Psykisk ohälsa – orsaker – tips
Psykisk ohälsa innebär att en persons kognitiva, känslomässiga eller beteendemässiga funktioner är nedsatta och påverkar deras välbefinnande och förmåga att fungera normalt. Att må psykiskt dåligt ibland är en naturlig del av livet och inte någonting som är vare sig önskvärt eller möjligt att ta bort. I vissa fall kan det dåliga måendet dock vara så länge eller vara så intensivt att man känner att det påverkar resten av livet.
Författare: Lova Wallseth
Medicinskt granskad av Leg. Psykolog Caroline Erkers
Vad är psykisk ohälsa?
Definitionen av psykisk ohälsa inkluderar generellt en rad tillstånd som på ett eller annat sätt innebär att en person inte mår bra psykiskt. Vissa menar att psykisk ohälsa är ett begrepp som endast innefattar lindrigt dåligt mående som inte uppfyller kriterierna för en diagnos, andra att det är ett samlingsbegrepp som innefattar allt från lindrigt psykiskt illamående som lätt ångest- eller sömnproblematik till diagnoser och mycket svåra tillstånd som schizofreni och svår autism.
Gör vårt online test för psykisk ohälsa.
Hur påverkas vi av psykisk ohälsa?
Många upplever att dåligt psykiskt mående påverkar deras vardag på ett eller annat sätt. Det kan till exempel handla om oro, ångest, sömnproblem, huvudvärk eller minskad livslust som resulterar i färre initiativ och aktiviteter.
Oavsett om man uppfyller kraven för en diagnos eller inte kan denna typ av tillstånd skapa mycket lidande och vara väldigt smärtsamt för den drabbade. Det är vanligt att en person som lider av någon form av psykisk ohälsa upplever att denne ”inte känner igen sig själv”, att vardagen ställs på ända eller att ens relationer påverkas negativt.
Lär känna våra psykologer
Våra kompetenta psykologer är experter inom KBT och kan hjälpa dig att utveckla strategier och verktyg för att hantera dina problem. Läs mer om våra behandlare
Varför drabbas vi av psykisk ohälsa?
Det kan vara mycket svårt att veta eller ringa in vad psykisk ohälsa hos en person beror på. Vetenskap och beprövad erfarenhet har dock identifierat allmänna faktorer som kan bidra till, eller öka risken för att en person drabbas av psykisk ohälsa. Till viss del beror psykisk ohälsa på hur vi är konstruerade som människor.
I och med att vi evolutionärt sett har behövt vara uppmärksamma på tecken på fara i vår omgivning för att överleva är vi än idag mer benägna att lägga märke till negativ information än positiv, och vi har i och med detta även närmare till negativa tankar än positiva. Detta kan i förlängningen bidra till negativa känslor som ibland kan ta överhanden. Det finns även ärftliga aspekter av psykisk ohälsa, som innebär att risken för att själv må dåligt ökar om en förälder också gör det, speciellt när det kommer till vissa tillstånd som till exempel autism eller schizofreni.
Det är dock långt ifrån alla som drabbas av psykisk ohälsa för att deras föräldrar lidit av detta, då det generellt är många olika gener som spelar in.
Även miljön vi vistas i och enskilda händelser i våra liv kan bidra till psykisk ohälsa. Trauman, såsom en svår olycka, dödsfall av en närstående eller att bli utsatt för allvarliga hot eller trakasserier kan öka risken för att må dåligt i framtiden. Faktorer i barndomen såsom mobbning, för tidig födsel och relationen med föräldrar och närstående som liten kan också spela in, liksom näringsintag och exponering för gifter under fosterstadiet.
Vad är psykiskt välbefinnande?
Psykiskt välbefinnande är motsatsen till psykisk ohälsa, det är helt enkelt när man mår bra. Definitionen av vad detta innebär, hur det känns och vilka kriterier som bör uppfyllas för ”välbefinnande” råder det inte helt konsensus kring. En definition som ibland används inom psykodynamisk terapi är att målet är att man ska kunna ”arbeta och älska”, andra definitioner fokuserar mer på inre lugn, spontanitet samt förmågan att känna sig ”verklig”, ”sann” och att känna att man är sig själv.
Faktorer som påverkar vår psykiska hälsa
Det finns många faktorer i livet som påverkar det psykiska måendet, både hos individen själv och i omgivningen.
Personlighet/temperament: att vissa personer har närmare till oro och negativa känslor än andra blir tydligt redan strax efter födseln. Neuroticism är en benämning för ett personlighetsdrag som innebär emotionell instabilitet och tendenser till oro, ältande och obeslutsamhet. Att skatta högt på detta personlighetsdrag innebär en ökad risk för att drabbas av psykisk ohälsa, medan personer med mer stabilt temperament tenderar att drabbas av psykisk ohälsa mer sällan.
