Psykopati
I den här artikeln kommer vi gå djupare in på ämnet psykopati; vad är en psykopat, symtom på psykopati, vem som blir en psykopat och vad det finns för skillnader mellan psykopati och andra personlighetsstörningar
Vad är en psykopat?
En psykopat är en person med ett antisocialt beteende, bristande empati, och en oförmåga att känna skuldkänslor. Andra vanliga personlighetsdrag vid psykopati är patologisk lögnaktighet, impulsivitet samt ytlig charm. Psykopater kan verka fungera mycket bra i samhället utåt sett, och ha familj, barn och jobb. De avvikande antisociala beteendena leder dock ofta till problem i samvaron med andra människor och i relationer.
Psykopati är ingen psykiatrisk diagnos
Psykopati räknas som en antisocial personlighetsstörning och är ingen psykiatrisk diagnos i Sverige utan är mer en kulturell och vardaglig term. Psykopater är varken psykotiska och klassas inte heller som psykiskt sjuka. “Antisocial personlighetsstörning” anses vara av liknande karaktär och är det närmaste vi kan komma i vårt diagnossystem och kännetecknas bland annat av impulsivitet, ansvarslöshet och brist på ånger – symtomen överlappar således med flera egenskaper som beskriver psykopati.
12 vanliga symtom hos psykopater
12 vanliga symtom och kännetecknen hos psykopater
1. Impulsivitet
Psykopater agerar utan eftertanke, tar risker och planerar sällan framåt. De reflekterar inte över konsekvenser och saknar ofta långsiktiga mål.
2. Asocialt beteende
Psykopater ignorerar samhällets regler och normer, vilket ofta leder till kriminella handlingar. De har svårt att skilja på rätt och fel.
3. Bristande känsloliv
Psykopater saknar empati och uppfattas som kalla. De känner varken skuld eller ånger och är likgiltiga inför andras känslor.
4. Manipulativt beteende
Psykopater utnyttjar andras svagheter för egen vinning. Deras charm och falska känslosamhet gör manipulationen svår att upptäcka.
5. Mytomani
Psykopater ljuger ofta, även utan anledning, och förnekar lögner när de avslöjas.
6. Ytlig charm och karisma
Psykopater är ofta charmiga och vältaliga, vilket gör dem omtyckta. Detta beteende är dock ytligt och syftar till att ge dem fördelar.
7. Grandios självuppfattning
Psykopater anser sig överlägsna andra och förtjänta av framgång. Narcissistiska drag är vanliga.
8. Ansvarslöshet
Psykopater tar sällan ansvar för sina handlingar och skyller ofta på andra.
9. Bristande självkontroll
Psykopater visar aggressivt beteende tidigt i livet. De blir lätt provocerade och kan få våldsamma utbrott.
10. Parasiterande livsstil
Psykopater utnyttjar andra ekonomiskt och lever gärna på andras bekostnad utan att känna skuld.
11. Behov av spänning/stimulering
Psykopater blir lätt uttråkade och söker ofta riskfyllda aktiviteter för stimulans.
12. Promiskuitet
Psykopater har ofta många kortvariga sexuella relationer, drivna av spänningssökande och charm.
Test för psykopati
Till vårt psykopat testHär kan du göra vårt psykopat test. Det är ett onlinetest som är gratis att genomföra. Testet ska endast ses som ett verktyg för självinsikt och kan inte ersätta en diagnos.
Vem blir psykopat?
Det finns ingen exakt orsak till vem som blir en psykopat och varför. Förmodligen orsakas psykopati av en komplex kombination av genetik och miljöfaktorer. Pisano et al. (2017) skriver att barn i dysfunktionella miljöer och uppväxtförhållanden kan vara en bidragande faktor till utvecklingen av psykopatiska egenskaper.
Föräldrarnas relation till barnet är av betydelse för att barnet ska knyta an. Föräldrar med inkonsekvent beteende, aggression och fysisk bestraffning kan ha negativa effekter på barnets senare utveckling som person. Vidare menar Alzeer et al. (2019), att en otrygg anknytning hos barn korrelerar med psykopatiska egenskaper i ung ålder, där känslomässig försummelse, rädsla och avvisande kan ha negativa följder. Likaså kan trauman och övergrepp förstärka psykopatiska drag.
Psykopati och kriminalitet
Psykopati associeras ofta med kriminalitet. Men bara för att man är kriminell är man nödvändigtvis ingen psykopat, och vice versa. Däremot är psykopati en riskfaktor för kriminella handlingar, våldsutbrott samt återfall i brott. I flertalet fall med psykopater har ungdomsbrottslighet visat sig förekomma med debut i tidig ålder. Forskning visar dock att impulsivitet och kriminalitet i många fall avtar med en stigande ålder (Palmstierna, 2016).
