Selektiv mutism
I den här artikeln berättar vi mer om diagnosen selektiv mutism, vanliga symtom, diagnoskriterier och hur det kan behandlas av en psykolog
Författare
Psykologkandidat Lotta Flood
Medicinskt granskad av Leg. Psykolog Caroline Erkers
Vad är selektiv mutism?
Selektiv mutism innebär att en person är helt eller delvis stum i situationer där det förväntas att man ska prata, men kan prata relativt obehindrat i andra sociala situationer. Det är en typ av ångestsyndrom som oftast uppstår i barndomen. Vanliga exempel på selektiv mutism är ett barn som inte pratar med lärare eller klasskompisar men pratar med sin familj hemma. Att barnet inte talar är inte ett aktivt val, utan det blir helt enkelt oförmöget att tala. Om selektiv mutism inte behandlas kan symtom kvarstå i vuxen ålder.
Selektiv mutism kan visa sig olika hos olika barn. Vissa barn kanske kan prata med enstaka ord och andra kanske talar med en annorlunda röst såsom viskningar. Vissa barn kan gestikulerar för att kunna kommunicera, exempelvis nicka eller skaka på huvudet, medan ett barn som blivit starkt påverkat undviker all typ av kommunikation, både att tala och gestikulera.
I Sverige förekommer selektiv mutism hos ungefär 0,3% av barnen under de första skolåren (1). Man har inte sett någon skillnad mellan könen när det kommer till selektiv mutism, men däremot har man sett en överrepresentation hos barn med lätta till måttliga autistiska drag. Störningen kan uppstå i alla åldrar, men oftast mellan 2-4 år. Däremot blir inte störningen så uppenbar förrän barnet behöver interagera med personer utanför hemmet, såsom i skolan.
Vanliga symtom vid selektiv mutism
- Tydlig kontrast mellan sociala interaktioner
Det vanligaste symtomet på selektiv mutism är den uppenbara skillnaden i förmågan till social interaktion mellan bekanta och mindre bekanta personer. Exempelvis att personen plötsligt blir helt stilla och får ett stelt ansiktsuttryck när de ska prata med någon. - Tydligt obekväm i sociala situationer
Personen blir påtagligt obekväm i de mer ovana sociala situationerna. Personen undviker ögonkontakt, blir tillbakadragen, spänd, nervös och socialt klumpiga. - Upplevs otrevlig
Personen kan upplevas som väldigt otrevlig och ointresserad. - Starkt tvångsmässigt beteende
Barnet eller personen har även andra tvångsmässiga beteenden utöver den selektiva mutismen. - Dominant och krävande i hemmiljö
Det är inte ovanligt att barnet är väldigt dominant och krävande i sin hemmiljö. Däremot upplevs de som mer osynliga i andra miljöer såsom skolan, men är fortfarande indirekt dominant. - Oförmåga att tala i specifika situationer
Personen tappar plötsligt förmågan att prata i en situation där det förväntas att den ska kunna prata, trots att personen pratar relativt obehindrat i andra situationer. - Hett temperament
Ett barn med selektiv mutism har en tendens att få ett hett temperament när de kommer tillbaka till sin trygga miljö från en jobbig social situation. De kan upplevas tjuriga och aggressiva.
Våra psykologer stöttar och hjälper
Läs mer om våra psykologer och hur de kan stötta och hjälpa vid tal- och språkproblem.
Diagnostisering av selektiv mutism
Vårdnadshavaren blir ofta väldigt involverad i barnets utredning och diagnostisering av selektiv mutism, eftersom barnet själv kanske inte kommer att uttrycka sig. Även som vuxen kan du ha med dig en anhörig vid utredning som ett stöd vid kommunikationen. Vid utredning undersöker man bland annat olika händelser som kan ha orsakat diagnosen, ärftlighet för ångest, medicinsk historia, personens omgivning och så vidare. För att få diagnosen selektiv mutism krävs det att nedan kriterier är uppfyllda.
1. Oförmåga att tala i specifika situationer
En person kan ej tala i en situation där det förväntas att man ska kunna prata, trots att personen pratar i andra situationer. Det kan exempelvis vara på skola eller förskola
2. Försämrad prestationsförmåga
Den selektiva mutismen försämrar eller påverkar arbete, studier eller sociala kommunikationer negativt.
3. Störningen pågår under en längre tid
Selektiv mutism är inte något som varar i några enstaka dagar, utan ska ha varat under minst 1 månads tid.
4. Oförmågan beror inte på bristande kunskap
Den selektiva mutismen är inte en konsekvens av bristande kunskap eller bekantskap med språket som personen förväntas kunna i sammanhanget.
5. Störningen får inte ha en annan orsak
Tillståndet får inte enbart bero på bristande kunskap, stamning, schizofreni, autism eller andra liknande orsaker.
Vad orsakar selektiv mutism?
Precis som många andra psykiatriska tillstånd vet man inte alltid exakt varför selektiv mutism uppstår. Det man vet är att selektiv mutism är kopplad till ångest. Förväntan på att tala med andra personer orsakar stark ångest, stress och panik vilket gör att prata blir omöjligt. För många barn sker detta starka ångestpåslag när de separeras från sina föräldrar, men det kan också ske för barn som har andra svårigheter såsom hörselnedsättning eller talsvårigheter. Selektiv mutism kan också orsakas av posttraumatisk stress.
