Personlighetsstörningar är psykiatriska tillstånd där oflexibla och utmärkande personlighetsdrag skapar svårigheter i relationer och vardagen. De delas in i tre huvudkategorier och kan behandlas effektivt genom terapi.
Personlighetsstörning – personlighetssyndrom
Personlighetsstörning, som också kallas personlighetssyndrom, innebär varaktiga mönster i hur en person tänker, känner och fungerar tillsammans med andra. Mönstren kan vara så oflexibla eller avvikande att de skapar återkommande problem i relationer, vardag och andra viktiga delar av livet. Personlighetssyndrom utvecklas vanligtvis under uppväxten och kan påverkas av både biologiska och psykologiska faktorer samt erfarenheter under livet. Det finns flera olika personlighetssyndrom, som kan skilja sig åt både i symtom och hur de påverkar personen.
Vad är en personlighetsstörning?
Personlighetsstörning eller personlighetssyndrom är en psykiatrisk diagnos som beskriver varaktiga och oflexibla personlighetsmönster som avviker från omgivningens förväntningar och skapar problem eller lidande för personen.
Vi har alla olika personligheter och personlighetsdrag som påverkar hur vi tänker, känner och agerar. Personligheten är också relativt stabil över tid, även om den utvecklas och förändras genom livet.
Det är därför inte ovanligt att vissa personlighetsdrag blir tydligare i olika situationer eller att en person fungerar annorlunda under perioder av stress eller större livsförändringar.
Vid ett personlighetssyndrom handlar det däremot om mer varaktiga mönster som påverkar flera delar av livet och kan skapa betydande svårigheter.
Socialstyrelsen använder benämningen personlighetsstörning, medan personlighetssyndrom är en annan benämning som har introducerats (Socialstyrelsen, 2017).
Bakgrunden är bland annat att ordet personlighetsstörning kan uppfattas som att tillståndet är oföränderligt. I vardagligt tal används begreppen ofta för samma typ av problematik.
Vilka typer av personlighetsstörningar finns?
Det finns flera olika personlighetssyndrom som kan skilja sig åt i hur de påverkar en persons tankar, känslor, beteenden och relationer.
Inom DSM-5 delas de tio personlighetsstörningarna traditionellt in i tre kluster utifrån gemensamma drag: kluster A, B och C (American Psychiatric Association, 2013).
Kluster A – udda eller excentriska personlighetsstörningar
Personlighetssyndromen i kluster A kännetecknas bland annat av udda eller excentriska tankemönster och beteenden. Personer med dessa syndrom kan ha svårigheter med nära relationer eller med att tolka andra människors avsikter.
- Paranoid personlighetsstörning
Paranoid personlighetsstörning innebär en stark benägenhet att tolka andra människors eller organisationers handlingar som fientliga, elaka eller kränkande utan att det finns rimlig grund för det. Personen kan vara mycket misstänksam och ha svårt att lita på andra.
Personer med paranoid personlighetsstörning kan därför uppleva betydande svårigheter i relationer och sociala sammanhang.
- Schizoid personlighetsstörning
Schizoid personlighetsstörning kännetecknas av ett begränsat intresse för nära relationer och ett begränsat känslomässigt uttryck. Personen kan trivas bäst i ensamhet och ha ett litet behov av sociala kontakter.
Personer med schizoid personlighet kan därför uppfattas som tillbakadragna eller känslomässigt distanserade.
- Schizotyp personlighetsstörning
Schizotyp personlighetsstörning kännetecknas av svårigheter i sociala relationer tillsammans med udda tankemönster, föreställningar eller beteenden. Personen kan exempelvis ha stark vidskeplighet eller ovanliga övertygelser.
Personer med schizotyp personlighetsstörning kan exempelvis uttrycka sig abstrakt eller vagt och kan ha svårt att relatera till andra.
Kluster B – dramatiska, känslosamma eller impulsiva personlighetsstörningar
Personlighetssyndromen i kluster B kännetecknas ofta av starka känslor, impulsivitet eller svårigheter i relationer. Hur symtomen visar sig varierar mellan de olika syndromen och mellan olika personer.
- Antisocial personlighetsstörning
Antisocial personlighetsstörning innebär ett varaktigt mönster där personen har svårt att ta hänsyn till andra människors rättigheter och sociala normer. Det betyder inte automatiskt att personen är kriminell. Vanliga kännetecken kan vara opålitlighet eller oberäknelighet och svårigheter att ta ansvar.
Personer med antisocial personlighetsstörning kan ha återkommande problem i relationer och andra delar av vardagen.
