Boka psykolog

1 min läsning

    Suicid – självmordstankar, varningstecken och hjälp

    Suicid, eller självmord, innebär att en person avsiktligt tar sitt liv, och det är oftast en följd av ett outhärdligt psykiskt lidande. Självmordstankar är vanliga hos den som mår mycket dåligt, till exempel vid depression, svår ångest eller efter svåra livshändelser. Tankarna går att få hjälp med och att behandla. De flesta som har haft självmordstankar mår bättre igen. Det viktigaste är att inte bära på tankarna ensam.

    Författare Leg. psykolog Caroline Erkers

    Vad är suicid?

    Suicid är det medicinska ordet för självmord, alltså att en person avsiktligt tar sitt liv. Ett suicidförsök, eller självmordsförsök, innebär att en person försöker ta sitt liv men överlever.

    Självmordstankar, eller suicidtankar, är tankar på att inte vilja leva eller på att ta sitt liv. De kan vara allt från en känsla av att det vore skönt att slippa vakna till konkreta planer.

    Att vara självmordsbenägen betyder att man har en förhöjd risk att försöka ta sitt liv, till exempel för att man har självmordstankar, har gjort försök tidigare eller befinner sig i en svår livssituation.

    Självmordstankar uppstår oftast när det psykiska lidandet känns outhärdligt och man inte ser någon annan utväg. Tankarna handlar därför ofta mer om en önskan att slippa smärtan än om en önskan att dö.

    Suicid är ett nationellt hälsoproblem

    Omkring 1 400 personer tar sitt liv i Sverige varje år. År 2025 var antalet 1 385, jämfört med 1 453 året innan, enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister.

    Ungefär två av tre som tar sitt liv är män, medan fler kvinnor gör självmordsförsök. Betydligt fler gör självmordsförsök, och tusentals personer vårdas varje år för avsiktlig självskada.

    Antalet självmord i Sverige har minskat på lång sikt sedan 1990-talet, men inte bland unga. Självmord är i dag en av de vanligaste dödsorsakerna bland unga vuxna.

    Självmord påverkar inte bara den som tar sitt liv utan också familj, vänner, kollegor och vårdpersonal, och därför räknas det som ett av våra stora folkhälsoproblem.

    Har du tankar på att ta ditt liv?

    Du behöver inte vara ensam med det. Prata med någon redan i dag.

    • Akut läge: Ring 112 eller sök vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning.
    • Mind Självmordslinjen: Ring 90101 eller chatta via mind.se. Öppet dygnet runt.
    • Hjälplinjen: Ring 90390. Öppet dygnet runt.
    • BRIS (för dig under 18 år): Ring 116 111 eller chatta via bris.se. Öppet dygnet runt.
    • Jourhavande medmänniska: Ring 08-702 16 80. Alla dagar kl. 21–06.
    • Jourhavande präst: Ring 112 och be om jourhavande präst. Alla dagar kl. 21–06.
    • Vårdrådgivning: Ring 1177. Öppet dygnet runt.

    Till dig som har självmordstankar

    Om du har självmordstankar är det viktigaste du kan göra att berätta det för någon, för tankarna går att få hjälp med och de flesta som har haft dem mår bättre igen.

    Självmordstankar är ett tecken på att du har det väldigt tungt just nu, inte att du är svag eller att det är hopplöst. Det här kan hjälpa:

    • Berätta för någon. Prata med en vän, en familjemedlem, en kollega eller någon annan du litar på. Du behöver inte ha rätt ord. Det räcker att säga “jag mår inte bra och har tankar på att inte vilja leva”.
    • Ring eller chatta med en stödlinje. Du kan vara anonym, och de som svarar är vana vid att prata om självmordstankar. Numren hittar du i rutan högst upp på sidan.
    • Kontakta vården. Vårdcentralen, en psykolog eller 1177 kan hjälpa dig vidare till rätt behandling. Har du redan kontakt med vården, berätta om tankarna där.
    • Skapa avstånd till det du kan skada dig med. Be någon förvara det åt dig, särskilt under perioder när du mår som sämst.
    • Ta en sak i taget. När allt känns omöjligt kan det hjälpa att bara fokusera på att ta dig igenom de närmaste timmarna, eller dagen.
    • Undvik alkohol och droger. De kan göra tankarna starkare och göra det svårare att stå emot impulser.

