Vad är melankoli?

Melankoli är ett känslomässigt tillstånd av djup nedstämdhet och depression, samt en oförmåga att känna lust eller glädje inför någonting. Människor som upplever melankoli kan känna sig tungsinta och försjunkna i en slags dyster stämning. Denna känsla av sorg och hopplöshet kan vara överväldigande och påverka olika aspekter av livet. Livet kan kännas tungt och utmanande, och det kan vara svårt att vara social och att tänka utifrån andra perspektiv.

Melankoli är ett ord med rötter i antiken för djup nedstämdhet och eftertanke inom filosofi och konst. Det kan också användas för att beskriva ett temperament eller en personlighetstyp. Inom psykiatrin används melankoli oftast för att beskriva en djup och långvarig form av depression.

På många sätt kan melankoli likställas med nedstämdhet och andra besläktade ord för ledsna känslotillstånd. Melankoli är en specifik sorts nedstämdhet som är mer intensiv, ihållande och innebär vanligtvis tydliga fysiska symtom. Alla ledsna känslor är inte likadana, så det kan vara viktigt att lära känna sina egna olika sinnesstämningar.

Gör vårt test för depression

Våra psykologer stöttar och hjälper

Läs mer om våra psykologer och hur de kan stötta vid depression och nedstämdhet.

Andrea W
City – Hötorget
Liselotte S
Vasastan
Jakob H
Vasastan
Olivia E
Täby
Sara M
Kungsholmen
Viktoria M
Kungsholmen
Malin B
Göteborg
Lovisa L
Uppsala
Wendela W
Göteborg
Lina S
Vasastan
Christoffer M
Stockholm city
Petra N
Göteborg
Matilda N
Östermalm
Martin S
Södermalm
Julia S
Kungsholmen
Susanna M
Solna

Vanliga symtom på melankoli

Melankoli och depression har många gemensamma symtom, eftersom melankoli är en specifik form av depression. Tecken på melankoli inkluderar därför symtom för depression, såsom förändringar i aptit, sömnproblem och överdrivna känslor av skuld. Men det finns också specifika symtom för melankolisk depression. 

1. Förlorat intresse och glädje

Du kan känna att du har förlorat förmågan att känna lust eller glädje i stort sett helt. Det kan kännas som att du ser och upplever saker genom en svart slöja eller i gråskala. Glädjelösheten kan göra svårt att engagera sig socialt och känna sig intresserad. Istället kan aktiviteter som tidigare känts stimulerande och roliga upplevas tomma och oviktiga.

2. Oförmåga att reagera känslomässigt

Du har svårt att reagera känslomässigt på positiva händelser, även kallat anhedoni. Du känner dig inte ens tillfälligt särskilt mycket bättre när något roligt inträffar. Det avtrubbade känslolivet kan göra dig mindre påverkad av förändringar i omgivningen.

3. Nedstämdhet

Du kan uppleva en långvarig känsla av sorg och känna dig deprimerad. Nedstämdheten kan innebära en känsla av fullständig tomhet och du kan sakna den positiva energi som normalt ger livet mening och glädje. Djupare missmod och förtvivlan är också vanliga inslag i nedstämdheten vid melankoli. Med det menas hopplöshetskänslor och en negativ syn på tillvaron och framtiden. Den melankoliska nedstämdheten utmärks också av vresighet och ängslan.

4. Stark över- eller underaktivitet i rörelser och tankar

Överaktivitet innebär ovanlig eller onormal ökning av rörelse och rastlöshet. Underaktivitet innebär en generell fördröjning i tankeprocesser och fysiska rörelser. Denna underaktivitet kan ta sig uttryck i form av långsammare reaktionstider, minskad aktivitet och trötthet.

5. Tidiga och nedstämda morgnar

Du vaknar flera timmar tidigare än vanligt och kan inte somna om. Nedstämdheten är oftast tydligare på morgonen.

Vad innebär det att vara tungsint?

Att vara tungsint innebär att man känner en tyngd av sorg och nedstämdhet. Det är en känsla av att vara försjunken i en melankolisk stämning där livet kan upplevas som tungt och svårt att hantera. Tungsinthet kan göra att man utstrålar en känsla av allvarlighet eftersom man ofta fastnar i eftertänksamhet över något bekymmersamt eller ledsamt. Då kan det bli svårt att hitta glädje eller entusiasm i stunden. Att känna sig tungsint kan vara en tillfällig reaktion på en svår situation eller en mer långvarig egenskap hos en persons sätt att vara och känna. Det är en del av livet och en viktig känsla att uppmärksamma om den blir överväldigande och håller i sig för länge.

8 tips för att hantera din melankoli

Trots att melankoli inte är en diagnos kan man må väldigt dåligt under nedstämda perioder. Då är det viktigt att ta hand om dig och utforska vad du behöver.