- Borderline personlighetssyndrom (EIPS)
Borderline personlighetssyndrom, även kallat emotionellt instabilt personlighetssyndrom, kännetecknas bland annat av starka och snabbt skiftande känslor, instabila relationer och impulsivitet.
Symtomen kan variera över tid och visa sig på olika sätt hos olika personer. Borderline EIPS är numera en vanlig benämning för tillståndet.
- Histrionisk personlighetsstörning
Histrionisk personlighetsstörning kännetecknas av ett starkt behov av uppmärksamhet, bekräftelse och uppskattning från andra. Personen kan uttrycka känslor på ett intensivt eller överdrivet sätt och känna sig obekväm när uppmärksamheten riktas någon annanstans.
Personer med histrionisk personlighetsstörning kan exempelvis uppfattas som mycket uttrycksfulla eller intensiva i sociala situationer.
- Narcissistisk personlighetsstörning
Narcissistisk personlighetsstörning kännetecknas av ett varaktigt mönster av storhetsföreställningar, ett starkt behov av beundran och svårigheter att känna empati med andra. Personer med narcissistisk personlighetsstörning kan ha betydande svårigheter i nära relationer och andra sociala sammanhang.
Kluster C – ängsliga eller räddhågade personlighetsstörningar
Personlighetssyndromen i kluster C kännetecknas ofta av ängslan, osäkerhet och en stark känslighet för negativa reaktioner. Personen kan också ha ett stort behov av kontroll eller stöd från andra.
- Osjälvständig personlighetsstörning
Osjälvständig personlighetsstörning kännetecknas av ett starkt och varaktigt behov av att bli omhändertagen och få stöd från andra. Personen kan ha svårt att fatta beslut på egen hand och känna sig osäker utan stöd från omgivningen.
Det är vanligt att personen har en rädsla för att bli lämnad ensam eller svårigheter att uttrycka avvikande åsikter.
- Tvångsmässig personlighetsstörning
Tvångsmässig personlighetsstörning, även kallad anankastisk personlighetsstörning, kännetecknas av en stark upptagenhet av ordning, regler, kontroll och perfektionism. Det är vanligt med ett stort fokus på arbete och produktivitet på bekostnad av relationer och fritid.
Detta kan leda till att personen får svårt att släppa kontrollen eller anpassa sig när situationer inte blir som planerat.
- Ängslig personlighetsstörning
Ängslig personlighetsstörning, även kallad undvikande eller fobiskt personlighetssyndrom, kännetecknas av blyghet, känslor av otillräcklighet och stark känslighet för negativa reaktioner från andra.
Ofta har personen en stark önskan om social kontakt samtidigt som rädsla kan göra det svårt att närma sig andra. Tillståndet har flera likheter med social ångest, men är inte samma diagnos.
Vad orsakar personlighetssyndrom?
Det finns inte en enda känd orsak till personlighetssyndrom. Personligheten utvecklas under barndomen och tonåren och påverkas av flera olika faktorer.
Faktorer som kan ha betydelse är bland annat:
- Biologisk och genetisk sårbarhet
- Relationer och anknytning under uppväxten
- Känslomässiga och beteendemässiga svårigheter under barndomen
- Traumatiska eller andra negativa livshändelser
- Miljö och sociala erfarenheter.
Negativa livshändelser kan påverka personlighetsutvecklingen, men sambanden är komplexa och ett personlighetssyndrom kan inte förklaras av en enskild händelse.
Hur vanligt är personlighetssyndrom?
Personlighetssyndrom förekommer hos en betydande del av befolkningen. Uppskattningar från olika studier varierar, men Socialstyrelsen anger att personlighetssyndrom förekommer hos omkring 4–15 % av befolkningen (Socialstyrelsen, 2017).
Förekomsten är högre bland personer som söker psykiatrisk vård. En systematisk litteraturöversikt fann att omkring 45–51 % av patienter i psykiatrisk öppenvård uppfyllde kriterier för ett personlighetssyndrom i flera europeiska och amerikanska studier (Beckwith m.fl., 2014).
Förekomsten kan vara ännu högre inom kriminalvården, men siffrorna varierar mellan olika studier och beroende på vilken grupp som undersöks.
Diagnoskriterier för personlighetssyndrom
Diagnoskriterierna varierar mellan olika personlighetssyndrom och diagnosmanualer. Olika manualer använder också olika benämningar och klassificeringar.
I Sverige används ICD som klassifikationssystem för diagnoser. I ICD-11 har klassificeringen av personlighetssyndrom förändrats jämfört med tidigare versioner och bygger i större utsträckning på personlighetssyndromets svårighetsgrad och dimensionella personlighetsdrag (World Health Organization, 2024).
