Boka psykolog

1 min läsning

    Unipolär depression

    Unipolär depression är depression utan perioder av mani eller hypomani. Ordet unipolär betyder enpolig: humöret svänger bara åt ett håll, nedåt. Det skiljer den från bipolär sjukdom, där perioder av depression växlar med perioder av ovanligt förhöjt humör och energi. Unipolär depression är den vanligaste formen av depression och kallas i vården ofta egentlig depression. Den behandlas oftast med KBT, interpersonell terapi eller antidepressiva läkemedel.

    Författare Leg. psykolog Caroline Erkers

    Vad är unipolär depression?

    Unipolär depression innebär en eller flera perioder av nedstämdhet eller minskad glädje och lust, utan att du någon gång har haft perioder av mani eller hypomani.

    Depressionen påverkar både känslor, tankar och kroppen och kan ge trötthet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter och, i svårare fall, självmordstankar.

    Unipolär depression kommer i perioder. En del får en enda depressiv period i livet, medan andra får flera med friska perioder emellan. Även den långvarigare och mildare formen dystymi räknas som en unipolär depression.

    Det finns sällan en enda orsak. Ofta samverkar en ärftlig sårbarhet med stress, svåra livshändelser, trauma eller kroppslig sjukdom.

    Vad är skillnaden mellan bipolär och unipolär depression?

    Skillnaden mellan unipolär och bipolär depression är att den som har bipolär depression också har perioder av mani eller hypomani, med förhöjt humör och ökad energi, medan den som har unipolär depression bara har depressiva perioder. Själva depressionen kan se likadan ut i båda fallen.

    • Unipolär depression: humöret går bara nedåt. Mellan de depressiva perioderna mår du som vanligt.
    • Bipolär sjukdom: humöret svänger åt båda hållen. Den depressiva fasen kallas bipolär depression och ser ofta likadan ut som en unipolär depression.

      Under maniska perioder känner du dig ovanligt pigg, uppvarvad eller lättirriterad, sover mycket mindre utan att bli trött, pratar mycket och snabbt och kan fatta impulsiva beslut, som att spendera mycket pengar.

      Hypomani är en mildare form av mani, som inte alltid märks för omgivningen.

    Eftersom själva depressionen ser likadan ut i båda fallen är skillnaden inte alltid lätt att upptäcka. Många med bipolär sjukdom söker först vård för en depression, och de maniska eller hypomana perioderna upptäcks först senare.

    Hur vet man om det är unipolär eller bipolär depression?

    Det går inte att se på själva depressionen. Skillnaden visar sig i hur du har mått tidigare. Därför frågar läkaren eller psykologen vid en utredning alltid om du någon gång har haft perioder med ovanligt mycket energi, minskat sömnbehov eller förhöjt humör.

    Det här kan tala för bipolär sjukdom snarare än unipolär depression:

    • Tidigare perioder av ovanlig energi: du har haft dagar eller veckor då du sov mycket mindre än vanligt utan att bli trött, var ovanligt pratsam, full av idéer eller gjorde saker du annars inte gör.
    • Bipolär sjukdom i släkten: risken är större om en förälder eller ett syskon har bipolär sjukdom.
    • Tidig debut: den första depressionen kom redan i tonåren eller i ung vuxen ålder.
    • Många återkommande depressioner: du har haft flera depressiva perioder, som vid recidiverande depression, med snabba växlingar.
    • Uppvarvning av antidepressiva: du har blivit ovanligt uppvarvad, rastlös eller okritisk efter att ha börjat med antidepressiva läkemedel.

    Ofta är det närstående som först märker de hypomana perioderna, eftersom den som har dem ofta upplever dem som att man bara mår bra. Ta gärna med någon som känner dig väl till bedömningen.

    Skillnaden är viktig för behandlingen. Vid bipolär sjukdom kan antidepressiva läkemedel ensamma ibland utlösa mani eller göra att humöret svänger snabbare. Där behövs i stället ofta stämningsstabiliserande läkemedel, som litium.

    Vanliga symtom vid unipolär depression

    Symtomen vid unipolär depression är desamma som vid depression i allmänhet. Hur många symtom du har och hur starka de är avgör hur svår depressionen är.

    1. Nedstämdhet

    Du känner dig ledsen, tom eller hopplös större delen av dagen, nästan varje dag. Till skillnad från vanlig nedstämdhet går känslan inte över efter några dagar. Hos barn och unga kan nedstämdheten i stället visa sig som irritation och ilska.

