Nedstämdhet – symtom, orsaker och behandling
Nedstämdhet innebär att man känner sig ledsen, nere eller låg under en kortare period, ofta i några dagar. Det är en normal del av livet och går oftast över av sig själv. Ibland kan nedstämdheten kopplas till en händelse eller situation, andra gånger kommer den utan tydlig anledning. Om nedstämdheten håller i sig mer än två veckor, eller gör det svårt att klara vardagen, kan det vara tecken på depression.
Vad är nedstämdhet?
Nedstämdhet betyder att du känner dig ledsen, låg eller tröttare än vanligt under en kortare period. Du kan också känna dig mer irriterad eller orolig än vanligt. Andra ord för att vara nedstämd är att känna sig nere, låg, deppig, dyster eller håglös.
Nedstämdhet kan bero på något jobbigt som har hänt, till exempel problem i vardagen, i relationen eller på arbetet. Ibland vet man inte ens varför man är nedstämd, och det är helt normalt.
Nedstämdhet är inte samma sak som depression. Skillnaden är att nedstämdhet är mildare och brukar gå över av sig själv efter några dagar. Depression är djupare, varar längre, ofta mer än två veckor, och påverkar vardagen och hur du fungerar mycket mer.
Att vara nedstämd är vanligt och inte farligt. Du klarar oftast det mesta i livet ändå, även om livslusten och energin kan minska tillfälligt.
Ofta försvinner nedstämdheten utan att du behöver göra något särskilt, men ibland kan små förändringar i vardagen hjälpa dig att må bättre snabbare.
Vanliga symtom på nedstämdhet
Vanliga symtom på nedstämdhet är att man känner sig ledsen, trött och lättirriterad och har svårare att känna glädje än vanligt. Nedstämdhet påverkar både känslor, tankar och beteenden. Vanliga symtom är:
- Ledsenhet. Du har nära till tårar eller känner en tyngd inombords, ibland utan att veta varför.
- Tomhet och likgiltighet. Det mesta känns grått och oviktigt, och det kan vara svårt att bry sig om saker som brukar betyda mycket.
- Svårt att känna glädje. Det som brukar vara roligt ger inte samma glädje, och du blir inte glad på samma sätt som vanligt.
- Ökad trötthet och håglöshet. Du orkar mindre, har svårt att ta tag i saker och vill helst vila.
- Irritabilitet och ilska. Du har kortare stubin och blir lättare arg eller frustrerad.
- Ökad känslighet. Saker som annars inte skulle påverka dig kan kännas som mycket större.
- Ångest och oro. Nedstämdhet och ångest förekommer ofta tillsammans, och oron kan göra det svårare att slappna av.
- Tankar om att man inte duger. Du blir mer självkritisk och tvivlar på dig själv.
- Minskad sexlust. Lusten och intresset för närhet kan minska under nedstämda perioder.
Det kan kännas som att man lättare sugs ner i en spiral av jobbiga tankar och känslor. Varma känslor kan vara svåra att komma i kontakt med, medan tankar som eldar på de negativa känslorna ligger nära till hands.
Det kan till exempel handla om att man under en nedstämd period upplever att andra inte tycker om en, eller tänker att man inte duger som man är.
En person som annars har en god självkänsla och gott självförtroende kan plötsligt börja tvivla på sina förmågor och sitt värde.
Vissa söker sig till andra för stöd när de är nedstämda, medan andra drar sig undan och undviker sociala sammanhang eller kontakt med nära och kära.
Varför känner jag mig ledsen, tom eller nere utan anledning?
Att känna sig ledsen, tom eller nere utan någon tydlig anledning är vanligt, och ofta finns det en orsak även om den inte syns direkt. Nedstämdhet kan byggas upp långsamt av saker som var för sig verkar små, till exempel:
- Dålig sömn eller långvarig trötthet. För lite eller orolig sömn påverkar humöret, även om man inte tänker på det som orsaken.
- Stress som har pågått länge. Kroppen och hjärnan kan reagera med nedstämdhet och tomhet efter en lång period av press, ibland först när det lugnar ner sig.
- Brist på återhämtning och glädjeämnen. När vardagen mest består av måsten och få saker som ger energi kan livet börja kännas tomt.
- Ensamhet. Brist på nära kontakt med andra påverkar måendet mer än många tror.
- Hormonella förändringar. Till exempel före mens, efter en förlossning eller i klimakteriet.