Socialt nätverk: Att ha trygga relationer och att känna ömsesidig uppskattning och kärlek är en skyddsfaktor som minskar risken för psykisk ohälsa. Ofrivillig ensamhet och social isolering innebär å andra sidan ett långvarigt stresspåslag som i sin tur ökar risken för både psykisk och fysisk ohälsa. Att kunna dela en känsla, ventilera sina behov och uppleva tryggheten av ett stabilt socialt nätverk kan således vara en viktig aspekt av psykisk hälsa.
7 tips för att förebygga psykisk ohälsa
1. Socialt umgänge
som nämnt ovan minskar tryggt socialt umgänge nivåerna av stresshormon i kroppen. Umgänge har även fördelen av att man i andras sällskap sällan har tid att älta eller oroa sig, utan i stället kan rikta fokus mot det som händer i stunden.
2. Motionera regelbundet
Att röra på kroppen har visat sig vara ett mycket effektivt sätt att minska stress, depressiva symptom och ångest. Enligt vissa studier är detta lika, eller mer, effektivt än medicinska preparat för att lindra symptom vid vissa diagnoser. Anledningen till detta är att fysisk rörelse i lagom mängd bidrar till en minskning av stresshormon och ökning av lyckohormon i kroppen.
3. Prata med andra om hur man mår
Att sätta ord på sina känslor kan vara ett väldigt bra sätt att hantera dåligt mående. Ofta känns problem mindre och mer hanterbara när vi delar dem med varandra. Att prata om sitt mående är även ett bra verktyg för att lära känna sig själv och sina känslor bättre, då det blir ofta lättare att sätta fingret på varför man känner som man gör när man pratar om vad som händer i en. Personen du berättar för kan förhoppningsvis relatera till eller förstå känslan du har och få dig att känna dig lite mindre ensam. Relationer stärks ofta av att båda parter delar med sig av sina tankar och känslor, särskilt om man vågar dela med sig av sina äkta och genuina funderingar och problem.
4. Acceptera att saker händer
Negativa känslor, tankar och händelser tenderar att bli mer påfrestande om man försöker förneka att de finns. Att å andra sidan godta att det som händer, det händer är en bra utgångspunkt för att minska ältande, katastroftänkande och överdriven oro. För att träna upp sin förmåga till acceptans kan man till exempel tillåta sig själv att känna som man känner i stället för att banna sig själv för negativa tankar och känslor, samt genom att utöva mindfulness.
5. Minska din stress
Höga stressnivåer kan bidra till psykisk ohälsa på flera sätt. Dels tenderar stress att påverka flera aspekter av livet, så som sömn, relationer och dagliga rutiner. Utöver detta bidrar stresshormon som kortisol och adrenalin till att kroppen försätts i ständig beredskap som gör det svårt att slappna av, varva ner och landa i nuet. Höga nivåer av stresshormon blockerar även ut effekten av lyckohormon som serotonin och dopamin, vilket i sin tur leder till att man upplever mindre lycka och lugn.
6. Ha en bra sömn
Att sova är ett av kroppens bästa sätt att ta hand om sig själv. Under sömnen bearbetas information från dagen, kroppen läker sig själv och musklerna får slappna av efter att har varit aktiverade och kanske spända under dagen. Om sömnen inte fungerar bra blir man mer sårbar för psykisk ohälsa av olika slag. Hos personer med vissa tillstånd, som till exempel bipolär sjukdom, är bra sömnrutiner extremt viktigt för att reducera och hantera symptomen. Läs mer om sömn.
7. Vara snäll mot sig själv
Självomhändertagande innefattar flera av punkterna ovan, som att sova, röra på sig och att sträva mot att acceptera sig själv som man är. Även att äta bra och tillräckligt mycket, att ha rimliga krav på sig själv och att ägna sig åt aktiviteter som får en att må bra och känna sig trygg är viktiga aspekter av att ta hand om sig själv. En bra riktlinje är att försöka behandla sig själv som sin bästa kompis. Att vara snäll mot sig själv är tätt sammankopplat med självkänsla, det vill säga hur man ser på sitt värde som människa. Att vara snäll mot sig själv är ett mycket bra sätt att öka självkänslan och sätta en rimlig standard för hur man vill bli behandlad av andra.
Vill du veta mer om terapi för psykisk ohälsa? Du är välkommen att kontakta oss för ett inledande bedömningssamtal där vi kan ge dig rekommendationer om psykolog och behandlingsmetoder.
Läs mer om att få terapi i Stockholm
Läs mer om att få terapi i Göteborg
Läs mer om att få terapi i Uppsala