Boka psykolog

1 min läsning

    Koncentrationssvårigheter – orsaker, symtom och tips

    Koncentrationssvårigheter innebär att du har svårt att hålla fokus på det du ska göra och lätt distraheras av tankar eller saker omkring dig. Det är vanligt både hos barn och vuxna och kan bero på allt från sömnbrist och stress till depression, ångest eller ADHD. Koncentrationssvårigheter är ingen diagnos i sig, och de går ofta att förbättra när man vet vad de beror på, till exempel med bättre sömn, färre störningsmoment eller behandling.

    Författare Psykolog Lotta Flood
    Medicinskt granskad av Leg. psykolog Caroline Erkers

    Vad är koncentrationssvårigheter?

    Koncentrationssvårigheter innebär att du har svårt att rikta och behålla uppmärksamheten på det du ska göra, och svårt att stänga ute sådant som stör.

    Du kanske läser samma stycke flera gånger utan att ta in texten, eller tappar tråden i ett samtal när någon går förbi.

    Att koncentrera sig är att medvetet fokusera på en sak i taget, till exempel en arbetsuppgift eller ett samtal. Förmågan att göra det kallas koncentrationsförmåga, och den varierar mellan personer och från dag till dag.

    De flesta låter ibland uppmärksamheten glida iväg till något mer intressant och styr sedan tillbaka den till det viktiga.

    Vid koncentrationssvårigheter är det just den förmågan som är försvagad: det blir svårt att styra uppmärksamheten dit du vill och hålla den kvar.

    Koncentrationssvårigheter är vanliga vid trötthet, stress och psykisk ohälsa. De är också ett av de tydligaste symtomen vid ADHD.

    Skillnaden mellan tankspridd och koncentrationssvårigheter

    Att vara tankspridd innebär att tankarna ofta vandrar iväg till annat än det som händer just nu, till exempel att du dagdrömmer under ett möte eller glömmer varför du gick in i ett rum. Det är vanligt och oftast inget problem.

    Skillnaden är att tankspriddhet brukar komma och gå, medan koncentrationssvårigheter är mer ihållande. Vid koncentrationssvårigheter är det svårt att hålla fokus även när du verkligen försöker, och det påverkar jobbet, studierna eller vardagen.

    Den som ofta är tankspridd kan förstås också få svårt att koncentrera sig, eftersom tankarna lätt flyger iväg och viktiga saker missas.

    Koncentrationssvårigheter hos vuxna

    Hos vuxna märks koncentrationssvårigheter ofta först på jobbet eller i studierna. Du tappar koncentrationen mitt i en uppgift, har svårt att följa med på möten eller behöver läsa mejl flera gånger innan du förstår dem. Uppgifter som brukade gå snabbt tar längre tid, och det blir lätt fler slarvfel.

    Det är normalt att tappa fokus när något plötsligt händer omkring dig, som en hög smäll. Det är hjärnans sätt att hålla koll på eventuella faror.

    Det blir ett problem först när du distraheras av sådant som inte stör andra, eller när svårigheterna håller i sig och påverkar arbete, relationer eller vardag.

    De vanligaste orsakerna hos vuxna är för lite sömn, långvarig stress, depression och ångest. Ständiga avbrott från mobilen och mejlen kan också göra det svårare att hålla fokus.

    De flesta vuxna som har svårt att koncentrera sig har inte ADHD. Vid ADHD har svårigheterna funnits sedan barndomen och märks i flera olika sammanhang, inte bara under en stressig period.

    Koncentrationssvårigheter hos barn

    Det är vanligt att barn har svårt att koncentrera sig ibland. Förmågan att välja vad man ska fokusera på och hålla kvar uppmärksamheten utvecklas under hela barndomen, i takt med att hjärnan mognar.

    Många yngre barn som har svårt att koncentrera sig blir bättre på det av sig själva innan de börjar skolan.

    Hos skolbarn märks koncentrationssvårigheter oftast i skolan. Barnet kan till exempel:

    • ha svårt att komma ihåg vad läraren har sagt och behöva fråga flera gånger
    • missa detaljer och göra slarvfel
    • ha svårt att komma igång med en uppgift och att göra klart den
    • lätt distraheras av ljud, rörelser eller tankar och bli trött och irriterad av alla intryck.

    Svårigheterna kan bero på mycket: hög ljudnivå i klassrummet, för lite sömn eller mat, oro hemma, mobbning eller psykisk ohälsa.

    Ibland är de ett tecken på en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som ADHD eller autism. Om du undrar om ditt barns svårigheter kan handla om ADHD kan checklistan för ADHD hos barn ge en första bild.

    De flesta barn med koncentrationssvårigheter behöver ingen vård, utan blir hjälpta av anpassningar hemma och i skolan.

    Om svårigheterna är stora eller inte blir bättre kan du kontakta elevhälsan på skolan eller vården i din region.