- Mörker och årstider. Många känner sig mer nere under höst och vinter, när dagarna är korta.
- Kroppsliga orsaker. Till exempel brist på järn eller B12, eller en sköldkörtel som inte fungerar som den ska.
Om du känner dig ledsen och trött eller tom och likgiltig under en längre tid, utan att det går över, kan det vara ett tecken på att nedstämdheten har blivit en depression. Då är det bra att söka hjälp.
7 tips för att komma ur sin nedstämdhet
Du kan ofta komma ur nedstämdhet genom att prata med någon, fortsätta göra saker du brukar tycka om, ta hand om sömn och vardagsrutiner och ta små steg i taget. Här är sju tips som kan hjälpa.
1. Prata om hur du känner dig
Att prata om hur du mår med en person du litar på kan få dig att må bättre. Att sätta ord på och dela med dig av dina tankar och känslor kan i sig dämpa nedstämdheten. Det kan också hjälpa dig att få klarhet i vad du känner och vad som kan göra det bättre.
2. Hitta sätt att minska stress i vardagen
Att varva ner och hitta lugnet kan bidra till att du får den återhämtning du behöver vilket i sin tur kan leda till minskad stress och nedstämdhet i vardagen. En lugn stund innan läggdags, ett schema som ger översikt och att planera in aktiviteter som är lustfyllda och rogivande kan vara bra steg på vägen till ett mindre hektiskt liv. Mindfulness är ett bra verktyg för att landa i kroppen och minska stress i vardagen.
3. Gör saker som brukar göra dig glad
Trots att det inte känns kul i stunden kan det vara hjälpsamt att fortsätta göra saker som du brukar tycka om. Glädjen kommer ofta tillbaka efter ett tag om du ger dig hän åt något du brukar tycka är roligt, speciellt att umgås med personer du tycker om kan hjälpa mot nedstämdheten. Att å andra sidan avstå från lustfyllda aktiviteter vid nedstämdhet ökar risken för att fastna i mönster som upprätthåller dina negativa tankar och känslor.
4. Försök att acceptera dina känslor
Att kämpa mot nedstämdheten kan leda till att du fokuserar mycket på de negativa känslor du upplever vilket i sin tur inte sällan leder till en negativ spiral. Om du istället lär dig acceptera nedstämdheten som en del av livet kan det bli lättare för dig att leva jämsides med den, vilket i sin tur ofta gör den mindre påtaglig.
5. Hitta vanor som är hållbara för just dig
Hållbara vanor kring kost, sömn och rörelse spelar stor roll för hur du mår från dag till dag. Hur mycket sömn vi behöver, och hur mycket vi kan arbeta, stressa eller äta skräpmat utan att må dåligt, varierar från person till person. Om du har problem med sömnen är det särskilt viktigt att ta tag i det, eftersom dålig sömn och nedstämdhet ofta förstärker varandra. Att lära känna dina egna behov och gränser kan vara ett stort steg mot att motverka återkommande nedstämdhet.
6. Undvik alkohol och droger
Intag av vissa ämnen som påverkar signalsubstanser och hormoner i hjärnan kan leda till nedstämdhet, detta inkluderar alkohol och många droger. Att försöka lindra sina negativa känslor med hjälp av droger och alkohol kan leda till beroende och ökad nedstämdhet.
7. Gör något på din att göra-lista
Det kan kännas extra långt bort att tvätta, betala räkningar eller rensa garderoben när man känner sig låg. Att ta tag i praktiska saker kan ändå vara ett effektivt sätt att känna sig handlingskraftig och stärka självkänslan.
Utmaningen är att anpassa uppgiften efter ditt mående, eftersom för höga krav kan kännas extra tunga en dag när energin är låg. Dela gärna upp en större uppgift i mindre delmål. “Städa lägenheten” kan till exempel bli “fylla diskmaskinen”, “torka köksbänken” och “gå ut med soporna”.
Diagnoskriterier för nedstämdhet
Nedstämdhet är inte en diagnos, utan ett känslomässigt tillstånd som alla upplever ibland. Trots att det inte är en diagnos kan man må mycket dåligt under nedstämda perioder.
Om nedstämdheten håller i sig nästan varje dag i minst två veckor och samtidigt följs av andra symtom, till exempel sömnproblem, trötthet, koncentrationssvårigheter eller förlorad glädje, kan det i stället uppfylla kriterierna för depression. Då är det en läkare eller psykolog som gör bedömningen.
