Fakta och råd om suicid – självmord

Suicid är en avsiktlig självdestruktiv handling som leder till döden och är ofta konsekvensen av ett outhärdligt inre lidande. Det finns flera olika faktorer som kan orsaka lidande men det som framför allt har en påverkan är psykiska tillstånd, somatiska sjukdomar och svåra livshändelser. Suicid- och suicidförsök påverkar inte enbart den drabbade utan även alla runt omkring och är därför ett stort folkhälsoproblem. Trots att det kan upplevas hopplöst finns det mycket stöd att få och saker man kan göra för att minska risken för suicid.

Psykolog Maria Catagay

Författare

Psykolog Maria Cagatay

Maria Cagatay är Psykolog med examen från Uppsala universitet. Hennes inriktning är KBT med fokus på ångestsyndrom, depression, stress, trauma, låg självkänsla och andra livskvalitetshämmande tillstånd. Hon har tidigare arbetat inom primärvården.

Suicid är ett nationellt hälsoproblem

I Sverige har antalet självmord minskat med ungefär 30% sedan 1990-talet, med undantag för unga (15-24 år) och yngre kvinnor (25-44 år) där självmorden istället ökat med 1 procent under de senaste decennierna (Källa: https://www.suicidezero.se/fakta-rad/fakta-om-sjalvmord). Ungefär 1505 personer tog sitt liv under år 2021, majoriteten var män, och utöver det hade minst 15 000 personer gjort självmordsförsök. Eftersom det är svårt att fastställa om ett självmord eller självmordsförsök begåtts är de sifforna sannolikt betydligt högre än så.

Om du själv eller en närstående mår akut dåligt

Om du behöver någon att prata med kan du kontakta någon som arbetar inom vården, exempelvis en läkare eller psykolog, eller på en stödlinje. Det går bra att vara anonym om du skulle vilja det. Exempel på nummer du kan höra av dig till:

  • Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se eller på telefon 90101

Mind är en ideell förening vars syfte är att främja psykisk hälsa. Om man själv har suicidtankar eller är närstående till någon som har det kan man höra av sig till dem via chattfunktionen eller telefon. De har öppet dygnet runt.

BRIS är en ideell förening vars syfte är att främja barns rättigheter. Om du som barn får tankar på att ta ditt liv kan du höra av dig till BRIS via telefon. De har öppet dygnet runt.

  • Vid akut behov av vård eller hjälp, kontakta 112 hemsida.

Läs mer om våra psykologer

Svea KBT kan inte hjälpa vid akuta problem eller nödsituationer. Då hänvisar vi till 112.

Andrea W
City – Hötorget
Liselotte S
Vasastan
Jakob H
Vasastan
Olivia E
Täby
Sara M
Kungsholmen
Viktoria M
Kungsholmen
Julia L
Vasastan
Malin B
Göteborg
Lovisa L
Uppsala
Maria C
Uppsala
Wendela W
Göteborg
Lina S
Vasastan
Christoffer M
Stockholm city
Petra N
Göteborg
Angelica N
Södermalm
Matilda N
Östermalm
Martin S
Södermalm
Andrea Ö
Göteborg
Julia S
Kungsholmen
Susanna M
Solna

Det går att förhindra självmord

Det finns många sätt att förhindra suicid. Att samtala om sina besvär med någon kan ha en stor inverkan på suicidtankarna, särskilt i ett tidigt skede. Det kan vara en vän, familjemedlem, partner eller någon som arbetar inom hälso- och sjukvården, det viktiga är bara att man inte bär på lidandet själv.

Att göra upp en krisplan där man tillsammans med terapeut eller läkare skriver ner alla tidiga varningstecken, sätt att hantera problemen, hur andra kan hjälpa till och vem man kan vända sig till när det krisar kan också vara värdefullt att göra. Om det är ett psykiatriskt tillstånd som orsakar lidandet kan nästa steg vara att göra upp en behandling för detta.

Om det istället handlar om somatiska besvär kan alternativa behandlingsmetoder som exempelvis psykoterapi vara värt att testa. Det viktiga är att identifiera vad är som triggat igång tankarna och sedan tillsammans med terapeut eller läkare hitta alternativa sätt att hantera situationen.

