Eskapism – verklighetsflykt
I en värld som ofta känns stressig och kravfylld söker många människor tillfälliga pauser från vardagen genom eskapism och verklighetsflykt. Oavsett om det handlar om att försjunka i böcker, filmer, dataspel eller dagdrömmar kan dessa flykter erbjuda en stunds lättnad – men de väcker också frågor om balans och verklighetsförankring. I denna artikel undersöker vi vad eskapism innebär, varför vi dras till verklighetsflykt och hur det kan påverka vårt välmående.
Vad är eskapism?
Eskapism är verklighetsflykt – en copingstrategi för att undvika obehag, stress eller känslor som är svåra att hantera. Den kan ta formen av dagdrömmar, sociala medier, spel, filmer, böcker eller substansbruk. Målet är att tillfälligt slippa en vardag som känns tung eller otillfredsställande. Eskapism kan fungera som en kortvarig lättnad, men riskerar också att bli en vana som gör det svårare att ta itu med verkliga problem.
Tips för att minska min verklighetsflykt
Skapa rutiner. Upprätta struktur och hälsosamma vardagliga beteenden där tid avsätts för socialt umgänge, avslappning, arbete, träning och hobbies. Detta minskar risken för en obalanserad livsstil, och reducerar samtidigt troligen behovet av verklighetsflykt. Läs mer om overklighetskänslor:
- Skapa rutiner – bygg struktur i vardagen med balans mellan arbete, umgänge, träning, vila och hobbies.
- Öva mindfulness – träna på att acceptera obehagliga känslor och vara mer närvarande i nuet.
- Hantera stress på andra sätt – använd meditation, kreativt skapande, andningsövningar, fysisk aktivitet eller samtal med någon nära.
- Planera positiva aktiviteter – schemalägg tid för roliga möten, vila eller nöjen så att de inte blir okontrollerade flykter.
- Prioritera relationer – stärk gemenskapen genom kontakt med vänner och familj.
- Investera i intressen – ägna dig åt meningsfulla hobbies som minskar känslan av att behöva fly vardagen.
Sund eskapism
Sund eskapism är en balanserad verklighetsflykt som ger en kort paus från krav, stress eller ångest. Den fungerar så länge den är tillfällig och inte utvecklas till långvarigt undvikande.
Exempel på sund eskapism:
- Socialt umgänge med vänner, familj eller på evenemang
- Läsning, musik, film eller serier
- Kreativa aktiviteter som måla, skriva, baka eller spela instrument
- Naturupplevelser som promenader, svampplockning eller camping
- Träning, yoga eller annan fysisk aktivitet
Osund eskapism
Osund eskapism innebär skadliga sätt att fly verkligheten, ofta kopplade till svårigheter med känsloreglering. Den leder lätt till undvikande, försämrat välmående och negativa konsekvenser i vardagen.
Exempel på osund eskapism:
- Sagovärldar eller datorspel – om de ersätter socialt umgänge och vardagliga aktiviteter, risk för isolering och ensamhet.
- Alkohol och droger – kan skapa beroende, försämra psykiskt mående och störa fungerande i livet.
- Prokrastinering och distraktioner – exempelvis scrollande eller sträcktittande som skjuter upp problem, vilket kan ge målförlust och förvirring.
Generellt leder osund verklighetsflykt till en ond cirkel där obehag, stress och ångest förvärras i stället för att hanteras.
Dagdrömmande
Dagdrömmande är en central del av vårt vakna medvetande. Dagdrömmande skänker stimulering när individen känner sig uttråkad eller avslappnad, och genom dagdrömmande tillåts vi uppleva en bredd av känslor. Dagdrömmar innehåller vanligen en visuell inre föreställning, men de tenderar att vara mindre emotionella, levande och märkliga än nattliga drömmar. Att dagdrömma är en naturlig och vanligt förekommande aktivitet som de flesta människor ägnar sig åt då och då. Dagdrömmande kan även utgöra ett tillfälle för kreativitet och idéer att flöda. Samtidigt kan det fungera som en form av eskapism från verkligheten och påfrestande känslor.
Maladaptivt dagdrömmande
Maladaptivt (missanpassat) dagdrömmande blir just maladaptivt om det stör och påverkar det vardagliga fungerandet negativt. När dagdrömmandet används för att undvika problem i livet kan det istället förvärra dem, samt öka individens stress då problemen blir mer varaktiga.
Ibland dagdrömmer människor även om mindre positiva händelser, vilket kan skapa stress och oro. Dessa maladaptiva dagdrömmar kan innefatta orealistiska eller till och med katastrofartade scenarion.
Att dagdrömma på ett maladaptivt vis kan också innebära en för stor upptagenhet av fantasivärldar, som till följd påverkar funktion i arbete, skola eller socialt. Att frekvent tappa koncentrationen på grund av maladaptivt dagdrömmande kan leda till sämre utförda uppgifter eller oengagemang i relationer. Konsekvensen av oengagemang kan innebära att viktiga relationer inte hålls vid liv, och följaktligen skapa utanförskap och ensamhet.
När behöver jag söka hjälp?
Det kan vara dags att söka hjälp när verklighetsflykten negativt påverkar ditt välmående, din förmåga att ta ansvar och möjlighet att upprätthålla en fungerande vardag. Ibland märks detta genom ökad ångest eller nedstämdhet, att du sover sämre eller isolerar dig mer.
Sämre koncentration och minne eller att du inte klarar av att utföra uppgifter i arbete och studier kan vara andra tecken på detta. Om användandet av osund verklighetsflykt tilltar kan det också vara en indikation på att du kan vara i behov av hjälp. En känsla av minskad kontroll över ditt liv, dina tankar och känslor kan också vara ett förebud om detta.
Hur kan Svea KBT hjälpa vid eskapism?
Svea KBT kan hjälpa dig vid eskapism genom att erbjuda en anpassad behandling med någon av våra psykologer. I behandling får du tillgång till hjälpsamma verktyg och strategier för att
hantera det du kämpar med. Det kan handla om din vardag, känslor, beteenden och tankar. Du är varmt välkommen att kontakta oss om du vill veta mer!
Kontakta oss