Test för nedstämdhet
Det finns inga specifika test för nedstämdhet, men om du är orolig för att din nedstämdhet kan vara en depression kan ett självtest ge en första indikation.
Du kan göra vårt test för depression, som bygger på vanliga frågor om hur du har mått de senaste veckorna. Testet ersätter inte en bedömning av vården, men det kan hjälpa dig att avgöra om det är dags att söka hjälp.
Vanliga livssituationer och faktorer som kan leda till nedstämdhet
Nedstämdhet uppstår ofta i samband med påfrestande livssituationer, förändringar i kroppen eller långvarig stress. Vanliga orsaker är:
- Graviditet och förlossning. Hormonella förändringar, sömnbrist och den stora omställningen kan ge nedstämdhet. Om den håller i sig kan det vara en förlossningsdepression.
- Klimakteriet. Hormonella förändringar kan påverka humöret, sömnen och energin.
- Premenstruella besvär, som PMS och PMDS. Nedstämdheten kommer då regelbundet dagarna före mens.
- Depression. Nedstämdhet är ett av de vanligaste symtomen på depression.
- Skilsmässa och relationsproblem. Konflikter eller separationer påverkar ofta måendet under lång tid.
- Förlust av eller oro för närstående. Sorg och oro kan ge långa perioder av nedstämdhet.
- Ensamhet. Att sakna nära relationer eller umgänge påverkar både humör och energi.
- Ekonomiska svårigheter. Oro för pengar kan ge ständig stress och nedstämdhet.
- Långvarig psykisk eller fysisk ohälsa. Smärta, sjukdom eller andra psykiska besvär tar på krafterna.
- Sömnbrist. Perioder med för lite sömn gör oss känslomässigt mer sårbara.
- Långvarig stress. Stress utan tillräcklig återhämtning är en av de vanligaste orsakerna till nedstämdhet.
- Brist på viktiga ämnen. Till exempel brist på B12 eller järn.
- Omvälvande eller traumatiska livshändelser. Stora förändringar eller svåra händelser kan väcka nedstämdhet, ibland långt efteråt.
När behöver jag söka hjälp för min nedstämdhet?
Du bör söka hjälp om nedstämdheten varar i mer än två veckor, eller om den är så stark att den påtagligt påverkar din vardag, eftersom det kan vara tecken på depression. Kontakta vårdcentralen eller en psykolog om du märker att:
- Nedstämdheten håller i sig och inte blir bättre trots att du har försökt göra saker som brukar hjälpa.
- Sömnen eller aptiten förändras. Du sover eller äter mycket mer eller mindre än vanligt.
- Du har svårt att koncentrera dig i vardagen, på jobbet eller i skolan.
- Du har tappat intresset för aktiviteter som tidigare gav dig glädje.
Om glädjen nästan helt har försvunnit, du vaknar mycket tidigt och mår som sämst på morgonen, kan det vara tecken på melankoli, en svår form av depression som behöver behandling.
Hur behandlas nedstämdhet?
Tillfällig nedstämdhet behöver oftast ingen behandling, men om den är återkommande, intensiv eller långvarig kan samtalsbehandling hjälpa.
Kognitiv beteendeterapi är en evidensbaserad och effektiv behandlingsmetod, både vid nedstämdhet och vid sådant som ofta ligger bakom den, till exempel ångest, låg självkänsla, depression, stress eller en tendens till ältande och mycket oro. Evidensbaserad betyder att det finns flera kliniska studier som visar att metoden har effekt.
Behandlingen anpassas efter dig och kan se ut på många olika sätt, beroende på vad som ligger bakom din nedstämdhet. Det som lindrar återkommande eller intensiv nedstämdhet hos en person fungerar kanske inte alls för en annan. Psykologen hjälper dig att bedöma vad som kan fungera för dig och gör en behandlingsplan, så att ni tillsammans kan arbeta för att du ska må bättre.
Att gå i terapi är också ett bra sätt att lära känna sina egna känslor, tankar och reaktioner. Alla problem går inte att ta bort, men hur du förhåller dig till dem kan spela stor roll för ditt mående. I KBT lär du dig att acceptera det du inte kan ändra på och hitta lösningar på det du faktiskt kan förändra.
- 1177 Vårdguiden. Nedstämdhet.
- 1177 Vårdguiden. Depression.
- Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.
- American Psychiatric Association. Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, DSM-5.