    Om tankarna känns starka eller du har börjat planera att ta ditt liv, sök vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112.

    Det går att förhindra självmord

    Självmord går i många fall att förhindra, framför allt genom att den som mår dåligt får stöd och behandling i tid. Att prata om sina besvär med någon kan ha stor betydelse, särskilt tidigt.

    Det kan vara en vän, en familjemedlem, en partner eller någon inom hälso- och sjukvården. Det viktiga är att man inte bär på lidandet själv.

    Det kan också vara värdefullt att tillsammans med en psykolog eller läkare göra en krisplan, ibland kallad säkerhetsplan. I den skriver man ner sina tidiga varningstecken, vad man själv kan göra för att hantera situationen, vilka personer som kan hjälpa till och vem man ska kontakta om det blir akut.

    Om lidandet beror på ett psykiskt tillstånd, till exempel depression eller ångest, är nästa steg att få behandling för det.

    Om det i stället handlar om en kroppslig sjukdom eller långvarig smärta kan samtalsbehandling hjälpa en att hantera det svåra, även när sjukdomen inte går att bota.

    Det viktiga är att ta reda på vad som har satt igång tankarna och sedan, tillsammans med en psykolog eller läkare, hitta andra sätt att hantera situationen.

    Vad kan jag göra om någon berättar om självmordstankar

    Om någon berättar att hen har självmordstankar är det viktigaste du kan göra att lyssna, ta det på allvar och hjälpa personen att få stöd.

    Det är vanligt att bli rädd och osäker på vad man ska säga. Kom ihåg att det är skillnad mellan att ha självmordstankar och att bestämma sig för att ta sitt liv.

    De flesta som har självmordstankar gör aldrig något självmordsförsök. Men eftersom steget mellan tankar och handling ser olika ut för olika personer ska man alltid ta tankarna på allvar.

    Att personen har valt att berätta för dig är ett steg i rätt riktning, och det kan vara ett tecken på att hen är öppen för hjälp. Så här kan du göra:

    • Fråga rakt ut. Det är okej att fråga “Tänker du på att ta ditt liv?”. Att fråga ökar inte risken. Tvärtom upplever många en lättnad när någon vågar ta upp det.
    • Lyssna utan att döma. Ställ öppna frågor och låt personen berätta i sin egen takt. Tillåt tystnad. För många är det skönt att bara få sätta ord på känslorna.
    • Visa att du bryr dig. Att vara alltför passiv i samtalet kan göra att personen känner sig ensam. Det kan räcka att säga: “Jag förstår att du har det jättesvårt just nu. Jag bryr mig om dig och finns här om du vill prata.”
    • Förmedla hopp. Du kan till exempel säga: “Jag förstår att det känns som att det inte finns någon lösning, men jag tror att vi kan hitta en väg ut ur det här tillsammans.”
    • Uppmuntra till professionell hjälp. Hjälp gärna till konkret, till exempel genom att ringa vårdcentralen tillsammans eller följa med till ett besök.

    Om det framkommer att personen har konkreta planer på att ta sitt liv ska ni söka vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.

    Lämna inte personen ensam. Om personen inte vill ta emot hjälp kan vården i vissa fall behöva ge vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård för att skydda personens liv.

    Det är tungt att stötta någon som mår så dåligt. Glöm inte att ta hand om dig själv och att prata med någon om hur du mår. Du kan också ringa Mind Självmordslinjen som närstående.

    Går det att stoppa självmordstankar och självmordsplaner?

    Ja, självmordstankar går att behandla, och de flesta som får hjälp mår bättre och slutar ha tankarna. Självmordstankar handlar ofta om att man saknar andra sätt att hantera ett svårt lidande, och de leder sällan till handling.

    Många som har varit i en självmordskris beskriver att de var kluvna, att en del av dem ville leva. Självmordskriser är också ofta tillfälliga. Om man får stöd under den värsta perioden går den i de flesta fall över.

    Därför gör det stor skillnad att någon lyssnar, tar tankarna på allvar och hjälper personen att hitta andra sätt att hantera situationen.

    Med behandling av det som ligger bakom, till exempel en depression, och en plan för vad man ska göra när det blir svårt, kan de flesta lära sig att hantera tankarna och få ett bättre liv.

