Agorafobi – Torgskräck
Agorafobi, även kallat torgskräck eller kenofobi, är en överdriven rädsla för platser eller situationer där det kan vara svårt att fly eller få hjälp.
Vad är agorafobi?
Agorafobi, även kallat torgskräck och kenofobi, innebär en starkt irrationell och överdriven rädsla för offentliga platser eller situationer.
Personer med agorafobi känner sig fångade eller instängda och undviker därför ofta offentliga platser som:
- Torg
- Öppna platser
- Köpcentrum
- Andra platser med många människor
Ofta uppstår agorafobin när man upplever att det är svårt att fly eller gå undan ifall man drabbas av en panikattack eller ångestattack. En annan vanlig rädsla vid agorafobi är den av att inte kunna ta sig undan eller fly vid generande symtom.
De genanta symtomen kan variera men kan exempelvis handla om att man kissar på sig, att man börjar stamma eller inte kan tala på ett förståeligt sätt, eller att man börjar skaka okontrollerat med en eller flera kroppsdelar.
Det är väldigt vanligt att man börjar undvika öppna eller folktäta omrÃ¥den pÃ¥ grund av sin rädsla att bli generad eller göra bort sig och att inte kunna ta sig därifrÃ¥n.Â
Man kan även uppleva en stark rädsla för att drabbas av någonting allvarligt och att hjälp inte ska vara nära till hands.
Bland annat kan man vara rädd för att drabbas av en panikattack oväntat och undviker därför att exempelvis köra bil själv om man ska lÃ¥ngväga eller att gÃ¥ ut pÃ¥ en promenad i skogen där man tror att man kommer vara själv. Detta kan vara väldigt jobbigt och kännas otroligt begränsande.Â
Det är inte ovanligt att agorafobi är samsjukligt med andra psykiska sjukdomar, särskilt paniksyndrom och depression.
Personer med agorafobi kan också ha ökad risk för alkohol- och drogmissbruk på grund av självmedicinering av ångest och andra symtom.
Agorafobi anses vara en relativt vanlig fobi, där kvinnor drabbas ungefär dubbelt så ofta som män.
Teorier om varför kvinnor drabbas oftare är bland annat att kvinnor har högre benägenhet att söka vård för psykiska besvär. Kvinnors sociala roller och förväntningar kan även göra dem mer utsatta för stress och ångest.
Symtom vid agorafobi
Här följer vanliga symtom vid agorafobi / torgskräck. För att få en diagnos av agorafobi måste personen uppleva följande symtom återkommande, samt intensiv rädsla eller ångest i minst två av följande situationer:
- Stark rädsla att använda kollektivtrafik: T.ex. att åka buss, tåg eller flygplan.
- Stark rädsla att vistas på öppna platser: T.ex. parker, torg eller parkeringsplatser.
- Stark rädsla att vistas i trånga utrymmen: T.ex. hissar eller tunnelsystem.
- Stark rädsla att besöka platser utanför hemmet på egen hand: Att lämna hemmet kan vara väldigt svårt för den som lider av torgskräck.
Agorafobi kan yttra sig på olika sätt men består ofta av både fysiska och psykiska symtom. Symtomen kan vara begränsade till specifika platser eller situationer eller vara generaliserade och påverka ett flertal områden.
Personer som lider av agorafobi upplever olika kroppsliga och psykiska symtom, såsom:
- Hjärtklappning
- Svettningar
- Darrningar
- Andningssvårigheter
- Yrsel
- Magproblem
- Känslor av panik
- Tankar på att man håller på att bli galen
Symtomen kan uppträda oberoende av varandra eller i kombination.
6 tips för att minska din agorafobi
Att hantera agorafobi kan vara en utmaning, men det finns tekniker och strategier som kan hjälpa till att lindra symtomen och förbättra livskvaliteten.
En viktig del i att hantera agorafobi är att lära sig hantera ångesten som den kan orsaka. Här är några tips för att hantera agorafobi:
1. Andningsövningar
Djup och kontrollerad andning kan hjälpa till att minska ångest och stress. Öva på att andas in långsamt genom näsan och sedan andas ut genom munnen i samma tempo.
2. Tillämpad avslappning
Detta går ut på att spänna och slappna av musklerna i kroppen, en efter en. Detta kan hjälpa till att minska spänningar och ångest i kroppen.
3. Medveten närvaro
Detta kan hjälpa till att öka medvetenheten om nuet och minska oro och ångest. Det kan också hjälpa till att öka förmågan att acceptera obehagliga känslor utan att reagera negativt på dem.
4. Utmana negativa tankar
Det är vanligt att personer med agorafobi har negativa tankar om sina förmågor att hantera svåra situationer. Genom att utmana dessa tankar och ersätta dem med mer positiva och realistiska tankar, kan man minska ångest och öka självförtroendet.
5. Gradvis exponering
Gradvis utsättning för de situationer som orsakar ångest kan hjälpa till att minska rädslan och öka förmågan att hantera situationerna.
6. Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet kan hjälpa till att minska ångest och förbättra humöret. Det kan också bidra till att öka självförtroendet och självkänslan.
