Psykopati

12 vanliga symtom hos psykopater

12 vanliga symtom och kännetecknen hos psykopater är impulsivitet, asocialt beteende, bristande känsloliv, manipulativt beteende, mytomani, ytlig charm och karisma, grandios självuppfattning, ansvarslöshet, bristande kontroll över sitt eget beteende, parasiterande livsstil, behov av spänning, och promiskuitet:

1. Impulsivitet

Impulsiviteten visar sig genom psykopater agerar utan att tänka efter. De är helt orädda, och till följd kan de agera mycket riskfyllt. De har svårigheter att planera framåt och kan inte heller reflektera över konsekvenserna av sina beteenden. Det finns en även en avsaknad av långsiktiga mål.

2. Asocialt beteende

Psykopater bryr sig inte om samhällets regler eller normer. De gör som dem vill, vilket leder till att många ingår i kriminella handlingar. De är oförmögna att skilja på vad som är rätt eller fel.

3. Bristande känsloliv

Det finns en påtaglig brist av empati och en avsaknad av känslor. De uppfattas ofta som mycket kalla eller känslolösa personer och beter sig ofta dominant gentemot andra personer. De är oförmögna att känna skuld och ånger, även om de betett sig illa. Faktum är att psykopater är likgiltiga inför andras känslor. De bryr sig genuint inte om andra, och blir inte heller berörda när andra människor skulle känna empati som medmänniska. De kan låtsas om det är till deras egen fördel.

4. Manipulativt beteende

Genom att observera andras svagheter och utnyttja dessa, är psykopater mycket manipulativa. Det kan vara svårt att se att man blir lurad eftersom psykopater är helt likgiltiga inför andras känsloliv, men utåt sett kan verka mycket charmiga och låtsas vara känslosamma.

5. Mytomani

Psykopater är oärliga och har en tendens att ljuga mycket, oavsett om det finns ett skäl till det eller ej. Om de blir påkomna kan de ändå förneka vad de gjort och blir inte alls berörda.

6. Ytlig charm och karisma

Många psykopater uppträder charmigt, är karismatiska och har ett överraskande brett ordförråd. De är smickrande och ger komplimanger till folk de möter, vilket gör att de blir gillade av många. Dock är allt bara ytligt, och de gör allt för att få fördelar av det.

7. Grandios självuppfattning

Psykopater anser sig själva vara bättre än andra, att de är mer värda och förtjänar stora framgångar i livet. De kan ibland ha narcissistiska personlighetsdrag.

8. Ansvarslöshet

Det är vanligt förekommande att psykopater inte tar ansvar för sina handlingar, utan de rationaliserar sina beteenden genom att förnekar vad de gjort eller skyller på någon annan.

9. Bristande kontroll över sitt eget beteende

Psykopater har inte sällan en bristande kontroll över sitt beteende. Hos många visar det sig redan före 12-årsålder. De kan bli mycket provocerade, agera våldsamt och få raseriutbrott. Dock kan ilskan gå över mycket snabbt och personen kan bete sig som vanligt direkt efteråt.

10. Parasiterande livsstil

Psykopater utnyttjar ofta andra ekonomiskt, vilket kan förklaras av att de tycker sig vara bättre än andra och inte tar ansvar för sina handlingar. Eftersom de är karismatiska och manipulativa lyckas de därmed alltför ofta. Eftersom de inte känner skuld och ånger lever de gärna på andras bekostnad. De kan även till exempel strunta i att betala notan på restaurangen eller i att betala räkningar.

11. Behov av spänning/stimulering

De har ett stort behov av dopaminkickar och blir lätt uttråkade. I samband med deras impulsivitet kan de engagera sig i mycket riskfyllda och rentav farliga beteenden.

12. Promiskuitet

Psykopater inleder ofta många och kortvariga sexuella relationer. Eftersom psykopater upplevs charmiga har de oftast lätt att dra tills sig och attraheras av andra människor. Beteende drivs också av deras behov av spänning. Men i nära relationer kommer deras avvikande beteenden ofta fram.

Test för psykopati

Test som används för att bedöma psykopati heter “Hare Psychopathy Checklist Revised” (PCL-R) och består av 20 items, som man individuellt får skatta för att bedöma graden av psykopatiska personlighetsdrag.

Man poängsätter varje element från 0–2, således kan man få totalt 40 poäng på PCL-R. Förutom självskattningen gör man en semistrukturerad intervju. Man behöver även tillgång till journalanteckningar och belastningsregistret. Testet tar ca 90–120 min att genomföra. Detta test används ofta eftersom det har en hög klinisk tillförlitlighet.