    2. Hopplöshet

    Du har negativa förväntningar på framtiden och känner att det inte spelar någon roll vad du gör. Det kan kännas som att ge upp.

    3. Låg energi

    Du orkar mindre och blir lätt utmattad, både fysiskt och psykiskt. Du kan känna dig ständigt trött, och det tar längre tid att återhämta sig.

    4. Förändrad vikt eller aptit

    Du äter mer eller mindre än vanligt och går upp eller ner i vikt utan att ha försökt.

    5. Dålig koncentration eller svårt att fatta beslut

    Det är svårt att fokusera, tänka klart och fatta beslut, även om små saker.

    6. Sömnproblem

    Du har svårt att somna, vaknar ofta eller vaknar för tidigt. En del sover i stället mycket mer än vanligt men känner sig ändå inte utvilade. Läs mer om sömnproblem och hur de påverkar måendet.

    7. Minskat intresse

    Du har liten eller ingen lust att göra sådant du brukar tycka om, och du kan tappa intresset för vad som händer omkring dig.

    8. Känslor av skam och att känna sig värdelös

    Du har nedvärderande tankar om dig själv, klandrar dig för saker som går fel och känner att du inte förtjänar något bättre.

    9. Du känner dig trög eller rastlös

    Du rör dig och pratar långsammare än vanligt och känner dig trög i både kropp och tanke. Det kan också vara tvärtom: du är fysiskt rastlös och har svårt att sitta still. Ofta märker omgivningen det tydligare än du själv.

    10. Tankar om självskadebeteende eller självmord

    Du har tankar på att skada dig själv eller på att inte vilja leva. Om du har tankar på att ta ditt liv, ring 112 eller Självmordslinjen på 90101.

    Diagnoskriterier för unipolär depression

    Diagnosen ställs av en läkare eller psykolog efter ett samtal om hur du mår och har mått. För att det ska räknas som unipolär depression ska du under minst två veckor, nästan varje dag, ha haft minst fem av följande symtom. Minst ett av dem ska vara nedstämdhet eller minskat intresse:

    • nedstämdhet
    • minskat intresse eller minskad glädje
    • förändrad aptit eller vikt
    • sömnproblem
    • tröghet eller rastlöshet
    • trötthet och brist på energi
    • känslor av värdelöshet eller skuld
    • svårt att koncentrera sig eller fatta beslut
    • tankar på döden eller självmord.

    Symtomen ska tydligt påverka din vardag, till exempel jobb, studier eller relationer. De får inte heller bättre förklaras av något annat, som en kroppslig sjukdom, ett läkemedel eller alkohol.

    Det som gör depressionen unipolär är att du aldrig har haft en period av mani eller hypomani. Därför ingår alltid frågor om hur du har mått tidigare i bedömningen.

    Behandling

    Unipolär depression behandlas med psykologisk behandling, antidepressiva läkemedel eller en kombination av båda. Vid lindrig till medelsvår depression är samtalsbehandling som kognitiv beteendeterapi (KBT) och interpersonell terapi (IPT) förstahandsvalet. I terapin lär du dig känna igen och förändra tankar, känslor och beteenden som håller kvar depressionen, och att hantera relationer och livsförändringar som påverkar måendet.

    Antidepressiva läkemedel används framför allt vid medelsvår till svår depression, och effekten kommer oftast efter två till fyra veckor. Det är vanligt att kombinera terapi och läkemedel vid behandling av depression, och upplägget anpassas efter hur många symtom du har och hur svåra de är. Vid svår depression sker behandlingen inom specialistpsykiatrin. Många mår också bättre av regelbunden fysisk aktivitet, goda sömnvanor och att dra ner på alkohol.

    Hur kan Svea KBT hjälpa dig

    Hos Svea KBT får du hjälp av legitimerade psykologer med lång erfarenhet av att behandla depression. Ni börjar med en bedömning av hur du mår och har mått, och sedan får du en behandling anpassad efter dig, till exempel KBT eller IPT. Samtalen kan ske på mottagning eller online.

    Gratis konsultation

    1. 1177 (2025). Depression.
    2. American Psychiatric Association (2013). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition (DSM-5).
    3. Viss (2024). Depression hos vuxna. Vårdprogram, Region Stockholm.