För att en diagnos ska kunna ställas behöver vissa grundläggande kriterier vara uppfyllda. Bedömningen omfattar bland annat om det finns en varaktig störning i hur personen fungerar, exempelvis när det gäller självbild, identitet, självstyrning eller relationer.
Problemen ska ha funnits under en längre tid och påverka personens vardag eller andra viktiga delar av livet. Därefter bedöms hur omfattande och allvarliga svårigheterna är, vilket avgör om personlighetssyndromet klassificeras som lindrigt, medelsvårt eller svårt.
Personlighetssyndromet kan även beskrivas utifrån olika personlighetsdrag, exempelvis negativ affektivitet, distansering, dissocialitet, bristande impulskontroll och anankasti. Dessa drag används för att ge en mer detaljerad bild av personens svårigheter och är inte egna diagnoser.
Finns det test för personlighetssyndrom?
Det finns självskattningsformulär och andra test som kan användas för att undersöka personlighetsdrag och symtom som kan förekomma vid personlighetssyndrom. Ett test kan däremot inte på egen hand fastställa en diagnos.
Test och formulär kan vara en del av en större utredning tillsammans med kliniska intervjuer och information om personens liv och fungerande över tid. En professionell bedömning behövs för att avgöra om kriterierna för ett personlighetssyndrom är uppfyllda.
Hur utreds personlighetssyndrom?
En utredning av personlighetssyndrom behöver ge en helhetsbild av personens fungerande över tid. Det är därför viktigt att undersöka hur personligheten och problemen har sett ut genom olika perioder av livet och i olika sammanhang.
En utredning kan bland annat innehålla:
- Samtal och kliniska intervjuer
- Information om personens uppväxt och livshistoria
- Frågor om relationer och fungerande i vardagen
- Bedömning av aktuella problem och symtom
- Olika självskattningsformulär
- Vid behov information från personer i individens närhet.
Formulär kan användas som ett hjälpmedel, men används inte ensamt för att ställa diagnos. Det är den samlade kliniska bedömningen som ligger till grund för diagnosen.
Hur behandlas personlighetssyndrom?
Psykologisk behandling är en viktig del av behandlingen vid personlighetssyndrom. Vilken behandling som passar bäst beror på personens problematik, behov och vilket personlighetssyndrom det handlar om.
Behandlingen kan bland annat fokusera på att:
- Förstå och förändra återkommande beteendemönster
- Utveckla strategier för att hantera starka känslor
- Förbättra relationer och kommunikation
- Öka förståelsen för egna tankar, känslor och reaktioner
- Hantera impulsivitet och andra svårigheter i vardagen.
Borderline personlighetssyndrom är det personlighetssyndrom där det finns mycket forskning om psykologisk behandling. Exempel på behandlingsformer är MBT (mentaliseringsbaserad terapi) och DBT (dialektisk beteendeterapi).
Eftersom problematiken varierar mellan personer behöver behandlingen anpassas efter individuella behov och mål.
Tips för att hantera personlighetssyndrom
Det är svårt att ge generella råd om hur personlighetssyndrom ska hanteras eftersom olika syndrom kan innebära olika typer av svårigheter. Även personer med samma diagnos kan ha olika behov och problem i vardagen.
Några saker som kan vara hjälpsamma är att:
- Lära sig mer om sina egna mönster och vad som utlöser svårigheter
- Försöka uppmärksamma återkommande mönster i relationer och beteenden
- Söka professionellt stöd om problemen påverkar vardagen eller relationer
- Prata med personer man litar på för att få andra perspektiv på sina svårigheter.
Det kan samtidigt vara svårt att själv avgöra om problem i vardagen beror på ett personlighetssyndrom. Om du misstänker att du har ett personlighetssyndrom kan en professionell bedömning därför vara ett bättre första steg än att försöka ställa diagnosen själv.
Hos Svea KBT erbjuder vi psykologisk behandling för dig som påverkas av personlighetssyndrom, oavsett om det gäller dig själv eller någon i din närhet. Våra legitimerade psykologer kan hjälpa dig att förstå och hantera svårigheter i vardagen, relationer och känsloliv utifrån dina individuella behov och din situation.
- American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5th ed.). American Psychiatric Association.
- Beckwith, H., Moran, P. F., & Reilly, J. (2014). Personality disorder prevalence in psychiatric outpatients: A systematic literature review. Personality and Mental Health, 8(2), 91–101. https://doi.org/10.1002/pmh.1252
- Socialstyrelsen. (2017). Att öka förutsättningarna för egen försörjning: Socialstyrelsens stöd till socialtjänsten i arbetet med ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsen.
- World Health Organization. (2024). Clinical descriptions and diagnostic requirements for ICD-11 mental, behavioural and neurodevelopmental disorders. World Health Organization.