Följande Faktorer bedöms i ett test för psykopati:

1. Ytlig charm
2. Grandios känsla av självvärde
3. Behov av stimulans/benägenhet till tristess
4. Patologisk lögnaktighet
5. Manipulerande
6. Brist på ånger eller skuld
7. Låga känslomässiga reaktioner på situationer och händelser
8. Känslolös/brist på empati
9. Parasitisk livsstil
10. Dålig kontroll av beteende
11. Promiskuöst sexuellt beteende
12. Tidiga beteendeproblem
13. Brist på realistiska långsiktiga mål
14. Impulsivitet
15. Ansvarslöshet
16. Underlåtenhet att ta ansvar för egna handlingar
17. Många kortvariga äktenskapliga relationer
18. Ungdomsbrottslighet
19. Återkallelse av villkorlig frigivning
20. Kriminell mångsidighet

Testet har utvecklats av Robert Hare som är en kanadensisk psykolog som forskat mycket inom kriminalpsykologi. Han utvecklade “The Psychopathy Checklist” (PCL) som används för att bedöma psykopati. Den finns i olika versioner, men den mest använda sedan 1990-talet är “Hare Psychopathy Checklist Revised” (PCL-R).

Vem blir psykopat?

Det finns ingen exakt orsak till vem som blir en psykopat och varför. Förmodligen orsakas psykopati av en komplex kombination av genetik och miljöfaktorer. Pisano et al. (2017) skriver att barn i dysfunktionella miljöer och uppväxtförhållanden kan vara en bidragande faktor till utvecklingen av psykopatiska egenskaper.

Föräldrarnas relation till barnet är av betydelse för att barnet ska knyta an. Föräldrar med inkonsekvent beteende, aggression och fysisk bestraffning kan ha negativa effekter på barnets senare utveckling som person. Vidare menar Alzeer et al. (2019), att en otrygg anknytning hos barn korrelerar med psykopatiska egenskaper i ung ålder, där känslomässig försummelse, rädsla och avvisande kan ha negativa följder. Likaså kan trauman och övergrepp förstärka psykopatiska drag.

Psykopati och kriminalitet

Psykopati associeras ofta med kriminalitet. Men bara för att man är kriminell är man nödvändigtvis ingen psykopat, och vice versa. Däremot är psykopati en riskfaktor för kriminella handlingar, våldsutbrott samt återfall i brott. I flertalet fall med psykopater har ungdomsbrottslighet visat sig förekomma med debut i tidig ålder. Forskning visar dock att impulsivitet och kriminalitet i många fall avtar med en stigande ålder (Palmstierna, 2016).

Vad är skillnaden mellan en psykopat och en sociopat?

Skillnaden mellan psykopater och sociopater är att sociopater ofta lever på samhällets resurser och är mindre konsekventa i sitt beteende. Sociopater kan sällan behålla jobb eller bilda ett familjeliv, jämfört med psykopater som upprätthåller ett “normalt” liv utåt sett och har en tendens att ingå äktenskap, även om de oftast är många och kortvariga. Sociopater kan skapa starka relationella band med ett fåtal personer även om det är svårt. Psykopater har däremot en oförmåga att skapa riktiga, genuina emotionella band till andra personer.

Sociopater har likaväl som psykopater, en bristande förmåga till empati. De kan också vara impulsiva, manipulativa, ansvarslösa och ha en tendens att ljuga.

Sociopater är mer aggressiva, våldsamma och mer risktagande. Det är lättare att upptäcka sociopater än psykopater, på grund av deras inkonsekventa beteende och att de ofta kontrollerar andra genom hot och aggression. Både psykopater och sociopater kan ingå i kriminella handlingar, men sociopater är mer impulsiva, oberäkneliga jämfört med psykopaterna som gör brott mer uppsåtligen med kontrollerade risker.

Sociopater bryr sig inte om andra vilket är mycket tydligt, jämfört med psykopater som däremot låtsas att de faktiskt gör det. Sociopater är mer hetsiga och impulsiva utåt sett, medan psykopater ofta framstår som kalla personer. Till sist bryr sig inte sociopater om samhällets regler i jämförelse med psykopater som ändå kan anpassa sig om de ser fördelar med det.

Vad är skillnaden mellan en narcissist och en psykopat?

