OCD orsaker – symtom – behandling
OCD eller tvångssyndrom är en ångestsjukdom som kännetecknas av återkommande tvångstankar och tvångshandlingar. Ungefär 2-3 % av befolkningen upplever OCD och symtomen kan leda till betydande svårigheter i vardagen och en försämrad livskvalitet.
Vad är OCD?
OCD, förkortat för Obsessive Compulsive Disorder, eller tvångssyndrom, innebär återkommande oönskade och påträngande tankar, bilder eller impulser som väcker ångest eller starkt obehag.
En patient beskrev det en gång för mig som att vara ”fånge i sitt eget huvud”. En beskrivning som verkligen fångar hur begränsande OCD kan upplevas.
De två delarna av det engelska begreppet beskriver olika delar av problematiken: obsessive syftar på de påträngande och oönskade tankarna, medan compulsive syftar på känslan av att behöva utföra vissa handlingar för att minska obehaget. Det kan exempelvis handla om att kontrollera, tvätta eller söka försäkran.
OCD är vanligt och förekommer hos cirka 2–3 procent av befolkningen. Besvären kan påverka vardagen och livskvaliteten mycket, men det finns effektiv behandling.
Symtom vid OCD – tvångstankar och tvångshandlingar
De två huvudsakliga symtomen vid OCD är tvångstankar och tvångshandlingar. Tvångstankar är återkommande och oönskade tankar, bilder eller impulser som väcker obehag.
Tvångshandlingar är beteenden eller mentala ritualer som man känner sig tvungen att utföra för att minska obehaget eller få visshet.
Tvångshandlingar behöver inte vara synliga för andra, utan kan också ske i tankarna. Det kan till exempel handla om att upprepa ord eller meningar, gå igenom händelser eller försöka tänka en ”rätt” tanke. Undvikande och att återkommande söka försäkran från andra är också vanligt vid OCD.
Jag brukar behöva påminna mina patienter om att påträngande tankar är mycket vanligare än vad de själva tror. I en klassisk brittisk studie rapporterade omkring 80 procent av personer utan OCD att de hade upplevt oönskade och påträngande tankar eller bilder.
Att få en obehaglig eller märklig tanke är alltså en del av att vara människa och är inte i sig ett tecken på OCD. Det som framför allt skiljer OCD är hur vi tolkar och hanterar tankarna – till exempel genom att kontrollera, undvika, söka försäkran eller försöka tänka bort dem.
Vad är tvångstankar?
Tvångstankar är oönskade och påträngande tankar, bilder eller impulser som återkommer och väcker ångest, obehag eller tvivel.
Tvångstankar känns ofta främmande och står inte sällan i stark kontrast till det man själv vill eller tycker är viktigt. Det är vanligt att försöka få bort tankarna eller hitta visshet kring dem, vilket kan leda till tvångshandlingar.
Tvångstankar kan ofta börja med ett ”Tänk om…” och sen kommer en massa hemska scenarier.
Tvångstankar kan till exempel handla om:
- Att skada någon – ”Tänk om jag skulle råka skada mitt barn?”
- Smitta och sjukdom – ”Tänk om jag blir smittad av bakterier och blir allvarligt sjuk?”
- Att göra fel – ”Tänk om jag har gjort ett allvarligt misstag utan att märka det?”
- Ansvar och katastrofer – ”Tänk om något händer min familj för att jag inte kontrollerade spisen?”
- Relationer – ”Tänk om jag egentligen inte älskar min partner?”
- Att tänka eller känna ”fel” – ”Tänk om det betyder något hemskt att jag fick den här tanken?”
- Påträngande impulser eller bilder – exempelvis en plötslig bild av att hoppa framför ett tåg eller en impuls att skrika något olämpligt, trots att man inte vill göra det.
Det viktiga är att en tanke, bild eller impuls inte är samma sak som en önskan, avsikt eller handling.
Vid OCD kan det snarare vara just det oönskade och obehagliga i tanken som gör att man fastnar i den.
Vad är tvångshandlingar?
