Eskapism – verklighetsflykt
Författare
Psykologkandidat Emma Karlgren
Medicinsk granskad av Leg. Psykolog Caroline Erkers
Vad är eskapism?
Eskapism kan beskrivas som verklighetsflykt eller en copingstrategi för att fly från verkligheten när den upplevs som svår att hantera eller tråkig. Med andra ord handlar eskapism om att inte vilja eller kunna möta verkligheten. Människor tenderar att använda sig av olika mentala strategier, eller konkreta ageranden för att slippa konfrontera en vardag som är påfrestande. De flesta har förmodligen funnit sig dagdrömmande eller fantiserat om en annan tillvaro för att försöka fly från verklighetens problem. Det kan handla om kortvariga eller längre undanflykter, och det finns flera orsaker till att människan drabbas av eskapism.
Eskapism kan vara en copingstrategi vid ångest, stress eller andra känslor som upplevs obehagliga och som gör det möjligt att tillfälligt fly ifrån de tunga känslorna. Olika former av verklighetsflykt kan innebära allt från att titta på en fängslande tv-serie till att konsumera alkohol.
Eskapism kan också uppstå vid missnöje över verkligheten. Om livet och vardagen inte tycks leva upp till ens egna förväntningar kan man börja fantisera om en alternativ verklighet. I dagens samhälle finns många typer av eskapism nära till hands, bland annat genom sociala medier, tv-serier, filmer, radioprogram, böcker, och tv-spel. Men även bruk av alkohol och droger kan vara en sorts verklighetsflykt.
Våra psykologer stöttar och hjälper
Läs mer om våra psykologer hur de kan hjälpa dig som vill ändra dina tankemönster
Tips för att minska min verklighetsflykt
Skapa rutiner. Upprätta struktur och hälsosamma vardagliga beteenden där tid avsätts för socialt umgänge, avslappning, arbete, träning och hobbies. Detta minskar risken för en obalanserad livsstil, och reducerar samtidigt troligen behovet av verklighetsflykt. Läs mer om overklighetskänslor:
● Prova mindfulness.
Mindfulness, eller medveten närvaro, kan vara en strategi för att öva på att kunna stanna i och acceptera obehagliga känslor och tankar. Mindfulness handlar också om att vara mer närvarande i sin tillvaro, vilket kan minska känslan av att vardagen är ohanterbar.
● Hantera din stress på andra sätt.
Det finns andra, mer funktionella strategier för att hantera stress, oro och ångest om det är vad som föranleder verklighetsflykten. Exempelvis kan meditation, kreativt skapande, andningsmetoder, aktivering av kroppen eller att ventilera med en vän vara alternativa sätt.
Planera in positiva aktiviteter. Genom att fylla vardagen med glädjande möten eller aktiviteter kan behovet av verklighetsflykt minimeras. Det kan även handla om att schemalägga tid för vila eller tv-serietittande. När det sker under kontrollerade och planerade former kan det minska risken för impulsiv och utdragen verklighetsflykt.
● Prioritera relationer.
En känsla av gemenskap och tillfälle för sociala utbyten kan reducera behovet av osund verklighetsflykt. Hör av dig till en familjemedlem eller en vän för att
● Investera i intressen.
Ägna tid åt hobbies och aktiviteter som uppfyller dig. Att ha något givande att göra med sin tid kan minska känslan av att behöva fly från tråkiga stunder.
Sund eskapism
Sund eskapism, eller verklighetsflykt, handlar om att på ett balanserat och sunt sätt tillfälligt erhålla en paus från verkligheten, samt de krav som kan föreligga. Sund verklighetsflykt kan innebära att under en begränsad tid undkomma bland annat ångest och stress. För att detta ska ske på ett hälsosamt vis bör verklighetsflykten vara just temporär och behärskad. Om undanflykten sker ofta och under längre perioder kan detta istället resultera i att bekymmer och dåliga vanor ökar. Flykten kan på så vis skapa en ond cirkel av undvikanden som på sikt kan begränsa vardagen. Några exempel på sund verklighetsflykt kan vara att läsa en bok, lyssna på musik och titta på film eller serier.
En annan form av sund eskapism kan innebära att anamma sin kreativa sida. Att arbeta med händerna, exempelvis genom att baka, måla, sticka eller skriva kan för många minska stress och andra känslor som upplevs som obehagliga. Spela instrument eller arbeta med musik är exempel på två andra kreativa sätt att frånkoppla verkligheten en stund.
Dessutom kan även utflykter i skog och mark skapa en distans från verklighetens ibland jäktade schema. Att promenera, campa eller plocka svamp är aktiviteter som ofta skänker människan en form av verklighetsflykt.
Träning och aktivering av kroppen anses vara ett hälsofrämjande beteende. Löpturer, yoga eller ett svettigt träningspass kan ge möjlighet att fullt ut fokusera på något annat än en potentiellt stressfylld verklighet.