Test för agorafobi
Det är viktigt att först påpeka att endast en kvalificerad sjukvårdspersonal, som en psykolog eller psykiater, kan ställa en officiell diagnos på agorafobi. Dessutom är det viktigt att först utesluta andra somatiska förklaringar till besvären innan en sådan diagnos ställs.
Med det sagt finns det olika tester och självutvärderingsverktyg som kan hjälpa till att identifiera tecken på agorafobi och ge en indikation på om det är lämpligt att söka professionell hjälp.
Två vanliga självutvärderingstest är:
- Agoraphobic Cognitions Questionnaire (ACQ): Mäter tankar, åsikter och rädslor kopplade till att vistas i situationer som kan utlösa agorafobi.
- Mobility Inventory for Agoraphobia (MIA): Mäter beteenden
Vad orsakar agorafobi?
Orsakerna till agorafobi är inte helt klara, men det finns flera teorier för varför det uppkommer. En av dessa är att agorafobi kan uppstå efter en traumatisk händelse, såsom en olycka eller en våldtäkt.
Detta kan leda till rädsla för situationer som liknar den traumatiska händelsen. En annan teori är att agorafobi kan vara genetiskt, där personer med en familjehistoria av ångeststörningar eller depression är mer benägna att utveckla fobin.
En annan teori är att torgskräck kan uppstå som ett resultat av klassisk betingning, där personen associerar en specifik situation eller plats med en tidigare upplevd panikattack.
Detta kan leda till att personen undviker den platsen eller situationen i framtiden, vilket kan eskalera till fullständig undvikande av öppna platser och offentliga utrymmen.
Ytterligare en teori är att överdriven uppmärksamhet på interna kroppsliga upplevelser, som exempelvis hjärtslag eller andning kan orsaka problemen.
Detta kan leda till en ökad oro för kroppsliga sensationer som kan misstolkas som farliga, vilket i sin tur kan leda till en rädsla för situationer som kan utlösa dessa kroppsliga sensationer.
Sammanfattningsvis är orsakerna till agorafobi komplexa och det finns sannolikt en kombination av genetiska, miljömässiga och psykologiska faktorer som spelar in.
Det är viktigt att notera att varje person är unik och att orsakerna kan variera från person till person.
Agorafobi och paniksyndrom
Agorafobi och paniksyndrom är två ångestsjukdomar som ofta är kopplade till varandra.
Båda sjukdomarna kan ha en mycket negativ påverkan på personens livskvalitet och kan orsaka allvarliga begränsningar i vardagen.
Personer med paniksyndrom kan utveckla agorafobi på grund av rädslan för att drabbas av panikattacker på offentliga platser.
Å andra sidan kan personer med agorafobi som undviker offentliga platser för att minska risken för panikattacker, utveckla paniksyndrom på grund av rädslan för att förlora kontrollen över sina ångestreaktioner.
Trots att agorafobi och paniksyndrom är nära besläktade, skiljer de sig åt i sina huvudsakliga symtom och diagnostiska kriterier.
Agorafobi diagnostiseras när rädslan för att befinna sig på platser eller i situationer där det kan vara svårt eller obekvämt att fly eller få hjälp är det primära symtomet. Paniksyndrom diagnostiseras däremot när personen har upprepade panikattacker som är oberoende av specifika situationer.
Behandling av agorafobi
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är den mest evidensbaserade och effektiva psykologiska behandlingen för agorafobi.
- KBT är en terapiform som fokuserar på att identifiera och förändra de negativa tankar och beteenden som bidrar till agorafobin.
- Terapin kan utföras individuellt eller i grupp och består av olika tekniker och strategier för att hjälpa personen att gradvis öka sin exponering för situationsföremål som orsakar ångest.
En viktig utmaning i behandlingen av agorafobi är att personen ofta inte vågar lämna huset, vilket kan göra det svårt att genomföra den exponering som är en central del av KBT.
Därför bör behandlingen börja med att gradvis introducera personen till att utforska och utmana ångestframkallande situationer som är mindre utmanande. Det kan till exempel vara att gå ut i trädgården eller ta en kort promenad runt kvarteret.
Efterhand ökas gradvis utmaningarna tills personen kan hantera situationer som tidigare var obehagliga eller omöjliga.
Under hela behandlingen arbetar terapeuten med personens negativa tankar och beteenden för att förändra dem till mer realistiska och positiva.
Detta inkluderar att identifiera och utmana negativa tankar, lära sig avslappningstekniker för att hantera ångest och öva på nya beteenden i situationer som orsakar ångest.
Mediciner som SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare) och benzodiazepiner kan också användas i behandlingen av agorafobi.
- SSRI används ofta som en långsiktig behandling för att minska ångestnivån över tid
- Benzodiazepiner kan användas som ett mer akut behandlingsalternativ för att hantera ångest under exponeringsterapin
Det är viktigt att notera att medicinering inte är en ersättning för KBT, utan bör användas som en kompletterande behandling.
Hur kan Svea KBT hjälpa dig som lider av agorafobi?
Våra psykologer på Svea KBT är experter inom psykologisk behandling av agorafobi.
Du är varmt välkommen att kontakta oss för ett inledande bedömningssamtal där vi kan rekommendera den bästa psykologen för just dina behov och omständigheter.