Många barn som lider av selektiv mutism kommer från en socialt skygg familj, det vill säga att familjen överlag undviker sociala situationer. Detta leder till att barnet inte blir exponerad för sociala situationer lika ofta som andra barn vilket kan öka sannolikheten för det starka ångestpåslaget i de situationerna.
Samsjuklighet och koppling till andra tillstånd
Ett barn med selektiv mutism lider ofta av andra ångestsyndrom såsom social ångest. Det är också vanligt att barn eller personer som lider av selektiv mutism även lider av någon form av utvecklingsavvikelse. Det kan exempelvis handla om hörselnedsättning, dyslexi, eller andra tal och språksvårigheter. Många barn med selektiv mutism har autistiska drag, och många barn med autism är väldigt selektiva i sin kommunikation. Däremot finns det ingen direkt koppling mellan selektiv mutism och autism, men man kan ha båda.På samma sätt finns det ingen direkt koppling mellan selektiv mutism och ADHD, men man kan ha båda diagnoser ändå.
Vissa barn kan få problem med att gå på toaletten och urinvägsinfektion som följd av sin selektiva mutism eftersom de kanske inte vågar be om hjälp att gå på toaletten. De håller sig därför i flera timmar, torkar sig inte ordentligt eller bajsar och kissar på sig. En del barn undviker därför att äta och dricka för att inte behöva gå på toa, vilket också blir skadligt.
Behandling av selektiv mutism
Ett barn som får rätt och tidig behandling för sin selektiva mutism kan bli helt fri den. Ju tidigare ett barn kan få behandling desto bättre, eftersom behandlingens effekt påverkas av hur länge barnet lidit av selektiv mutism. Andra saker som påverkar behandlingseffekten är om det finns andra ångestsyndrom eller kommunikativa svårigheter med i bilden. Trots att prognosen för att bli fri från sin selektiva mutism är bättre ju tidigare den upptäcks så är det även möjligt att bli av med den som vuxen. Däremot kan de fortsätta uppleva konsekvenser orsakade av diagnosen såsom isolering eller försämrad prestation i skola och jobb.
Kognitiv beteendeterapi är en vanlig och effektiv behandling för selektiv mutism. I terapin fokuserar man inte på att börja prata mer, utan snarare på att minska ångesten kopplat till att tala. Det finns olika tekniker man använder sig av i KBT när man jobbar med selektiv mutism. Ofta försöker man inkludera både familj, skolpersonal och kollegor när man jobbar med dessa tekniker.
- Gradvis exponering är ett exempel på en teknik. Där börjar man att exponera individen för den minst ångestladdade situationen med hjälp av olika verktyg och stöd för att sedan gradvis trappa upp och slutligen kunna bemöta den mest ångestladdade situationen.
- I stimulansminskning får individen samtala med en person som de är bekväm med, såsom en förälder eller partner, i ensamhet. Sedan introducerar man gradvis en ny person till situationen, och när denna person slutligen är med i konversationen provar den bekanta personen att dra sig undan.
Medicinering används ibland för att behandla selektiv mutism, men man undviker medicinering hos yngre barn. Medicin kan inte heller ersätta de väsentliga förändringarna som terapi kan bidra till i individens omgivning. Men det finns medicin som kan sättas in som är riktad mot tvångssyndrom eller när diagnosen orsakat depression eller andra problem.
Så här kan terapi hjälpa den som lider av selektiv mutism
- Eftersom selektiv mutism ofta kan leda till ett mindre socialt berikat liv kan terapi hjälpa till att bryta isolering.
- Efter terapi uppstår nya möjligheter att återuppta eller återgå till arbete & skola
- Terapi kommer förbättra den psykiska hälsan.
- I terapi jobbar man mycket med acceptans, att acceptera situationen för vad den är och sedan gå vidare.
Råd till föräldrar med barn som lider av selektiv mutism
- Ha tålamod och stötta ditt barn! Det är viktigt att försäkra ditt barn om att du älskar och accepterar det trots dess svårigheter, och att du kommer att finnas där för dem oavsett.
- Pressa inte ditt barn att prata i en situation de uppenbart inte klarar av att prata i! Detta kan orsaka trauma och mer ångest.
- Förbered anhöriga och andra i omgivningen på att barnet behöver tid för att bli bekväm och prata. Be dem ha tålamod och inte vara för på att prata med barnet. Be dem istället att fokusera på att bygga en allians med barnet på andra sätt som med lek.
- Undvik inte alla sociala situationer, men välj dem med omsorg. Kanske går det att göra vissa anpassningar för barnet som gör det mer bekvämt att prata eller vara social.
- Visa för ditt barn att du förstår att det är en jobbig situation för dem att prata i, och att du finns där som stöd.
- Uppmuntra framsteg och försök att prata framför folk. Men kom ihåg att göra det när du är själv med barnet och inte framför andra eftersom det kan upplevas som pinsamt för barnet.
Hur kan Svea KBT hjälpa dig
På Svea KBT har vi lång erfarenhet av att hjälpa människor som kämpar med psykisk ohälsa. Du är välkommen att kontakta oss för ett inledande bedömningssamtal där vi kan rekommendera psykolog och behandlingsmetoder för just dina behov.
Läs mer om språkproblem
Referens:
Herlofson, J., Ekselius, L., Lundin, A., Mårtensson, B. & Åsberg, M. (2019). Psykiatri (2:5 uppl.). Studentlitteratur.