Dystymi – symtom, orsaker och behandling
Dystymi är en typ av långvarig mild depression som kan leda till att du känner dig nedstämd, får brist på energi och känner hopplöshet. Det är därför inte ovanligt att det kan påverka relationer, jobb, skola och andra vardagliga aktiviteter. Dystymi kan pågå i flera år men går att behandla.
Författare: Lotta Flood.
Medicinskt granskad av Leg. Psykolog Caroline Erkers.
Vad är dystymi?
Till skillnad från egentlig depression är dystymi mildare men mer långvarig. Den karaktäriseras av mildare symtom men under en lång period, ibland uppemot flera år. Det kan därför vara svårt för många att förstå att man lider av dystymi. Dystymi uppkommer ofta i barndomen till följd av trauman eller otrygg uppväxt, men det kan även uppstå i vuxen ålder.
Vid dystymi kan det kännas svårt att känna lycka, vara glad och positiv även i fina stunder. Bara för att dystymi är mildare än egentlig depression kan det fortfarande vara mycket jobbigt att leva med, eftersom de varar under en så lång tid och påverkar en persons liv på många sätt. Det kan vara svårt att få saker gjorda vilket kan komma att påverka både skola och jobb negativt. Det kan leda till att man får problem i sina relationer och med vardagliga aktiviteter. Risken för andra psykiska problem, missbruk och självmord ökar också. Dystymi kan även kallas för kronisk dystymi.
Boka tid för KBT -behandling av dystymi
Lider du av dystymi och vill prata med en psykolog för behandling av dina problem?
7 Vanliga symtom vid dystymi
1. Nedstämdhet
Du har en ihållande känsla av sorg och känner dig deprimerad. Hos barn och ungdomar kan denna nedstämdhet även yttra sig som irriterat humör, det vill säga att de lätt blir irriterade, arga eller otåliga. Läs mer om nedstämdhet.
2. Ökad eller minskad aptit
Du äter mer än du gjort tidigare och upplever en ökad matlust, alternativt att du äter mindre än du tidigare gjort och upplever en minskad matlust. Detta kan medföra viktuppgång eller viktnedgång. Läs mer om ätstörningar.
3. Sömnsvårigheter
Du har svårigheter att somna eller att sova hela natten utan att vakna. Du får därför ett underskott av sömn. Det kan också vara överdrivet med sömn vilket innebär att du sover överdrivet mycket men trots det känner dig trött och har svårt att vakna. Läs mer om sömnproblem.
4. Låg energinivå/fatigue
Du har mindre ork och blir lätt utmattad, både fysiskt och psykiskt. Du kan känna dig kroniskt trött och får minskad lust att hitta på saker som du vanligtvis tycker om att göra. Det tar också längre tid för dig att återhämta dig.
5. Dåligt självförtroende
Du har mycket negativa och nedvärderande tankar om dig själv och känner dig ofta otillräcklig. Du klandrar ofta dig själv för saker som går fel och tycker inte att du förtjänar bättre. Läs mer om låg självkänsla.
6. Dålig koncentration och beslutfattande
Du har svårt att bibehålla din uppmärksamhet och fokusera på det du håller på med. Det kan exempelvis vara svårt att följa med i en konversation eller läsa en bok. Det kan upplevas som att du inte kan tänka klart vilket kan påverka din beslutsförmåga samt de beslut du tar.
7. Hopplöshet
Att känna hopplöshet kan kännas som att ge upp. Du har negativa känslor och förväntningar inför din framtid och kanske även känner en sorts hjälplöshet att förändra den.
Diagnoskriterier
För att få diagnosen dystymi krävs det att du har varit nedstämd eller känt dig deprimerad under minst 2 års tid. Under denna period får inte symtomen vara frånvarande under en period på mer än 2 månader åt gången. Utöver nedstämdheten krävs det att ytterligare minst 2 av de övriga symtomen också varit närvarande under denna period. Dessa symtom ska även ha orsakat försämring inom andra områden av ditt liv. Inte heller får diagnosen sättas om symtom kan bli bättre förklarade av annan orsak eller diagnos.