Vad är skillnaden mellan en psykopat och en sociopat?
Skillnaden mellan psykopater och sociopater är att sociopater ofta lever på samhällets resurser och är mindre konsekventa i sitt beteende. Sociopater kan sällan behålla jobb eller bilda ett familjeliv, jämfört med psykopater som upprätthåller ett “normalt” liv utåt sett och har en tendens att ingå äktenskap, även om de oftast är många och kortvariga. Sociopater kan skapa starka relationella band med ett fåtal personer även om det är svårt. Psykopater har däremot en oförmåga att skapa riktiga, genuina emotionella band till andra personer.
Sociopater har likaväl som psykopater, en bristande förmåga till empati. De kan också vara impulsiva, manipulativa, ansvarslösa och ha en tendens att ljuga.
Vad är skillnaden mellan en psykopat och en narcissist?
Narcissistiskt personlighetssyndrom är till skillnad från psykopati en diagnos enligt DSM-5. Enligt Jörgen Herlofson (2014), kännetecknas narcissistiskt personlighetssyndrom av överdriven grandiositet, behov av att bli beundrad och en brist på empati. Narcissister uppfattar sig själva vara bättre än andra och vara mer betydelsefulla personer. De kan exempelvis överdriva talanger och framgångar, utan att vara förtjänta av det. Arrogans och avundsjuka är även vanliga egenskaper narcissister besitter.
Grandiositet och den bristande empatin är en gemensam nämnare för narcissister och psykopater. Den största skillnaden kan möjligtvis vara att narcissister till större del kräver beundran från sin omgivning och drar sig ofta till människor av hög status. Narcissister förväntar sig att bli särbehandlade och utnyttjar ofta andra för att mata sitt ego. Psykopater utnyttjar andra mer för sina egna mål eller helt enkelt för att de söker spänning. Narcissister kan känna någorlunda skuld ibland, jämfört med psykopater som aldrig tar ansvar för sina handlingar och är helt känslolösa.
Behandling av psykopati
Till följd av att psykopati är en personlighetsstörning, går det inte att bota med diverse medicinska eller neuropsykologiska inslag. Detta är en del av en individs grundläggande sätt att fungera vilket inte kan “botas”, men kan anpassas och tillämpas bättre med hjälp av terapi. Att behandla en psykopat är således extremt svårt, till följd av att det är väldigt ovanligt att psykopater självmant söker denna hjälp eller går i terapi. Det krävs motivation och vilja från både psykopatens och psykologens håll i sådana situationer.
Psykopater upplever sig själva inte vara sjuka, utan anser sig själva vara mentalt stabila. Därmed söker de vanligtvis inte hjälp eftersom de inte anser sig ha några problem. Med tanke på deras bristande empatiförmåga och skuldkänslor är sannolikheten lägre för psykologisk behandling.
Det verkar inte finnas tillräckligt med forskning huruvida psykopati i sig svarar på behandling och i så fall vilka effekter det skulle ge (Polaschek & Daly, 2013). Tidigare forskning menar tvärtom, att behandling av psykopater kan ha negativa följder och ge motsatta effekter, såsom att man i stället blivit mer antisocial, vilket lett till våld eller återfall efter frigivning (Larsen, 2019).
Det finns således inte tillräcklig vetenskaplig forskning inom ämnet för att kunna säga vilken behandlingsform som är effektiv vid psykopati (Larsen, 2019). Dock uppvisar psykopati omfattande komorbiditet med andra personlighetsstörningar. Polaschek & Daly (2013) skriver att “huruvida interventioner för psykopater kräver distinkta tillvägagångssätt utöver de som utvecklas för andra utmanande klienter, är för tidigt att säga” (s.600).
Psykopati hos barn
Man brukar inte prata om barn som psykopater, dock kan man se tecken på beteendeproblem hos psykopater som debuterat under en tidig ålder. En person under 18 år kan inte heller få diagnosen antisocial personlighetsstörning.
Barn kan diagnosticeras med uppförandestörning som korrelerar med psykopatiska drag, och som bäst motsvarar antisociala beteenden i ung ålder. Uppförandestörning kännetecknas av kränkning av andras grundläggande rättigheter, sociala normer och regler. Det kan röra sig om att man som barn hotar eller trakasserar andra, påbörjar slagsmål och utövar fysisk grymhet på andra människor eller djur.
Vidare kan det handla om att man tvingar någon till sexuellt umgänge, skadegörelse, eller på något sätt utför ett bedrägligt beteende; att man stjäl, gör inbrott, ljuger till sin egen fördel, skolkar eller rymmer hemifrån.
Hur kan Svea KBT hjälpa dig?
Våra psykologer på Svea KBT är experter inom anhörigstöd och psykologisk behandling. Om du behöver prata med en psykolog för stöd eller vägledning är du välkommen att kontakta oss.