  1. Prata om hur du känner dig
    Att dela dina känslor och tankar med en person du känner förtroende för kan lätta melankolin. När vi sätter ord på saker kan det också ge oss klarhet i vad vi känner och hur det kan bli bättre. Ibland kan det också vara tröstande att prata med någon eftersom den delade sorgen gör oss mindre ensamma i vår upplevelse.
  1. Frisk luft och fysisk aktivitet
    Fysisk aktivitet kan frigöra endorfiner och förbättra humöret. Det kan ge en lite perspektiv att uppleva naturen omkring en. Det räcker med att börja med något litet.
  1. Uttryck dig konstnärligt
    Måla, skriv eller uttryck dina känslor på något kreativt sätt. Skapande kan vara ett kraftfullt och fritt sätt att hantera melankoli. Genom att fysiskt få utlopp för det vi har inom oss kan vi känna och se saker på nya sätt.
  1. Omge dig med människor som får dig att må bra
    Att omge dig med människor som får dig att må bra kan göra det lättare att ta sig utanför sitt melankoliska tillstånd och vara närvarande i stunden. Gemenskap och glädje med andra människor är viktigt för att vi ska uppleva olika känslor och ta andra perspektiv på saker. 
  1. Försök att bryta mönstret
    Om du märker att du hamnar i negativa tankar, försök att bryta dem och gör något annat. Om du hamnar i mönster i dina rutiner som gör det svårare för dig, såsom att var uppe för länge, försök införliva de rutinerna som brukar ge dig mer energi.
  1. Självmedkänsla
    Självmedkänsla innebär att behandla sig själv med vänlighet och förståelse, och är en viktig del av emotionell välbefinnande. Försök att uppmuntra och stötta dig själv istället för att vara självkritisk. Tänk på att bemöta dig själv lika vänligt som du skulle bemöta en nära vän till dig som har det svårt. Självmedkänsla är ett sätt att förhålla sig till sig själv och går att praktisera på olika sätt. Två exempel är att genom meditationer och positiva affirmationer bemöta sina inre tankar och känslor på ett nyfiket, tillåtande och vänligt sätt.

    Självmedkänsla är något som människor har olika lätt till. Extra otillgängligt kan det kännas när man känner sig låg. Men det går att träna upp, både i kontakt med en psykolog och genom självomsorg.
  1. Undvik alkohol och droger
    Att dricka alkohol och använda droger kan negativt påverka din sömn och känslomässiga välmående. Det ökar risken för ångest och depressiva symtom, och det kan göra det svårare att må bättre långsiktigt.
  1. Sök professionell hjälp
    Vid melankoli kan du söka professionell hjälp för att prata med en psykolog eller terapeut, särskilt om melankolin varar längre än två veckor eller negativt påverkar ditt dagliga liv och välmående.
Läs mer om depression och nedstämdhet:

Depression
Nedstämdhet
Recidiverande depression
Dystymi
Unipolär depression

Hur kan Svea KBT hjälpa dig?

När känslor av melankoli blir långvariga är det viktigt att överväga att söka stöd. Om du känt av symtom i två veckor eller längre, eller om melankolin negativt påverkar ditt dagliga liv och välmående, kan det vara ett tecken på att söka professionell hjälp. Att prata med en psykolog eller terapeut kan ge dig de verktyg och resurser du behöver för att hantera melankolin.

Melankoli är inte nödvändigtvis synonymt med klinisk depression utan kan vara en normal och tillfällig reaktion på svåra livshändelser. Sorg, åldrande och existentiella kriser kan komma med känslor av melankoli. Det kan därför bli extra knepigt att besluta om när du behöver söka hjälp. Längtan efter förändring och förbättring är ett giltigt skäl att ta det första steget.

Du är välkommen att kontakta oss idag för rekommendation om psykolog och behandlingsmetoder.

Kontakta oss

Referenser

American Psychiatric Association. (2015). MINI-D 5: diagnostiska kriterier enligt DSM-5 (2). Pilgrim press. ISBN 978-91-980079-1-6 Cit: DSM-5

Coryell, W. (2007). The facets of melancholia. Acta Psychiatrica Scandinavica115(s433), s. 31–36. https://doi.org/10.1111/j.1600-0447.2007.00960.x

Hadzi-Pavlovic, D., & Boyce, P. (2012). Melancholia. Current Opinion in Psychiatry25(1), s. 14–18. https://doi.org/10.1097/YCO.0b013e32834dc147

Leventhal, A., Rehm, L. (2005). The empirical status of melancholia: Implications for psychology. Clinical Psychology Review, 25(1), s. 25-44. https://doi.org/10.1016/j.cpr.2004.09.001

Nationalencyklopedin, melankoli. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/melankoli (hämtad 2024-01-09) Cit: NE

Parker, G., & Paterson, A. (2014). Melancholia: definition and management. Current opinion in psychiatry27(1), s. 1–6. https://doi.org/10.1097/YCO.0000000000000024

Taylor, M. A., & Fink, M. (2006). Melancholia: The Diagnosis, Pathophysiology and Treatment of Depressive Illness (1st ed.). Cambridge University Press. https://doi.org/10.1017/CBO9780511544330