Slutligen kan socialt umgänge även betraktas som en slags sund verklighetsflykt.
Umgänge med vänner och familj, eller att besöka olika sociala evenemang kan medföra en paus från verkligheten.
Osund eskapism
Osund eskapism, eller verklighetsflykt, karaktäriseras av att metoderna som används för att fly undan verkligheten är skadliga, osunda och påverkar ens allmänna fungerande negativt. Det är inte ovanligt att det samtidigt föreligger psykologisk problematik eller svårigheter med känslohantering, vilket föranleder individen att använda dessa osunda former av eskapism.
Att använda sagovärldar eller datorsimulerade världar som tillflyktsort kan generera en osund verklighetsflykt om detta sker på bekostnad av deltagande i verkligheten. Att ägna sig åt denna typ av eskapism, istället för att umgås i sociala sammanhang, träffa familj och aktivt delta i sitt liv, kan mynna ut i isolation och ensamhet. I längden kan utanförskap generera ökade psykologiska och emotionella problem.
Bruk av alkohol eller illegala substanser som droger är en ohälsosam och osund form av verklighetsflykt. Risken för att utveckla ett beroende är omfattande om detta används som hanteringsstrategi. Därutöver förvärrar alkohol-och drogkonsumtionen vanligtvis måendet, och kan även påverka fungerande i livet negativt.
Prokrastinering och att skjuta upp olika problem kan utgöra en form av osund verklighetsflykt. Att exempelvis scrolla i mobilen, sträcktitta på tv-serier eller på andra sätt ägna sig åt mer “syftesfattiga” aktiviteter, kan på lång sikt generera känslor av målförlust och förvirring kring livet.
Generellt skapar undvikanden och osund verklighetsflykt dessvärre en ond spiral av ökade problem. Att inte ta itu med eller att försöka trycka undan problem har visat sig snarare resultera i att den obehagliga känslan, stressen eller ångesten återkommer och vidmakthålls. Samtidigt lär man sig inte hantera dessa känslor och tankar på ett fungerande sätt. Dessutom går individen miste om att bevisa för sig själv att det faktiskt är möjligt att hantera dem.
Dagdrömmande
Dagdrömmande är en central del av vårt vakna medvetande. Dagdrömmande skänker stimulering när individen känner sig uttråkad eller avslappnad, och genom dagdrömmande tillåts vi uppleva en bredd av känslor. Dagdrömmar innehåller vanligen en visuell inre föreställning, men de tenderar att vara mindre emotionella, levande och märkliga än nattliga drömmar. Att dagdrömma är en naturlig och vanligt förekommande aktivitet som de flesta människor ägnar sig åt då och då. Dagdrömmande kan även utgöra ett tillfälle för kreativitet och idéer att flöda. Samtidigt kan det fungera som en form av eskapism från verkligheten och påfrestande känslor.
Maladaptivt dagdrömmande
Maladaptivt (missanpassat) dagdrömmande blir just maladaptivt om det stör och påverkar det vardagliga fungerandet negativt. När dagdrömmandet används för att undvika problem i livet kan det istället förvärra dem, samt öka individens stress då problemen blir mer varaktiga.
Ibland dagdrömmer människor även om mindre positiva händelser, vilket kan skapa stress och oro. Dessa maladaptiva dagdrömmar kan innefatta orealistiska eller till och med katastrofartade scenarion.
Att dagdrömma på ett maladaptivt vis kan också innebära en för stor upptagenhet av fantasivärldar, som till följd påverkar funktion i arbete, skola eller socialt. Att frekvent tappa koncentrationen på grund av maladaptivt dagdrömmande kan leda till sämre utförda uppgifter eller oengagemang i relationer. Konsekvensen av oengagemang kan innebära att viktiga relationer inte hålls vid liv, och följaktligen skapa utanförskap och ensamhet.
När behöver jag söka hjälp?
Det kan vara dags att söka hjälp när verklighetsflykten negativt påverkar ditt välmående, din förmåga att ta ansvar och möjlighet att upprätthålla en fungerande vardag. Ibland märks detta genom ökad ångest eller nedstämdhet, att du sover sämre eller isolerar dig mer.
Sämre koncentration och minne eller att du inte klarar av att utföra uppgifter i arbete och studier kan vara andra tecken på detta. Om användandet av osund verklighetsflykt tilltar kan det också vara en indikation på att du kan vara i behov av hjälp. En känsla av minskad kontroll över ditt liv, dina tankar och känslor kan också vara ett förebud om detta.
Hur kan Svea KBT hjälpa vid eskapism?
Svea KBT kan hjälpa dig vid eskapism genom att erbjuda en anpassad behandling med någon av våra psykologer. I behandling får du tillgång till hjälpsamma verktyg och strategier för att
hantera det du kämpar med. Det kan handla om din vardag, känslor, beteenden och tankar. Du är varmt välkommen att kontakta oss om du vill veta mer!
Kontakta oss