KBT – historisk tillbakablick
Författare: Hanna Hagenrud
Medicinskt granskad av Leg. Psykolog Caroline Erkers.
Historiskt perspektiv
Den kognitiva beteendeterapin uppkom under 1900-talet och utvecklas fortsatt än idag. KBT som vi känner den idag brukar sägas ha uppkommit i tre vågor, med framstående forskare som successivt gick mer och mer ifrån den psykodynamiska skolan som fram tills dess hade genomsyrat den psykologiska praktiken. Det finns vissa som antyder att det skulle finnas en
fjärde nuvarande våg som på nytt håller på att revolutionera psykologin, men detta är något som framtiden får utlysa (Kåver, 2016).
Lär känna våra psykologer
Våra kompetenta psykologer är experter inom terapi och behandling.
Första vågen
Den kognitiva beteendeterapin som vi känner den idag kan spåras tillbaka till 1920-talet då beteendet kom allt mer i fokus för den psykologiska forskningen. Under den här perioden blev forskarna mer intresserade av att “observera det observerbara” vilket var ett skifte från den tidigare psykodynamiska terapin som primärt fokuserade på individens inre processer (Kåver, 2016). Under 50- och 60-talet började forskarna undersöka vikten av inlärningsteori (Baugh, 2023), en psykologisk förklaringsmodell som grundar sig i antagandet att vårt beteende är en konsekvens av inlärning (Kimble, 2022).
Andra vågen
På 50- och 60-talet kom den så kallade ”kognitiva revolutionen” med framstående vetenskapsmän som Jean Piaget, George Kelly, Albert Ellis och Aaron T Beck. Den sistnämnda Aaron Beck brukar ibland kallas för den kognitiva terapins grundare (Kåver, 2016). Beck var verksam inom den då rådande psykodynamiska eran, och ville att psykologin skulle bli mer understödd av validerad forskning än vad den var.
Med motivationen att stärka psykologin som ett mer vetenskapligt fält började Beck att rikta in sig på vad som “vetenskapligt” låg bakom patienters depression. Beck fann att hans patienters depressiva symtom ofta grundade sig i negativa föreställningar, vilket inte stämde överens med den psykoanalytiska förklaringen om en fientlighet mot jaget. Beck fann att hans patientens sätt att se en situation ofta påverkade den mer än vad själva situationen gjorde, och antog en samarbetande roll till sina patienter för att hjälpa till att förändra de dysfunktionella tankarna (Beck institute, hämtat 26-06-23).
Tredje vågen
Under mitten av 70-talet introducerades KBT, den kognitiva beteendeterapin, där man noga ville utvärdera terapiformen med fokus på utforskandet av tankar och känslor. Den så kallade 3e vågens KBT kom på 90-talet och liknar dagens verksamhet med inslag av interventioner som medveten närvaro, acceptans och värderad riktning som alla centreras kring att förändra förhållandet till tankar, känslor och upplevelser. Begreppet kognitiv flexibilitet introducerades och blev centralt, det vill säga hur man tänker samt ens förmåga att ifrågasätta och ändra detta. Inom de tredje vågens KBT finner vi moderna terapiformer som Acceptance and Commitment Therapy (ACT) och Compassion Focused Therapy (CFT) vars fokus ligger på att acceptera respektive ha självmedkänsla för sin situation vilket är något som är återkommande i dagens kognitiva beteendeterapi (Kåver, 2016).
Referenser
Baugh, S. L., & Antony, M. M. (2023). Cognitive behavior therapy. Encyclopedia Britannica.
https://www.britannica.com/science/cognitive-behaviour-therapy
Carvalho, S., Martina, C. P., Almeida, H. S., & Silva, F. (2017). The evolution of cognitive behavioral therapy – the third generation and its effectiveness. European psychiatry, volym 41, S773-S774. https://doi.org/10.1016/j.eurpsy.2017.01.1461
Kimble, G. A. (2022). Learning theory. Encyclopedia Britannica. https://www.britannica. com/science/learning-theory
Kåver, A. (2016). KBT i utveckling (2a upplagan). Natur & kultur akademisk.