    Vanliga symtom vid koncentrationssvårigheter

    • Gör många misstag: Du missar lätt viktiga detaljer och gör därför ofta enkla misstag eller slarvfel. Du kanske monterar ihop en möbel fel eller missar uppenbara stavfel i ett mejl.
    • Rastlöshet: Det är svårt att sitta still. Du snurrar på stolen, byter ställning ofta, skakar på benet eller trummar med fingrarna på bordet, ofta utan att tänka på det.
    • Mental trötthet: Du känner dig trött i huvudet, blir lätt överstimulerad och har svårt att hålla fokus eller få saker gjorda.
    • Tappar bort saker: Du kommer inte ihåg när du använde något senast eller var du lade det. Nycklar, plånbok eller solglasögon verkar alltid försvinna.
    • Glömska: Du glömmer ofta saker, till exempel vilken dag du skulle fika med en kollega, vad du skulle handla eller hur många kopior du skulle skriva ut.
    • Missar information: Eftersom du lätt tappar koncentrationen missar du ofta viktig information, som att du har ett möte i dag eller en deadline.
    • Svårt att avsluta det du har påbörjat: Du börjar med en uppgift men tappar snabbt fokus och gör något annat. Det leder till många påbörjade projekt som aldrig blir klara, som en möbel som skulle byggas eller en fotobok som skulle göras.
    • Lättdistraherad: Det krävs väldigt lite för att du ska tappa fokus, antingen för att du börjar tänka på annat eller för att något händer omkring dig.

    Diagnos och test för koncentrationssvårigheter

    Koncentrationssvårigheter är ingen diagnos i sig, utan ett symtom som kan ha många orsaker. Därför finns det inga diagnoskriterier för just koncentrationssvårigheter.

    Däremot kan en psykolog mäta koncentrationsförmågan med standardiserade test, till exempel d2-R, som mäter uppmärksamhet och hur snabbt och noggrant du kan arbeta.

    Koncentrationssvårigheter är ett vanligt symtom vid flera tillstånd, som depression, ångest, PTSD och framför allt ADHD.

    För att få diagnosen ADHD krävs bland annat att:

    • du har flera tydliga uppmärksamhetssvårigheter, till exempel att du gör slarvfel, är lättdistraherad, tappar bort saker, har svårt att organisera och undviker uppgifter som kräver mycket mental ansträngning
    • svårigheterna har funnits sedan före 12 års ålder
    • de märks i flera olika miljöer, till exempel både hemma och på jobbet eller i skolan
    • de påverkar din vardag tydligt negativt.

    Undrar du om dina svårigheter kan bero på ADHD kan du göra vårt ADHD-test för vuxna. Testet ger en första bild men ersätter inte en utredning.

    Om du misstänker att du har ADHD kan du göra en ADHD-utredning hos en psykolog.

    Vanliga orsaker bakom koncentrationssvårigheter

    ADHD

    Vid ADHD fungerar hjärnans system för uppmärksamhet och impulskontroll annorlunda, bland annat det som styrs av signalsubstansen dopamin.

    Det gör det svårare att sortera intryck, hålla kvar fokus och styra uppmärksamheten dit du vill. Svårigheterna har funnits sedan barndomen.

    Depression

    Ett vanligt symtom vid depression är att man får svårt att koncentrera sig eftersom det blir svårt att hantera så mycket tankar när man känner sig så nedstämd. Hjärnan blir lättare överbelastad.

    Ångest

    Om mycket av din tankekraft går åt till att oroa sig för olika saker hela tiden kommer det vara svårare att koncentrera sig på det man faktiskt ska vara koncentrerad på.

    Dessutom blir hjärnan utmattad av all oro vilket också gör det svårare att koncentrera sig med ångest.

    Utmattning

    Måttlig stress kan faktiskt förbättra koncentrationsförmågan, men för mycket stress under längre tid förvärrar den. Därför kan långvariga och svåra koncentrationssvårigheter vara ett symtom på utmattningssyndrom.

    Läkemedel

    Det finns flera olika läkemedel som orsakar biverkningar som trötthet eller koncentrationssvårigheter. Var därför noga med att läsa bipacksedeln när du ska ta ett läkemedel.

    Missbruk

    Koncentrationssvårigheter kan vara en följd av missbruk eftersom alkohol och droger påverkar vår hjärna negativt.

    Hjärnskakning

    Att drabbas av koncentrationssvårigheter efter en hjärnskakning är inte ovanligt.

    Sömnbrist

    Om du sovit för lite på senaste kan det vara en orsak till dina koncentrationssvårigheter eftersom sömn är viktigt för vårt arbetsminne, vår beslutsförmåga och koncentration. Läs mer information om sömnproblem.

    Hormonell obalans

    Studier har visat att hormonell obalans i kroppen påverkar minne, koncentrationsförmåga och andra processer i hjärnan.

    Behandling av koncentrationssvårigheter

    Vilken behandling som hjälper beror på vad koncentrationssvårigheterna beror på. Därför är det viktigt att först ta reda på orsaken.