När det kommer till barn och ungdomar ser kriterierna lite annorlunda ut. Här krävs det att nedstämdhet och/eller irriterat humör ska ha varit närvarande under minst 1 års tid.
Andra typer av depressioner
Dystymi är en typ av depression och karaktäriseras av ihållande nedstämdhet under lång period. Det finns även andra typer av depressioner med egna karaktärsdrag som kan vara bra att känna till.
Egentlig depression är den vanligaste typen av depression och kanske den som de flesta tänker på när de hör ordet depression. Symptom kan likna dystymi men är ofta mer intensiva. Mer information om depression.
Bipolär sjukdom innebär att en person får episoder av depression och episoder av mani.
Utmattningssyndrom med depression är när en person som drabbats av utmattning även blir deprimerad. Mer information om utmattningssyndrom.
Graviditets- och förlossningsdepression är en typ av depression som kommer i samband med graviditet och förlossning och håller i sig under en period på mer än 2 veckor. Mer information om förlossningsdepression.
Premenstruellt dysforiskt syndrom, även kallat PMDS, kan innebära att du upplever depression och svår ångest i samband med menstruation.
Årstidsbunden depression är när du blir deprimerad under en viss tid på året. Vanligast är under höst och vinter då det är som mörkast. Mer information om årstidsbunden depression.
Vad orsakar dystymi?
Dystymi börjar ofta i barndomen eller ungdomen och följer sedan med en under livet. Det finns ingen klar orsak till varför vissa personer drabbas av dystymi men det finns olika riskfaktorer som ökar risken att drabbas.
Trauma/Stressorer
Att förlora en anhörig, att växa upp i en otrygg miljö, att ha blivit utsatt för fysisk eller psykisk misshandel, ekonomiska svårigheter, skilsmässa eller att bli arbetslös är alla olika typer av trauman och stressorer som kan leda till dystymi.
Ärftliga faktorer
Dystymi har visat sig vara mer vanligt förekommande hos personer med biologiska släktingar som föräldrar eller syskon som också lidit av dystymi eller egentlig depression.
Personliga egenskaper
Olika egenskaper som till exempel att vara överdrivet neurotisk, ha lågt självförtroende, att vara för självkritisk eller att vara negativ är också saker som kan öka risken för dystymi.
Tidigare psykisk ohälsa
Om du tidigare haft psykiska problem som psykisk ohälsa eller en personlighetsstörning löper du också större risk för dystymi.
Trauma/Stressorer
Att förlora en anhörig, att växa upp i en otrygg miljö, att ha blivit utsatt för fysisk eller psykisk misshandel, ekonomiska svårigheter, skilsmässa eller att bli arbetslös är alla olika typer av trauman och stressorer som kan leda till dystymi.
Ärftliga faktorer
Dystymi har visat sig vara mer vanligt förekommande hos personer med biologiska släktingar som föräldrar eller syskon som också lidit av dystymi eller egentlig depression.
Personliga egenskaper
Olika egenskaper som till exempel att vara överdrivet neurotisk, ha lågt självförtroende, att vara för självkritisk eller att vara negativ är också saker som kan öka risken för dystymi.
Tidigare psykisk ohälsa
Om du tidigare haft psykiska problem som psykisk ohälsa eller en personlighetsstörning löper du också större risk för dystymi.
Adhd
Du löper större risk att utveckla dystymi om du har ADHD. Det är vanligt att en person med ADHD också får dystymi. ADHD hos barn har visat sig vara en av de vanligaste redan ställda diagnoserna vid diagnostisering av dystymi. Läs vår checklista för adhd symtom.
Tips för att hantera din dystymi
Prata med familj och vänner
Familj, vänner och andra anhöriga kan hjälpa dig att klara dig igenom tuffa tider. Det kan vara hjälpsamt att prata med andra personer om vad du går igenom. Det hjälper också att undvika att isolera sig från andra.
