Forskning och evidens för KBT
KBT är en välstuderad psykologisk terapimetod som idag används inom en rad olika områden av psykisk ohälsa, som ätstörningar, värkproblematik, ångestproblematik och generell stress. KBT har genom forskning och år av praktiskt användande resulterat i en bred och verksam terapimodell och har visat sig bidra till en ökad livskvalitet för patienter som genomgått behandling.
Författare: Hanna Hagenrud
Medicinskt granskad av Leg. Psykolog Caroline Erkers.
Hur effektivt är KBT som terapi?
Jämförande studier visar på att KBT, i jämförelse med andra behandlingsmetoder som exempel psykodynamisk terapi (Hoffman et al, 2013), eller psykiatrisk medicinering (APA, 2017), visar på en likvärdig eller högre verkningsgrad och är därför välanvänd runt i hela världen (Hoffman et al, 2013). Trots det breda underlaget för KBT och dess verkan inom exempelvis ångest och ätstörningsproblematik indikerar studier att KBT inte används i den utsträckning man skulle kunna (Shafran et al, 2009).
Lär känna våra psykologer
Våra kompetenta psykologer är experter inom terapi och behandling.
Effekten av KBT terapi vid ångest
För ångestproblematik visar KBT på en hög verkningsgrad och rekommenderas som en del av sjukvårdens första linje. Ångestproblematik är ett paraplybegrepp som inkluderar olika typer av problematik och verkningsgraden kan därför variera något beroende på problematikens karaktär. För lättare former av generell ångest (GAD) visar KBT på mycket hög verkningsgrad, medan effekten för social ångest är något lägre (Hoffman et al, 2013).
KBT vid ätstörningar
För ätstörningar och ungdomar är den vetenskapliga basen för kognitiv beteendeterapi något begränsad där mer forskning efterfrågas. De KBT-interventioner som används för vuxna verkar även vara verksam för ungdomar med anorexia nervosa (Gowers, 2005), och när man jämfört KBT med andra psykologiska interventioner för patienter med bulimi är resultatet övervägande för KBT.
Effekten av KBT terapi vid depression
Depression är en av de mer välstuderade psykologiska områdena när det kommer till KBT. Studier visar att kognitiv beteendeterapi bland annat haft goda resultat i att minska de depressiva symtomens omfattning samt att motverka att patienten återfaller i problematiken efter avslutad behandling. För depression är beteendeaktivering ett centralt behandlingsverktyg som visat sig ha mycket fina resultat genom att understödja positivt förstärkta aktiviteter.
Effekten av KBT terapi vid insomni
När det kommer till KBT vid insomni uppges de flesta genomförda studierna bygga på fall av multimodala behandlingar, det vill säga behandlingar som kombinerar olika behandlingsmetoder, vilket således gör det svårt att urskilja exakt vad som bidrar till förbättring. Resultaten indikerar att majoriteten av patienterna blev bättre efter att ha genomgått KBT-behandlingen, där inslag som kognitiv omstrukturering och kontroll av stimuli visade på bättre resultat än exempelvis sömnhygien och avslappning. En ytterligare problematiserande faktor är att problematiken manifesteras i hemmet hos patienten är faktorer runt omkring svåra att kontrollera. Sammanfattningsvis kan man konstatera att KBT och insomni är ett område som kräver mer forskning (Harvey et al, 2002), men att KBT har visat sig vara en effektiv metod i jämförelse till andra interventioner (Hoffman et al, 2013).
Effekten av KBT terapi vid fobier
Det finns mycket studier som undersöker KBT och dess verkan på fobier. Hos patienter som lider av specifika fobier har studier visat att kognitiva behandlingsverktyg som exponeringsterapi och kognitiv terapi är en effektiv behandlingsmetod som hade likvärdiga resultat som exempelvis avslappning och att resultaten var bestående (Hofmann et al, 2013).
Läs även historien bakom KBT
Referenser
American Psychological Association. (2017). What is cognitive behavioral therapy? https://www.apa.org/ptsd-guideline/patients-and-families/cognitive-behavioral Gowers, S. G. (2005). Evidence based research in CBT with adolescent eating disorders. ssociation for child and adolescent mental health. https://acamh.onlinelibrary. wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1475-3588.2005.00348.x Harvey, L., Inglis, S. J., & Espie, C. A. (2002). Insomniacs’ reported use of CBT components and relationship to long-term clinical outcome. Behavior research and therapy, volym 40(nummer 1), 75-83. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/ S0005796701000043 Hoffman, S. G., Asnaani, A., Vonk, I. J. J., Sawyer, A. T., & Fang, A. (2012). The Efficacy of Cognitive Behavioral Therapy: A Review of Meta-analyses. Cognitive theraphy and research, volym 36, 427–440. 10.1007/s10608-012-9476-1 Hundt, N. E., Mignogna, J., Underhill, K., & Cully, J. A. (2013). The Relationship Between Use of CBT Skills and Depression Treatment Outcome: A Theoretical and Methodological Review of the Literature. Behavior therapy, volym 44(nummer 1), 12-26. https://doi.org/10.1016/j.beth.2012.10.001 Shafran, R., Clark, D. M., Fairburn, C. G., Arntz, A., Barlow, D. H., Ehlers, A., Freeston, M., Garety, P. A., Hollon, S. D., Öst, L. G., Slakovskis, P. M., Williams, J. M. G., & Wilson, G. T. (2009). Mind the gap: Improving the dissemination of CBT. Behavior
research and therapy, volym 47(nummer 11), 902-909. https://doi.org/10.1016/j.brat
.2009.07.003