Vad kan jag göra om någon berättar om självmordstankar

Om någon berättar om självmordstankar är det vanligt att bli rädd och inte riktigt veta vad man ska säga eller göra. Här är det viktigt att komma ihåg att det är skillnad mellan att ha självmordstankar och att faktiskt bestämma sig för att begå självmord. Majoriteten av alla med självmordstankar gör aldrig självmordsförsök eller begår självmord men eftersom steget mellan tankar och handling är olika långt för olika individer bör man alltid ta självmordstankar på allvar.

Att personen valt att berätta för dig om självmordstankarna är ett steg i rätt riktning och kan vara ett tecken på att hen är mottaglig för hjälp. Ställ gärna öppna frågor och lyssna på det personen har att säga. För många med suicidtankar kan det vara skönt att bara kunna berätta för någon om känslorna man upplever och tankarna man har. Ge personen tid att reflektera över frågorna du ställer och tillåt det vara tyst när det behövs. Visa även för personen att du bryr dig och att du gärna vill hjälpa till.

Att vara alldeles för passiv i samtalet kan resultera i att personen känner sig ensam i sitt lidande. Det kan räcka med att säga ”Jag förstår att du har det jättesvårt just nu och det gör mig ledsen att du mår som du gör. Jag bryr mig om dig och finns alltid här för dig om du behöver prata.” Det kan också vara bra att förmedla hopp och tröst. Man kan exempelvis säga ”Jag förstår att det inte verkar finnas någon lösning på dina problem men jag vet att vi kommer att kunna ta oss ut ur detta”.

Diskutera även alternativa lösningar om personen är mottaglig för detta och uppmuntra även hen att söka professionell hjälp. Om det framkommer att personen har gjort förberedelser och har konkreta planer på att ta sig sitt liv bör man antingen söka vård på en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112. Om personen vägrar ta emot hjälp kan tvångsvård bli aktuellt. Även om det inte är optimalt är det i vissa fall nödvändigt för att kunna rädda liv.

Går det att stoppa självmordstankar – självmordsplaner?

I nästan alla fall går det att stoppa självmordstankar och planer. Att uppleva självmordstankar handlar ofta om att man saknar alternativa sätt att hantera sitt lidande och resulterar sällan i faktiska handlingar. De som bestämt sig för att ta sitt liv tvekar in i sista sekunden och är därför även de mottagliga för hjälp.

Ofta behöver de bara någon som är villig att lyssna på dem eller bidra med alternativa lösningar för att kunna ändra sitt beslut. Om personen inte skulle vara hjälpsökande kan som tidigare nämnt tvångsvård vara aktuellt. I vilket fall går det att stoppa någon från att agera på sina självmordstankar.

Varningstecken

Trots att självmord ibland kan vara konsekvensen av en impulsiv handling orsakad av tillfälliga händelser är det vanligare att det finns en lång förhistoria där självmordstankarna långsamt utvecklas. Genom att fånga upp de tidiga varningssignalerna blir det lättare att förhindra självmord. Nedan listas de allra vanligaste varningssignalerna:

  • Uppleva en känsla av tomhet, hopp- och meningslöshet
  • Uppleva att det inte finns några lösningar på problemen
  • Prata om att vilja dö eller att vilja döda sig själv
  • Dra sig undan socialt
  • Minskat intresse
  • Uppleva stark psykisk eller fysisk smärta
  • Ge bort viktiga ägodelar
  • Skriva avskedsbrev till nära och kära
  • Plötsligt höra av sig till eller besöka viktiga personer
  • Ta farliga risker, ex. köra väldigt fort
  • Drastiska förändringar i sinnesstämningen
  • Plötsligt verka gladare eller lugnare
  • Sluta prata om framtiden eller göra framtidsplaner
  • Säga upp viktiga kontrakt/abonnemang
  • Prata om självmord eller döden oftare

Riskfaktorer

Det finns många olika faktorer som visat sig öka risken för självmord. Nedan listas de allra viktigaste.