    Varningstecken

    Vanliga varningstecken på självmordsrisk är att personen pratar om att vilja dö, uttrycker hopplöshet, drar sig undan och förändras tydligt i humör eller beteende.

    Ibland är ett självmord en impulsiv handling, men det är vanligare att det finns en längre förhistoria där tankarna har utvecklats gradvis.

    Därför är det viktigt att reagera på tidiga tecken. De vanligaste varningssignalerna är att personen:

    • Pratar om döden eller om att vilja dö. Personen kan säga att hen inte vill leva, att andra skulle ha det bättre utan hen eller prata om döden oftare än vanligt.
    • Uttrycker hopplöshet och tomhet. Personen ser ingen mening eller några lösningar på sina problem.
    • Upplever stark psykisk eller fysisk smärta. Lidandet känns outhärdligt.
    • Drar sig undan. Personen träffar inte längre vänner och familj och tappar intresset för sådant som brukade betyda mycket.
    • Förändras drastiskt i humöret. Det gäller även om personen plötsligt verkar lugnare eller gladare efter en svår period, vilket ibland kan betyda att hen har bestämt sig.
    • Slutar prata om framtiden. Personen gör inga planer och verkar inte bry sig om vad som ska hända.
    • Tar farliga risker. Personen kör till exempel mycket fort eller dricker mer alkohol.
    • Verkar ordna upp sina affärer. Personen ger bort viktiga ägodelar, säger upp abonnemang och avtal eller skriver avskedsbrev.
    • Hör plötsligt av sig till eller besöker viktiga personer. Det kan vara ett sätt att ta farväl.

    Om du ser flera av de här tecknen hos någon, fråga rakt ut hur hen mår och om hen har tankar på att ta sitt liv.

    Riskfaktorer

    Det finns flera faktorer som ökar risken för självmord, och risken blir större ju fler av dem som finns samtidigt. De viktigaste är:

    • Tidigare självmordsförsök. Det är en av de starkaste riskfaktorerna. Det kan bero på att det som orsakade det första försöket finns kvar, eller på att personen saknar andra sätt att hantera sitt lidande.
    • Psykisk sjukdom. Risken är betydligt högre vid psykisk sjukdom, särskilt vid depression, bipolär sjukdom, psykossjukdom och beroende. Om man har flera diagnoser samtidigt ökar risken ytterligare, men de allra flesta med psykisk sjukdom tar aldrig sitt liv.
    • Kön. Ungefär två av tre som tar sitt liv är män, medan fler kvinnor gör självmordsförsök. Orsakerna till skillnaden är inte helt klarlagda, men män söker oftare hjälp sent.
    • Ålder. De flesta som tar sitt liv är vuxna. Äldre män har de högsta självmordstalen, men självmord är också en av de vanligaste dödsorsakerna bland unga vuxna.
    • Kroppslig sjukdom och långvarig smärta. Risken är högre vid svåra eller långvariga sjukdomar, till exempel neurologiska sjukdomar som MS och ALS, och vid långvarig smärta.
    • Självmord i familjen. Om psykisk ohälsa eller självmord förekommer i familjen är risken högre. Det kan bero på både arv och uppväxtmiljö.
    • Traumatiska upplevelser. Erfarenheter av till exempel våld, krig eller andra svåra händelser ökar risken, särskilt om de har lett till posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).
    • Förlust. Att ha förlorat en partner, en familjemedlem eller något annat betydelsefullt, som ett arbete, ökar risken.
    • Ensamhet och social isolering. Risken är högre för den som känner sig ensam och saknar ett socialt nätverk.
    • Socioekonomiska svårigheter. Arbetslöshet, låg inkomst och skulder är förknippade med en förhöjd risk.
    • Personlighetsdrag. Impulsivitet, aggressivitet och stark ängslighet har visat sig öka risken.