    • Psykologisk behandling: Kognitiv beteendeterapi (KBT) är ofta ett bra val när koncentrationssvårigheterna hänger ihop med depression, ångest, stress, utmattning eller sömnproblem. Du får hjälp att förändra tankar och beteenden som håller kvar besvären, och koncentrationen brukar bli bättre när grundproblemet minskar. Vid ADHD kan KBT hjälpa dig att hitta strategier för planering, struktur och att komma igång med uppgifter.
    • Läkemedel vid ADHD: Om koncentrationssvårigheterna beror på ADHD kan läkemedel hjälpa. Centralstimulerande läkemedel förbättrar uppmärksamheten och minskar impulsiviteten. Det finns också läkemedel som inte är centralstimulerande.
    • Behandling av kroppsliga orsaker: Beror svårigheterna på något kroppsligt, som en underaktiv sköldkörtel eller en biverkning av ett läkemedel, är det den orsaken som ska behandlas.

    Tips för att öka koncentrationen

    Det finns mycket du själv kan göra för att få lättare att koncentrera dig:

    • Minska störningsmomenten. Sitt på en plats där det är lugnt och inte passerar så många människor. Stäng av notiser och lägg mobilen i ett annat rum när du behöver fokusera.
    • Gör en sak i taget. Att hoppa mellan uppgifter kostar mer energi än man tror. Avsluta en sak innan du börjar med nästa.
    • Arbeta i korta pass. Fokusera i 25–45 minuter och ta sedan en kort paus. Det är lättare att hålla koncentrationen när du vet att en paus väntar.
    • Skriv listor och scheman. När du har skrivit ner vad du ska göra och när, behöver du inte hålla allt i huvudet. Det minskar också risken att du glömmer eller missar saker.
    • Sov tillräckligt. Sömnbrist är en av de vanligaste orsakerna till koncentrationssvårigheter. Försök gå och lägga dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
    • Rör på dig regelbundet. Fysisk aktivitet ökar blodflödet till hjärnan och gör det lättare att koncentrera sig. Redan en kort promenad kan göra skillnad.
    • Ät regelbundet. Hoppar du över måltider kan blodsockret sjunka, och då blir det svårare att hålla fokus.
    • Var försiktig med koffein. Kaffe kan göra dig piggare och mer fokuserad, men för mycket kan göra dig rastlös och störa sömnen, vilket försämrar koncentrationen.

    Så hjälper du ett barn med koncentrationssvårigheter

    Att hjälpa ett barn med koncentrationssvårigheter handlar framför allt om att skapa lugn, struktur och förutsägbarhet. Barn kan sällan påverka sin omgivning själva, så stödet från vuxna är avgörande.

    • Minska störningsmomenten. Låt barnet göra läxorna i ett lugnt rum, och stäng av tv och surfplatta vid måltider och läxläsning.
    • Skapa tydlig struktur. Använd scheman för hur dagen eller veckan ser ut, och bilder som visar steg för steg hur barnet klär på sig eller tvättar händerna.
    • Förbered barnet. Berätta i förväg vad som ska hända, särskilt vid förändringar. Det gör det lättare att ställa om.
    • Se till att barnet sover och äter ordentligt. Trötthet och hunger gör det svårare att koncentrera sig.
    • Samarbeta med skolan eller förskolan. Ha regelbunden kontakt med läraren eller mentorn. Skolan kan anpassa undervisningen, till exempel med en mindre grupp, en lugnare plats eller hörselkåpor.
    • Bemöt frustration med lugn. Barn med koncentrationssvårigheter blir lätt irriterade och frustrerade. Då hjälper ett lågaffektivt bemötande, alltså att du svarar barnets upprördhet med lugn och trygghet. Prata långsamt och tydligt, så varvar barnet lättare ner.

    När behöver du söka hjälp?

    Ring 112 direkt om koncentrationssvårigheterna kommer plötsligt och samtidigt som du eller någon i närheten får svårt att prata, sluddrar, inte hittar orden, får en hängande mungipa eller inte kan lyfta en arm. Det kan vara tecken på stroke. Ring 112 även om symtomen är milda eller har gått över.

    Sök vård snabbt, på en vårdcentral eller via 1177, om koncentrationssvårigheterna snabbt blir värre, eller om du samtidigt får svår huvudvärk eller allvarliga minnesproblem.

    Kontakta en vårdcentral eller en psykolog om koncentrationssvårigheterna håller i sig och påverkar jobbet, studierna eller vardagen. Om du sover dåligt är det en bra start att söka hjälp för sömnproblemen, eftersom de ofta är orsaken.

    Hur kan Svea KBT hjälpa dig

    Hos Svea KBT kan du få hjälp av legitimerade psykologer att ta reda på vad dina koncentrationssvårigheter beror på och vad som kan hjälpa. Det kan handla om behandling för stress, sömnproblem, ångest eller depression, eller om en utredning om det finns misstanke om ADHD. Samtalen kan ske på mottagning eller online.

    Gratis konsultation

    1. 1177 (2021). Koncentrationssvårigheter hos barn.
    2. 1177 (2024). Stroke.
    3. American Psychiatric Association (2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition (DSM-5).