Tvångshandlingar är beteenden eller mentala ritualer som man känner sig tvungen att utföra för att minska ångest, obehag eller tvivel, eller för att förhindra att något dåligt ska hända. De kan vara synliga för andra, men kan också ske helt i tankarna.
Vanliga tvångshandlingar kan till exempel vara:
- Kontrollera – exempelvis kontrollera att dörren är låst, spisen är avstängd eller att man inte har gjort något fel.
- Tvätta eller rengöra – exempelvis tvätta händerna upprepade gånger eller rengöra föremål för att minska rädsla för smitta.
- Ordna eller upprepa – exempelvis behöva göra saker på ett visst sätt, räkna eller upprepa en handling tills det känns ”rätt”.
- Söka försäkran – fråga andra om bekräftelse eller söka information för att få visshet.
- Mentala ritualer – exempelvis upprepa ord eller meningar i huvudet, be, räkna, gå igenom en händelse i detalj eller försöka ersätta en ”fel” tanke med en ”rätt” tanke.
- Undvika eller neutralisera – exempelvis undvika vissa situationer eller aktivt försöka tänka bort en obehaglig tanke.
Gemensamt för tvångshandlingar är att de ofta ger en tillfällig lättnad, men samtidigt kan förstärka OCD på längre sikt. Hjärnan lär sig då att det obehagliga måste neutraliseras eller kontrolleras, vilket gör att behovet av tvång kan öka.
Vanliga typer och teman vid OCD
OCD kan se väldigt olika ut från person till person. Tvångstankar kan handla om många olika teman, och samma person kan ha flera teman samtidigt. Det som framför allt kännetecknar OCD är inte vad tankarna handlar om, utan att de påträngande tankarna eller bilderna väcker obehag och leder till olika former av tvångshandlingar eller andra säkerhetsbeteenden.
Smitta och förorening
- Oro för smitta, bakterier eller sjukdomar.
- Rädsla för smuts eller att bli förorenad av något.
- Rädsla för att själv smitta andra.
- Kan leda till överdriven handtvätt, rengöring, duschning eller undvikande av sådant som upplevs som smutsigt eller kontaminerat.
Aggressiva tvångstankar
- Rädsla för att råka skada sig själv eller någon annan.
- Våldsamma eller skrämmande inre bilder eller impulser.
- Rädsla för att tappa kontrollen och göra något farligt.
- Rädsla för att säga något olämpligt, förolämpande eller obscen.
- Kan leda till kontroller, undvikanden eller att man söker försäkran från andra.
Sexuella tvångstankar
- Påträngande sexuella tankar, bilder eller impulser som upplevs som oönskade, förbjudna eller oförenliga med ens värderingar.
- Det kan exempelvis handla om rädsla för att vara attraherad av någon man inte vill vara attraherad av, eller rädsla för att ha en viss sexuell läggning eller ett visst sexuellt intresse.
Religiösa och moraliska tvångstankar
- Överdriven oro för att ha syndat, gjort något omoraliskt eller tänkt något som är förbjudet.
- Kan också handla om en stark rädsla för att vara en dålig människa eller att ha gjort något moraliskt fel.
Tvångstankar om symmetri, ordning och exakthet
- Ett starkt behov av att saker ska vara symmetriska, ordnade eller ”precis rätt”.
- Kan vara kopplat till en känsla av att något är ofullständigt, fel eller inte känns rätt.
- Kan leda till upprepade justeringar, sortering eller iordningsställande.
Samlande och rädsla för att göra sig av med saker
- Svårigheter att kasta eller göra sig av med saker på grund av starkt obehag eller rädsla för att behöva dem senare, förlora något viktigt eller ångra sig.
Andra typer av tvångstankar
OCD behöver inte passa in i ett tydligt tema. Tvångstankar kan exempelvis handla om:
- En stark nödvändighet att veta eller minnas något exakt.
- Rädsla för att säga fel saker eller att inte säga just det rätta.
- Rädsla för att tappa bort eller förlora saker.
- Påträngande, icke-aggressiva inre bilder.
- Påträngande neutrala ljud, ord eller musik.
- Tankar om tur- och otursnummer.