  • Kön

Man har sett att fler män än kvinnor begår självmord. Ungefär två tredjedelar av alla självmord under 2021 begicks av män. Trots det är det fler kvinnor som gör självmordsförsök. Orsaken till könsskillnaderna är oklar men en möjlig förklaring skulle kunna vara att män använder sig av våldsammare metoder, som exempelvis skjutvapen och kvävning, vilket gör det svårare att ingripa.

  • Ålder

De flesta som begår självmord är vuxna. Det är ovanligt för barn att begå självmord även om det förekommer. Gruppen med högst suicidrisk är män som är över 85 år gamla. (Källa: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/att-forebygga-suicid/statistik-om-suicid/)

  • Tidigare försök

Har man tidigare gjort ett suicidförsök är risken betydligt högre att man gör det igen. Detta skulle kunna bero på att faktorerna som orsakade det första suicidförsöket kvarstår. Det skulle också kunna bero på att man saknar andra mer adaptiva sätt att hantera sitt lidande vilket då resulterar i suicidförsök.

  • Psykiatriska tillstånd

Suicidrisken är betydligt högre hos människor med psykiatriska tillstånd. Råder det någon form av samsjuklighet ökar risken ytterligare. Det som fram för allt visat sig öka suicidrisken är psykossjukdomar, även om majoriteten aldrig begår självmord. Andra tillstånd som ökar suicidrisken är bipolärsjukdom, missbruksrelaterade sjukdomar och depression.

  • Somatiska sjukdomar

Det finns en förhöjd suicidrisk bland människor med somatiska besvär. Detta gäller fram för allt människor med funktionsnedsättningar, som exempelvis MS och ALS, men också människor med långvarig smärta.

  • Ärftlighet och miljö

Om psykisk ohälsa och suicid förekommer i familjen är risken högre att man själv begår självmord. Det är oklart om detta beror på uppväxt eller ärftlighet men oavsett resulterar detta i en förhöjd suicidrisk.

  • Traumatiska upplevelser

Har man genomgått traumatiska upplevelser som exempelvis naturkatastrofer, krig eller våld i hemmet är suicidrisken högre.

  • Förlust

Har man förlorat någon, som till exempel en partner eller en familjemedlem, eller något som varit betydelsefullt för en är risken högre att man begår självmord.

  • Social isolering och ensamhet

Suicidrisken är högre hos människor som känner sig ensamma och som saknar ett socialt nätverk.

  • Socioekonomisk status

Människor med låg inkomst, arbetslöshet och en låg utbildningsnivå har en förhöjd suicidrisk.

  • Personlighetsdrag

Impulsivitet, aggression och ängslighet är personlighetsdrag som visat sig öka suicidrisken.  

Skyddsfaktorer

Precis som det finns faktorer som ökar risken för suicid, finns det även hel del faktorer som minskar risken. Nedan listas de allra viktigaste skyddsfaktorerna:

  • Religiösa eller moraliska invändningar mot suicid
  • Personlighetsdrag: varm, vänlig och optimistisk
  • Meningsfullt liv: karriär, mål, familj, vänner, fritidsintressen
  • Goda relationer
  • Hög självkänsla/högt självförtroende
  • Förmåga att hantera svårigheter och problem på ett adaptivt och funktionellt sätt
  • Tillgång till natur
  • Vara hjälpsökande
  • God daglig miljö inom arbete eller skola

Suicid har en omfattande påverkan

Människor som överlever självmordsförsök får ofta allvarliga skador som kan ha långvariga effekter på både den fysiska och psykiska hälsan. Vilka skador man får och hur allvarliga dessa är beror på metoden man använder men i de flesta fall tar kroppen eller psyket skada på något sätt.

Självmord och självmordsförsök drabbar dock inte enbart den enskilda individen utan även efterlevande närstående och andra berörda, exempelvis kollegor och hälso- och sjukvårdspersonal. När människor begår självmord upplever ofta de i den sociala kretsen skuld, ilska, nedstämdhet och ångest. Det också vanligt att de själva får suicidtankar som en konsekvens av att ha förlorat någon som de stod nära.