Dermatillomani – symtom – orsaker – behandling
I den här artikeln berättar psykologen Lina mer om Dermatillomani – upprepat plockande, rivande och pillande på huden. Du får veta mer om vanliga symtom, orsaker till problemen och hur det behandlas.
Författare
Leg. Psykolog Lina Strömberg
Lina Strömberg är leg. Psykolog. Hon är utbildad inom kognitiv beteendeterapi- KBT och som psykolog har hon arbetat med olika typer av psykisk ohälsa – både inom psykiatrin och inom stress- och smärtrehabilitering.
Vad är dermatillomani?
Dermatillomani eller skin-picking kännetecknas av upprepat plockande, rivande, petande, pillande eller skadande av huden. Vanligtvis föranleds hudplockandet av känslor såsom ångest, oro, obehag, kroppsliga spänningar men även känsla av rastlöshet. Plockandet kan ske automatiskt och omedvetet liksom fokuserat och medvetet. Vanligast är att hudplockandet sker i ansiktet men kan vara över hela kroppen (fingrar, armar, överkropp, rygg, ben, fötter och kön).
1,4 – 5,4 procent av befolkningen tros lida av dermatillomani (Hawatmeh & Al-Khateeb A. 2017). När vi har ångest eller när vi är oroliga kan det kännas lugnande eller distraherande att pilla, klämma eller plocka på sin hud. När plockandet, rivandet orsakar ett lidande och påverkar hur vi fungerar i våra olika sammanhang så kan de handla om dermatillomani. Dermatillomani kan förklaras utifrån en ond cirkel:
Läs mer om våra psykologer
Våra psykologer är empatiska och erfarna. Läs mer om våra behandlare:
Vanliga symtom
Vanliga symtom vid dermatillomani är sår och sårskorpor i ansikte och/eller andra delar av kroppen.
Vad orsakar dermatillomani
Dermatillomani kan ibland kategoriseras inom tvångssyndrom/Obsessive Compulsive Disorder (OCD). De finns likheter mellan dem. Vid dermatillomani sker plockandet repetitivt, ofta som följd av tankar om eller impulser att plocka eller pilla.
Lika så som vid OCD, vilket kännetecknas av starka obehagliga känslor och impulser i kombination med upprepade handlingar som syftar till att minska obehaget. Vad vi gör när vi har dermatillomani eller OCD ser däremot annorlunda ut, där likheterna är att vi gör något gång på gång i syfte att minska ett obehag eller uppnå en lättnadskänsla. Läs mer om OCD.
Du kanske också är intresserad av:
Trichotillomani.
Samlarsyndrom
Dysmorfofobi
Behandling av OCD
Test för dermatillomani
Ett enkelt sätt att ta reda på om en har besvär i linje med dermatillomani är att ställa sig själv denna frågan:
Händer det att du plockar, river, petar, pillar eller på andra sätt skadar din hud? Gör du det ofta? Har du försökt låta bli utan att lyckas? Är detta ett problem för dig?
Behandling av dermatillomani
Den mest visade effektiva behandlingen vid dermatillomani är en särskild del av kognitiv beteendeterapi (KBT) som heter Habit Reversal Training (HRT). HRT beskrivs bäst som en metod att bryta den onda cirkeln, där fokuset ligger på de repetitiva beteendena, närmare specifikt hudplockandet.
I behandling använder man ett tillvägagångssätt som kallas stimuluskontroll och något som kallas inkompatibelt beteende i syfte att 1.) minska möjligheter för plockandet att ske och 2.) byta ut beteendet mot ett beteende som gör det omöjligt att utföra plockandet samtidigt. Det ingår även hemuppgifter där man tränar på detta.
Inledningsvis i behandling undersöker vi tillsammans hur just ditt plockande, rivande eller pillande ser ut, i vilka situationer du främst gör det och vad som föranleder plockandet. Målet med behandlingen är att först hjälpa dig att uppmärksamma plockandet och sedan att ge stöd och verktyg att stoppa det genom att byta ut plockandet med ett annat, mer hjälpsamt beteende. Det främsta syftet är at du som går i behandlingen ska lära sig hantera impulsen att plocka, minska eller upphöra helt med plockandet.
Koppling till självskadebeteende
Har dermatillomani någon koppling till icke-suicidal självskadebeteende? De två har vissa likheter, men är i grunden olika. Vid självskada finns avsikt vanligtvis att skada medan vid dermatillomanis plockande finns ingen sådan avsikt.
Konsekvenser av dermatillomani
Långsiktiga konsekvenser av dermatillomani är inte bara att skadorna på huden riskerar att bli långvariga utan även att tid och energi ägnas åt plockandet snarare än det som är viktigt för oss i livet. Vi får inte heller träna på, eller få en annan erfarenhet av hur vi kan hantera impulsen på ett annat sätt.
Koppling till add – adhd och autism
Vid neuropsykiatriska funktionsvariationer såsom adhd och autism kan plockande av hud förekomma.Det är vanligt att vi kan känna oss rastlösa och att plockandet hjälper oss till viss del med att hantera rastlösheten.
Tips för att lindra dermatillomani
Minska möjligheterna för plockandet att ske
Det är kanske i vissa situationer eller på somliga ställen som plockandet främst sker på. Att vara mer uppmärksam på oönskade beteenden kan vara ett första steg i att bryta den onda cirkeln. På samma sätt kan vi tänka när vi vill sluta med ett plockande av huden, att göra ett annat beteende som gör det svårare för oss att plocka!
Gör det svårare för plockandet att utföras
Gör ett inkompatibelt beteende som gör det fysiskt omöjligt (eller väldigt svårt) att göra samtidigt som plockandet. Ett exempel på inkompatibelt beteende är att sticka eller virka om du vill sluta bita på naglarna – det är väldigt svårt att göra båda samtidigt!
Hur kan Svea KBT hjälpa?
Våra psykologer är vana att hantera problem såsom dermatillomani. Du är välkommen att kontakta oss för ett inledande bedömningssamtal om bästa psykolog och behandlingsmetod för just dina problem. Vi anpassar alltid behandlingen efter individen.
Referenser:
Hawatmeh A, Al-Khateeb A. An unusual complication of dermatillomania. Quant Imaging Med Surg. 2017 Feb;7(1):166-168. doi: 10.21037/qims.2016.12.02. PMID: 28275574; PMCID: PMC5337191.