- Färger eller föremål som får en särskild innebörd.
- Rädsla grundad på vidskepelse eller en känsla av att något dåligt kommer att hända om man inte gör på ett visst sätt.
Vad orsakar OCD?
Vi vet inte exakt varför vissa personer utvecklar OCD. Det verkar vara flera olika faktorer som samspelar.
Ärftlighet spelar en roll. Om någon i din nära familj som har OCD är sannolikheten något större att du också utvecklar OCD. Det betyder däremot inte att du kommer att få OCD – många med en ärftlig sårbarhet utvecklar aldrig besvär.
Det finns också saker i livet som kan göra att OCD börjar eller blir starkare, till exempel stress, jobbiga händelser, stora förändringar eller perioder när man känner sig extra sårbar.
En viktig del kan vara hur man förhåller sig till osäkerhet. Om det känns väldigt viktigt att vara helt säker på att något inte kommer att gå fel kan ”tänk om…”-tankarna få större betydelse.
Då kan man börja kontrollera, undvika, söka försäkran eller göra andra tvångshandlingar för att få ner obehaget eller känna sig säker.
På så sätt kan en OCD-cirkel utvecklas:
Påträngande tanke → obehag/osäkerhet → tvångshandling → tillfällig lättnad → tanken känns ännu viktigare nästa gång
Det är alltså inte de oönskade tankarna i sig som orsakar OCD. Påträngande och märkliga tankar är något som de flesta människor får ibland.
Vid OCD blir tankarna ofta mer betydelsefulla och leder till strategier för att försöka få bort obehaget eller uppnå säkerhet – vilket på sikt kan hålla OCD vid liv.
Hur ställs diagnosen OCD?
En OCD-diagnos ställs genom en klinisk bedömning. Det finns inget enskilt test som kan avgöra om någon har OCD. I bedömningen undersöks bland annat förekomsten av tvångstankar och tvångshandlingar, hur mycket tid besvären tar och hur de påverkar vardagen.
Diagnoskriterier för OCD
I samtal med psykolog bedöms bland annat:
- Tvångstankar: återkommande, påträngande och oönskade tankar, bilder eller impulser.
- Tvångshandlingar: beteenden eller mentala ritualer som görs för att minska obehag eller förhindra att något dåligt ska hända.
- Undvikanden och försäkringssökande: om personen försöker hantera sin oro genom att undvika situationer eller söka bekräftelse från andra.
- Påverkan på livet: hur mycket tid besvären tar och hur de påverkar exempelvis arbete, studier, relationer och fritid.
- Insikt och andra besvär: hur personen förhåller sig till sina tankar och om det finns andra psykiska eller kroppsliga besvär.
För diagnos krävs att besvären orsakar tydligt lidande eller påverkar vardagen. Att ibland ha påträngande eller obehagliga tankar är vanligt och innebär inte i sig att man har OCD.
Frågeformulär kan användas som ett komplement till den kliniska bedömningen
OCD-test och självskattning
Ett självtest kan ge en första indikation på om du har symtom som kan vara förenliga med OCD och kan vara ett sätt att få en bättre bild av sina besvär.
Ett självtest kan däremot inte ställa en diagnos och ersätter inte en professionell bedömning. Om du känner igen dig i resultaten och upplever att besvären påverkar din vardag kan det vara bra att börja med ett första samtal med mig eller någon av mina kollegor.
Här kan du göra vårt OCD-test online
När bör man söka hjälp för OCD?
Påträngande tankar och vissa tvångsbeteenden är alltså något som många av oss kan känna igen. Det är först när de blir så pass belastande att de orsakar ett betydande lidande, tar mycket tid eller börjar begränsa livet påtagligt som det kan handla om OCD som diagnos.
Jag brukar därför säga att det inte är så mycket vad du tänker som avgör om du har OCD, utan hur mycket utrymme tankarna och tvångshandlingarna får i ditt liv.
Om du märker att du lägger mycket tid och energi på att kontrollera, undvika, söka försäkran eller försöka få bort vissa tankar kan det vara klokt att söka professionell hjälp – även om du är osäker på om det ”är tillräckligt illa” för att vara OCD.