Minska stressen
Försök att undvika saker som stressar dig, ta inte på dig för mycket ansvar och ha inte ett för packat schema. För mycket stress kan nämligen bidra till ökad psykisk ohälsa. Återhämtning är viktigt! Regelbunden sömn och kost är bra för kroppen.
Undvik alkohol och droger
Alkohol och droger kan påverka din kropp negativt på flera olika sätt. Bland annat din sömn och dina känslor påverkas. Konsumtion av alkohol och droger kan även bidra till ökad ångest och depression.
Sök hjälp
Det finns hjälp att få om du mår dåligt och misstänker att du har dystymi. Ju tidigare du söker hjälp desto bättre är chansen att bli frisk snabbare. Att söka hjälp vid första symtom kan hjälpa till att motverka att tillståndet förvärras.
Hitta vanor som är hållbara för just dig
Detta relaterar till punkten ovan om att minska stress i vardagen. Hållbara vanor kring kost, sömke kan “städa lägenheten” reduceras till det viktigaste och delas upp i “fylla diskmaskinen”, “torka köksbänken” och “gå ut med soporna”.
När behöver jag söka hjälp för min dystymi?
Du bör söka hjälp ifall dina symtom pågått under en lång period och ej går över. Du bör också söka hjälp ifall dessa symtom påverkar din vardag negativt. Om du mår så dåligt att du känner du inte orkar mer och har tankar på att avsluta ditt liv måste du ringa 112!
Test för dystymi
För att utreda om du lider av dystymi finns det olika test du kan få göra. Du kan dels få göra en fysisk undersökning där man utreder om en bakomliggande orsak till depressionen kan vara fysiskt. Även en psykologisk utredning kan göras för att utesluta övriga diagnoser och säkerställa att det är dystymi det handlar om.
PHQ-9 (Patient Health Questionnaire) är ett vanligt test man använder sig av när man utreder depression som dystymi.
Suicid och dystymi
En person som lider av dystymi löper större risk för självmord än en person som inte lider av någon typ av depression. Många personer som lider av dystymi drabbas också vid någon period av egentlig depression vilket ökar risken ytterligare för suicidala beteenden. Att få diagnos och behandling är något som kan motverka dessa risker
Behandling av dystymi
Vid behandling av dystymi brukar man erbjuda KBT som är ett samlingsnamn för olika psykoterapier där man får lära sig att känna igen samt hantera sina tankar och känslor. Man fokuserar på samspelet mellan tankar, känslor och handlingar. CBASP (Cognitive Behavioural Analysis System of Psychotherapy) är en psykologisk behandlingsmetod som är speciellt framkallad för att behandla kronisk depression. Läs mer om Terapi med KBT.
Även läkemedel brukar användas vid behandling av dystymi. Det absolut vanligaste läkemedlet man brukar rekommendera är SSRI (selektiva serotoninåterupptagningshämmare) som stimulerar serotoninhalten i blodet. Även SNRI (Serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare) och andra typer av antidepressiva läkemedel har visat effekt. Läs mer om antidepressiva läkemedel.
Det är vanligast att kombinera psykoterapi och läkemedel vid behandling av dystymi då det visat sig vara mest effektivt. Behandlingen brukar variera mellan individer beroende på antal symtom och deras allvarlighetsgrad.
Läs mer om behandling av depression.
Hur kan SveaKBT hjälpa dig som lider av dystymi
Vi på Svea KBT kan hjälpa dig som upplever att du är nedstämd ofta och vill försöka må bättre i din vardag. Kontakta oss idag för en inledande konsultation om bästa behandlingsmetoder och psykolog för dina omständigheter.
Referenser:
- Patel RK, Rose GM. Persistent Depressive Disorder. 2022 Jun 27. In: StatPearls [Internet]. Treasure Island (FL): StatPearls Publishing; 2022 Jan–. PMID: 31082096.
- https:/ www.mayoclinic.org/diseases-conditions/persistent-depressive-disorder/symptoms-causes/syc-20350929
- Vance, A, & J Winther, ‘ADHD and dysthymic disorder: Toward understanding this common comorbidity in children and adolescents’. in Current attention disorders reports, 1, 2009, 145–151.