Narcissistiskt personlighetssyndrom är till skillnad från psykopati en diagnos enligt DSM-5. Enligt Jörgen Herlofson (2014), kännetecknas narcissistiskt personlighetssyndrom av överdriven grandiositet, behov av att bli beundrad och en brist på empati. Narcissister uppfattar sig själva vara bättre än andra och vara mer betydelsefulla personer. De kan exempelvis överdriva talanger och framgångar, utan att vara förtjänta av det. Arrogans och avundsjuka är även vanliga egenskaper narcissister besitter.

Grandiositet och den bristande empatin är en gemensam nämnare för narcissister och psykopater. Den största skillnaden kan möjligtvis vara att narcissister till större del kräver beundran från sin omgivning och drar sig ofta till människor av hög status. Narcissister förväntar sig att bli särbehandlade och utnyttjar ofta andra för att mata sitt ego. Psykopater utnyttjar andra mer för sina egna mål eller helt enkelt för att de söker spänning. Narcissister kan känna någorlunda skuld ibland, jämfört med psykopater som aldrig tar ansvar för sina handlingar och är helt känslolösa.

Slutligen bryr sig narcissister mycket om vad andra ska tycka om dem, och antar att andra är avundsjuk på deras framgångar. Narcissister är mer upptagna av makt, rikedom, framgång, utseende, i kontrast till psykopater som inte riktigt bryr sig om andras gillande. Dock drar psykopater ändå till sig människor på grund av deras ytliga charm och deras hänförande karismatiska förmåga.

Behandling av psykopati

Till följd av att psykopati är en personlighetsstörning, går det inte att bota med diverse medicinska eller neuropsykologiska inslag. Detta är en del av en individs grundläggande sätt att fungera vilket inte kan “botas”, men kan anpassas och tillämpas bättre med hjälp av terapi. Att behandla en psykopat är således extremt svårt, till följd av att det är väldigt ovanligt att psykopater självmant söker denna hjälp eller går i terapi. Det krävs motivation och vilja från både psykopatens och psykologens håll i sådana situationer.

Psykopater upplever sig själva inte vara sjuka, utan anser sig själva vara mentalt stabila. Därmed söker de vanligtvis inte hjälp eftersom de inte anser sig ha några problem. Med tanke på deras bristande empatiförmåga och skuldkänslor är sannolikheten lägre för psykologisk behandling.

Det verkar inte finnas tillräckligt med forskning huruvida psykopati i sig svarar på behandling och i så fall vilka effekter det skulle ge (Polaschek & Daly, 2013). Tidigare forskning menar tvärtom, att behandling av psykopater kan ha negativa följder och ge motsatta effekter, såsom att man i stället blivit mer antisocial, vilket lett till våld eller återfall efter frigivning (Larsen, 2019).

Det finns således inte tillräcklig vetenskaplig forskning inom ämnet för att kunna säga vilken behandlingsform som är effektiv vid psykopati (Larsen, 2019). Dock uppvisar psykopati omfattande komorbiditet med andra personlighetsstörningar. Polaschek & Daly (2013) skriver att “huruvida interventioner för psykopater kräver distinkta tillvägagångssätt utöver de som utvecklas för andra utmanande klienter, är för tidigt att säga” (s.600).

Psykopati hos barn

Man brukar inte prata om barn som psykopater, dock kan man se tecken på beteendeproblem hos psykopater som debuterat under en tidig ålder. En person under 18 år kan inte heller få diagnosen antisocial personlighetsstörning.

Barn kan diagnosticeras med uppförandestörning som korrelerar med psykopatiska drag, och som bäst motsvarar antisociala beteenden i ung ålder. Uppförandestörning kännetecknas av kränkning av andras grundläggande rättigheter, sociala normer och regler. Det kan röra sig om att man som barn hotar eller trakasserar andra, påbörjar slagsmål och utövar fysisk grymhet på andra människor eller djur.

Vidare kan det handla om att man tvingar någon till sexuellt umgänge, skadegörelse, eller på något sätt utför ett bedrägligt beteende; att man stjäl, gör inbrott, ljuger till sin egen fördel, skolkar eller rymmer hemifrån.

Läs mer om personlighetsstörningar:

Sociopat
Kvinnliga psykopater
Om personlighetsstörningar
Antisocial personlighetsstörning
Narcissist
Histrionisk personlighetsstörning
Machiavellism

Hur kan Svea KBT hjälpa dig?

Våra psykologer på Svea KBT är experter inom anhörigstöd och psykologisk behandling. Om du behöver prata med en psykolog för stöd eller vägledning är du välkommen att kontakta oss.