Behandling av OCD
OCD går att behandla, och KBT med exponering och responsprevention (ERP) är en av de behandlingar som rekommenderas vid OCD. Läkemedel, framför allt SSRI, har också visat sig vara effektivt och ibland kombineras med KBT.
KBT med exponering och responsprevention (ERP)
ERP går ut på att stegvis närma sig det som väcker obehag, samtidigt som du tränar på att avstå från tvångshandlingen. Det kan till exempel innebära att låta bli att kontrollera, söka försäkran eller undvika något som känns skrämmande.
På så sätt får hjärnan nya erfarenheter: jag kan ha den här tanken eller känna den här osäkerheten utan att behöva göra något för att neutralisera den. Med tiden kan tvångstankarna och tvångshandlingarna få mindre utrymme och styra livet mindre.
Läkemedel vid OCD
Läkemedelsbehandling vid OCD består framför allt av SSRI, som är en typ av antidepressiva läkemedel. Läkemedel kan vara ett alternativ när KBT inte är tillgängligt, inte är tillräckligt hjälpsamt eller inte känns möjligt att genomföra. Vid mer uttalade besvär kan KBT och läkemedel också kombineras.
Internetbaserad KBT
KBT och ERP kan även genomföras digitalt. Det finns internetbaserade KBT-behandlingar där man arbetar med behandlingsmaterial och övningar online, ibland med stöd av en psykolog.
OCD hos barn
OCD kan se lite annorlunda ut hos barn och ungdomar än hos vuxna. Särskilt barn kan ha svårt att sätta ord på sina tvångstankar och kan istället visa sin oro genom att undvika saker, söka mycket försäkran eller fastna i olika ritualer och rutiner.
Ibland kan det också vara svårt för omgivningen att förstå varför barnet plötsligt behöver göra vissa saker på ett särskilt sätt.
När jag pratar med barn om OCD brukar jag använda bilden av ett paraply. Vi har alla moln ovanför oss som våra tankar kommer ifrån – glada, ledsna, skrämmande och fantastiska tankar. Paraplyet ger oss ett visst skydd, men vid OCD kan det finnas små hål så att vissa tankar kommer igenom och känns väldigt verkliga.
I behandlingen försöker vi ”lappa paraplyet” – tankarna kommer fortfarande att finnas, men de behöver inte kännas lika nära eller styra vad vi gör.
Tidig upptäckt och behandling är viktigt eftersom OCD annars kan ta mycket plats och påverka exempelvis skola, fritid och relationer.
Att vara anhörig eller närstående till någon med OCD
OCD påverkar ofta inte bara den som har diagnosen, utan även familj och andra närstående. Det är vanligt att närstående börjar anpassa vardagen efter OCD:n, till exempel genom att svara på återkommande frågor, hjälpa till att kontrollera eller undvika sådant som väcker obehag. Det kan kännas hjälpsamt i stunden, men riskerar att förstärka tvångsproblematiken.
Som närstående kan man istället försöka visa förståelse för hur jobbigt det är, utan att hjälpa OCD. Man kan till exempel säga: ”Jag förstår att det här känns jobbigt, men jag vill inte hjälpa OCD att bestämma.” Målet är att stötta personen, inte tvånget.
Kan man bli av med OCD?
Det korta svaret är – ja, det går att må mycket bättre och få tillbaka friheten från OCD.
Jag brukar säga till mina patienter att målet inte behöver vara att aldrig mer få en konstig, skrämmande eller oönskad tanke.
Sådana tankar kommer vi alla att få ibland. Målet är snarare att de inte längre ska få styra vad du gör, vad du undviker eller hur mycket plats de får i ditt liv.
Med rätt behandling kan OCD-symtom minska kraftigt, och många upplever att de får tillbaka en större frihet i vardagen.
Hur mycket och hur snabbt man förbättras ser olika ut för olika personer, och ibland kan symtomen komma tillbaka i perioder. Men att ha OCD behöver inte betyda att man alltid kommer att känna sig fast i den.
