbrott
  • skriker på föräldrar och syskon
  • är impulsiva
  • säger elaka saker till eller om kompisar
  • mobbar andra

Aggressivt beteende hos barn och ungdomar är ofta ett tecken på att någonting inte står rätt till. Det kan till exempel handla om psykiska besvär så som ångest, depression, låg självkänsla, trauma/kris eller neuropsykiatrisk problematik. Det är viktigt att vuxna tar sådana symtom hos barn och ungdomar på allvar genom att fråga hur de mår samt erbjuda stöd och guidning till professionell hjälp vid behov.

Diagnoskriterier för aggressionsproblem

Aggressionsproblem är ingen egen diagnos men kan vara en del av symtomen för en rad olika diagnoser. Exempel på diagnoser där någon form av aggressivt beteende ingår i diagnoskriterierna är uppförandestörning, trotssyndrom, intermittent explosivitet och antisocialt personlighetssyndrom. Oavsett om du uppfyller kriterier för en specifik diagnos eller inte så kan aggressionsproblem påverka ditt och din omgivnings mående negativt.

Aggressionsproblem och kopplingen till adhd

Det finns vissa kopplingar mellan aggressivt beteende och ADHD. Personer med ADHD har större benägenhet att uppvisa aggressivt beteende, både som barn och i vuxen ålder. Detta beror troligtvis på flera olika saker. Bland annat genetiska, kognitiva, emotionella och miljömässiga faktorer. Personer med ADHD har ofta svårare med exempelvis impulskontroll, känsloreglering och andra kognitiva funktioner som är viktiga för att reglera aggressivt beteende.

Aggressionsproblem vid olika sjukdomar eller diagnoser

Aggressionsproblem kan förekomma i samband med flera olika sjukdomar och diagnoser. Till exempel hos personer med intellektuell funktionsnedsättning, PTSD, autism, depression, emotionellt instabilt personlighetssyndrom, kris, demens, bipolär sjukdom och olika typer av smärtsjukdomar.

Aggressivt beteende kan förekomma trots att sjukdomen eller diagnosen huvudsakligen rör andra typer av symtom. Detta beror ofta på att aggression blir en reaktion utifrån ökad stress och påfrestningar som sjukdomen eller diagnosen kan föra med sig. Påfrestningar i vår livssituation kan öka vår irritabilitet, minska vår motståndskraft och försvåra impulskontroll och problemlösning vilket i sin tur kan resultera i aggressivt beteende. I vissa fall kan aggression ha en direkt koppling till sjukdomen, till exempel vid infektioner, neurologiska sjukdomar, demenssjukdomar, psykoser eller vid bruk av alkohol och vissa droger.

Varför tar vi till våldshandlingar?

Att ta till våldshandlingar handlar ofta om skydda oss själva och sådant som är viktigt för oss eller för att få något som vi vill ha. Det är dock sällan som vi sätts inför situationer som faktiskt kräver våldshandlingar och sådana beteenden leder nästan alltid till negativa konsekvenser för sig själv eller den som utsätts/bevittnar våldet.

Det kan vara ett sätt att utöva makt eller kontroll, få pengar och andra materiella ting eller undvika att någon annan tar dessa saker från oss. Vem som tar till våld och varför är en komplex fråga och troligtvis inverkar flera olika faktorer så som biologiskt arv, personliga egenskaper, inlärda beteenden och miljömässiga omständigheter.  

Det är vanligt att personer som tar till våldshandlingar och aggressivt beteende har bristande impulskontroll och känsloregleringsstrategier. Det kan också handla om att personen har bristande förmågor gällande konstruktiv problemlösning och relationsfärdigheter (exempelvis att kunna sätta sig in i andras perspektiv, kommunicera och samarbeta).

Konsekvenser av aggressionsproblem

Aggressionsproblem medför ofta sociala konsekvenser och kan påverka dina relationer negativt. Det kan medföra stort lidande för både den som har aggressionsproblem och personer i dennes omgivning. I de fall där aggressionsproblemen leder till våldshandlingar kan det också vara brottsligt och få rättsliga konsekvenser.

Behandling av aggressionsproblem

1. Terapi

Aggressionsproblem behandlas vanligtvis med hjälp av KBT. I en behandling kan du till exempel få hjälp att:

  • förstå vad aggression är
  • identifiera i vilka situationer du blir aggressiv och vilka konsekvenser det får
  • känna igen dina signaler på aggression
  • lära dig nya strategier för känsloreglering
  • lära dig funktionella och konstruktiva strategier för att hantera din aggression

2. Medicin

Aggressionsproblem kan i vissa fall behandlas med medicin. En grundläggande kartläggning kring orsaken till det aggressiva beteendet är nödvändig för att avgöra vilken typ av medicin som skulle kunna vara till hjälp.

Hur kan Svea KBT hjälpa dig?

På Svea KBT har vi lång erfarenhet av att hjälpa människor som kämpar med psykisk ohälsa. Du är välkommen att kontakta oss för ett inledande bedömningssamtal där vi kan rekommendera psykolog och behandlingsmetoder för just dina behov.

Läs mer om Känslor

Referenser

APA. (2005). School psychology. American Psychological Association. School Psychology (apa.org)
Psykologiguiden. (2013). Skolpsykologen. Psykologiguiden. Skolpsykologen (psykologiguiden.se)