    Skyddsfaktorer

    Skyddsfaktorer är sådant som minskar risken för självmord, även för den som mår dåligt. De viktigaste är:

    • Goda relationer. Nära relationer till familj, vänner eller en partner ger stöd och gör att man inte är ensam med sitt lidande.
    • Ett meningsfullt liv. Mål, ett arbete eller en utbildning, familj, vänner och fritidsintressen ger skäl att leva och framtidshopp.
    • Att söka hjälp. Den som pratar om hur hen mår och tar emot behandling har bättre möjligheter att ta sig igenom en kris.
    • Tillgång till vård och behandling. Behandling av depression, ångest och andra psykiska besvär minskar risken.
    • Förmåga att hantera svårigheter. Att ha strategier för att lösa problem och hantera svåra känslor gör en mer motståndskraftig.
    • God självkänsla. Att se sitt eget värde gör det lättare att stå emot hopplöshet.
    • Värderingar och tro. Religiösa eller moraliska invändningar mot självmord kan fungera skyddande.
    • En trygg vardag. En god miljö i arbetet eller i skolan och tillgång till natur bidrar till välmående.
    • Begränsad tillgång till farliga medel. När det är svårare att agera på en impuls hinner krisen ofta gå över.

    Behandling vid självmordstankar

    Självmordstankar behandlas genom att man både får stöd att hantera tankarna och behandling för det som ligger bakom, till exempel depression, ångest eller trauma.

    Behandlingen anpassas efter hur allvarlig situationen är. Den kan ske på en vårdcentral eller hos en psykolog, och vid hög risk inom psykiatrin.

    • Kognitiv beteendeterapi (KBT). KBT hjälper dig att förstå vad som utlöser tankarna, att hantera hopplöshet och svåra känslor och att hitta andra sätt att lösa problem. Det finns också KBT som är särskilt inriktad på självmordstankar och självmordsförsök.
    • Dialektisk beteendeterapi (DBT). DBT är en form av KBT som har god effekt för personer med återkommande självskadebeteende och självmordsförsök. Den fokuserar på att reglera starka känslor och hantera kriser.
    • Behandling av bakomliggande psykisk ohälsa. Att behandla en depression, ett ångestsyndrom eller ett beroende minskar ofta självmordstankarna, ibland med hjälp av läkemedel.
    • Krisplan. En krisplan, eller säkerhetsplan, som du gör tillsammans med din behandlare, hjälper dig att veta vad du ska göra och vem du ska kontakta när tankarna blir starka.

    Självmordstankar kan komma tillbaka under svåra perioder även efter behandling, men de flesta lär sig att känna igen tecknen tidigt och hantera dem innan de tar över.

    Suicid har en omfattande påverkan

    Ett självmord drabbar inte bara den som tar sitt liv, utan också familj, vänner, kollegor och vårdpersonal. Efterlevande känner ofta skuld, ilska, sorg, nedstämdhet och ångest, och många plågas av frågan om de hade kunnat förhindra det som hände.

    Det är också vanligt att efterlevande själva får självmordstankar efter att ha förlorat någon som stod dem nära.

    Efterlevande behöver därför stöd, både från omgivningen och ibland från vården. Det finns också stödorganisationer, till exempel SPES (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd), där man kan prata med andra som har varit med om samma sak.

    Personer som överlever ett självmordsförsök kan få både fysiska och psykiska skador som påverkar dem länge. Därför är uppföljning och fortsatt behandling efter ett försök mycket viktig.

    Hur kan Svea KBT hjälpa dig

    Hos Svea KBT kan du få behandling hos en legitimerad psykolog om du har självmordstankar, mår dåligt eller vill ha stöd som närstående. Vi erbjuder bland annat KBT vid depression, ångest och andra psykiska besvär som ofta ligger bakom självmordstankar. Svea KBT är ingen akutverksamhet. Om du har tankar på att ta ditt liv just nu, ring 112 eller kontakta någon av stödlinjerna högst upp på sidan.

    Gratis konsultation

    1. Socialstyrelsen. Dödsorsaksregistret.
    2. Suicide Zero. Så många i Sverige tog sitt liv 2025. Pressmeddelande, 2026.
    3. Karolinska Institutet, NASP. Hjälplinjer och stöd.
    4. 1177 Vårdguiden. Till dig som har självmordstankar.
    5. Folkhälsomyndigheten. Att förebygga suicid.
    6. World Health Organization. Preventing suicide: a resource for media professionals. 2023.
    7. Stanley B, Brown GK. Safety Planning Intervention: A Brief Intervention to Mitigate Suicide Risk. Cognitive and Behavioral Practice, 2012.
    8. Dazzi T m.fl. Does asking about suicide and related behaviours induce suicidal ideation? What is the evidence? Psychological Medicine, 2014.